Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Systemutveckling gentemot försvarsindustrin kan i mÄnga fall bli komplext och innefatta vÀldigt stora projekt. Samtidigt har utvecklingen av modelleringsverktyg fortsatt och anvÀndningen av modellering har blivit ett potentiellt verktyg för att garantera kvalitativa kravdokument.Studien har studerat vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta modell- respektive dokumentbaserat i projekt gentemot försvarsindustrin. Modellbaserat refereras i rapporten som anvÀndning av modeller för att skapa kravdokument medan dokumentbaserad utveckling innebÀr en mer traditionell syn pÄ utvecklingen dÀr krav formuleras i fritext och sedan lÀmnas över till ansvariga för implementering.Studien har med hjÀlp av intervjuer som frÀmsta datainsamlingsmetod med projekt involverade i utveckling av system gentemot försvarsindustrin identifierat fördelar och nackdelar med de bÄda respektive metoderna. Studien har kommit fram till att arbeta modellbaserat garanterar en hög kvalitet och har en förmÄga att hantera en hög komplexitet, dÀremot Àr metoden mer beroende av verktyg och kompetens jÀmfört med dokumentbaserad utveckling. Den dokumentbaserade utvecklingsmetoden karaktÀriseras av att vara en enkel metod utan nÄgot specifikt verktygsberoende, dÀremot har metoden visat sig vara olÀmplig för komplexa och stora projekt dÀr spÄrbarhet i kraven Àr kritisk..

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Litteratur inom systemutvecklingsomrÄdet menar att det Àr vanligt att anpassningar görs vid anvÀndandet av formaliserade systemutvecklingsmetoder. Vissa författare menar Àven att det inte finns mycket stöd för hur dessa anpassningar bör utföras. Undersökningen som genomförts i denna rapport genom intervjuer med sex systemutvecklare syftar till att klargöra anledningen till att anpassningar görs samt vilka positiva och negativa effekter detta kan medföra. Vidare syftar arbetet till att klargöra om ett eventuellt förbÀttrat resultat kan uppnÄs med hjÀlp av anpassningar och vilka svÄrigheter som kan finnas med att göra anpassningar. Arbetet avser Àven att ta reda pÄ om systemutvecklarna anvÀnder samma metoder i alla projekt eller om metodvalet varierar och Àven om samma anpassningar görs av metoden till alla projekt.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Vi har valt att skriva om Business Intelligence pÄ grund av dess relevans i dagens vÀxande teknologiska samhÀlle. Ett Business Intelligence system Àr en typ av informationssystem som hjÀlper anvÀndaren att se mönster, relationer och trender inom företaget och dess försÀljning.BI Àr ett verktyg för företag och organisationer att anvÀnda som underlag för att kunna ta vÀl grundade och beslut baserade pÄ information snarare Àn intuition.Syftet med vÄr uppsats Àr att söka förstÄelse för de problem som olika typer av anvÀndare stÄr inför vid anvÀndning av BI system och hitta gemensamma nÀmnare bland dem.Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metodansats dÀr vi undersökt vilka problem och utmaningar olika anvÀndartyper stÄr inför vid anvÀndandet av systemet.Studien belyste behovet av ordentlig informationsmodell och en masterdatamodell över gemensamma definitioner inom organisationerna.Det största problemet som identifierades i studien var problematiken för företag att hÄlla en kvalitativ data inom företaget. Detta problem var nÄgot som de alla var vÀl införstÄdda med.PÄ grund av slutanvÀndarnas olika uppfattning av BI system sÄg problembilderna olika ut. Resultatet av vÄr studie Àr att problembilderna skiljer sig Ät beroende pÄ vilken anvÀndartyp som Äsyftas. Leverantörerna, IB-arkitekterna och analytikerna hade en mer gemensam problembild, medan slutanvÀndarnas problembild var mer spretig..

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram Àr vÀldigt liten och specialinriktad. De program som ÀndÄ finns inriktar sig pÄ att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk intrÀffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker Ànnu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie pÄ ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mÀtning av risker medför pÄ riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i kemikalie industrin, ett s.k.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram Àr vÀldigt liten och specialinriktad. De program som ÀndÄ finns inriktar sig pÄ att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk intrÀffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker Ànnu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie pÄ ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mÀtning av risker medför pÄ riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i kemikalie industrin, ett s.k. SEVESO företag. VÄran undersökning kommer anvÀnda ett hermeneutisk synsÀtt och en kvalitativ forskningsansats.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Det finns i dagsla?get inte tillra?ckligt med kunskap kring hur en utveckling av cykelinfrastrukturen skall se ut. Fo?r att va?r framtida cykelinfrastruktur ska planeras pa? ett optimalt sa?tt kra?vs en o?kad fo?rsta?else fo?r cyklisternas preferenser. Ma?let med denna studie har varit att fo?rsta? vad pendlingscyklister fo?redrar, egentligen.Fo?r att studera detta har pendlingscyklisterna analyserats ba?de utifra?n deras uttryckta va?rderingar och hur de agerar na?r de cyklar.

This essay deals with risk management and social risks, which have received increased attentionin recent years. Methods for dealing with social risks, for example within local Risk andvulnerability assessment (RSA), are currently under development. The purpose of this paper is toexamine if and how social risk can be quantitatively assessed and mapped using GeographicInformation Systems (GIS). The definition of social risk that the essay is based on states: "Theprobability of unwanted events, behaviors or conditions originating in the social conditions thathave a negative impact on the objects that are worth to preserve.? A number of social riskindicators that can be used for a spatial analysis have been operationalized based on thisdefinition.

AnvĂ€ndarutbildning Ă€r en viktig del för i stort sett alla företag som anvĂ€nder nĂ„gon form av informationssystem. Även om man oftast inser hur viktigt det Ă€r med denna utbildning Ă€r den ofta lĂ„gt prioriterad med för liten budget. Detta arbete Ă€r en fallstudie som görs pĂ„ ett företag som medverkar anonymt. Studien har som syfte att studera det aktuella utbildningslĂ€get inom företagets affĂ€rssystem. Resultatet som studien ger kommer att anvĂ€ndas som en grund för beslutsfattning kring hur utbildningsplanen pĂ„ företaget ska se ut i framtiden. För att nĂ„ slutsatsen studerar vi litteratur inom omrĂ„det anvĂ€ndarutbildning.