Telekombranschen stÄr idag inför en rad olika utmaningar. Bland annat erbjuds varor och tjÀnster som Àr komplexa och de informationssystem som anvÀnds Àr ofta eller inte alls anpassade efter de egna sÀljprocesserna. Samtidigt har produkterna som telekombranschen erbjuder fÄtt minskad betydelse dÄ aktörernas produkter Àr mycket lika varandra. Till följd av detta har servicekvaliteten fÄtt en ökad betydelse samtidigt som denna pÄverkar verksamhetens effektivitet.Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att genom en fallstudie hos ett telekombolag identifiera faktorer och omrÄden som effektiviserar verksamheten utan att servicekvaliteten försÀmras. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar dÀr vi valt att undersöka hur tjÀnsteverksamheter kan effektiviseras utan att det kompromissas pÄ servicekvaliteten.

Det har genom Ären förts en diskussion om RAD och andra snabba utvecklingsmetoder. Det hÀr arbetet handlar det om att utveckla IS med hjÀlp av RAD-verktyg. Utveckling kommer att göras av olika personer med varierande IT-erfarenheter. Genom att lÄta personerna vara med i observationen finns det en möjlighet att se vilka som klarar av att utveckla ett IS liknande scenariot som anvÀnds i studien.Ett scenario har utvecklats och verifierats med hjÀlp av en IT-forskare pÄ Högskolan i Skövde, att det Àr ett rimligt scenario. Vidare har det i sin tur anvÀnds som underlag till intervjuer för att verifiera ifall det Àr ett troligt och rimligt scenario som har en verklighetsanknytning.

Uppsatsen redovisar resultatet av en kartlÀggning och datamodellering av definitioner för de meddelanden som sÀnds mellan olika stödjande informationssystem pÄ Kvarnsvedens pappersbruk. DÀrtill redovisas Àven en analys av systemarkitekturens pÄverkan pÄ problem vid felsökning av meddelandetrafiken mellan olika system. MÄlet var att ta fram en datamodell för en metadatabas innehÄllande definitioner för samtliga meddelanden som sÀnds mellan informationssystemen pÄ Kvarnsveden. Tanken med databasen Àr att den ska kunna kopplas till ett system för felsökning av meddelandetrafiken mellan informationssystemen. För att nÄ mÄlet samlades dokumentation om meddelanden in och en datamodellering med stöd av tredje normalformen genomfördes.

Vad kan man idag begÀra av ett informationssystem?Det stÄr klart att informationssystem ska stödja och ersÀtta arbetsuppgifter inom företag för att öka effektiviteten eller minska kostnaderna. Men vilka arbetsuppgifter ska ett system klara av att göra lika bra som en mÀnniska och hur ska det lyckas göra lika bra bedömningar om vad som bör göras nÀr man möter en svÄr uppgift, dÀr det kanske verkligen behövs ett bra IT-stöd för att enklare ska klara av situationen?Bakgrunden till vÄrt arbete grundades pÄ en tidigare undersökning en av oss gjort pÄ sÄgverket dÀr man hade problem med lagerstyrningen. Det rekommenderades dÄ att Bodafors skulle implementera truckdatorer och en grafisk truckmodul för effektivare lagerhantering med hjÀlp av RFID.

För att effektivisera anvĂ€ndningen av GIS (Geografiska Informationssystem) kan distribuerade geografiska informationssystem nyttjas. En sĂ„dan distribution Ă„stadkoms ofta genom att en GIS-applikation med enkel funktionalitet publiceras Ă„tkomlig för anvĂ€ndare anslutna till ett nĂ€tverk, intranĂ€t eller Internet. DĂ„ fler och fler fĂ„r tillgĂ„ng till GIS ökar behovet av att kunna konvertera mellan olika format och mellan olika koordinatsystem. Även hĂ€r finns krav pĂ„ effektiviserad och förenklad anvĂ€ndning. För att bibehĂ„lla datakvaliteten krĂ€vs att de verktyg som anvĂ€nds, genomför korrekta transformationer och konverteringar samt att de Ă€r anvĂ€ndarvĂ€nliga.

Utvecklingen av informationssystem utförs vanligen med hjÀlp av en systemutvecklingsmodell dÀr kravhanteringsaktivitetens (Requirements Engineering ? RE-processen) syfte Àr att samla in och bearbeta kundens alla krav pÄ systemet. Den slutliga produkten av RE-processen Àr en kravspecifikation dÀr alla kraven gÀllande exempelvis systemets funktionalitet, syfte etc skall specificeras.Det Àr inte alltid sjÀlvklart vilken information som en kravspecifikation bör innehÄlla dÄ detta dokument kan för bÄde kunden och leverantören ses som ett kvitto pÄ vad som skall utvecklas och hur det skall gÄ till. Dokumentet skall nÀmligen fungera som ett underlag för de sÄ kallade implementations- och designaktiviteterna i systemutvecklingsarbetet samt fungera som ett underlag för diskussion och kontrakt mellan leverantör och kund gÀllande utvecklingen av informationssystemet. Kravspecifikationen bör dÀrför innehÄlla komplett och förstÄelig information sÄ att detta dokument uppfyller sina syften.

Idag byter mÄnga företag ut sina gamla informationssystem mot nya, standardiserade affÀrssystem. Detta görs för att man ser stora framgÄngs- och konkurrensfaktorer i att ha ett standardiserat system, att anpassa ett affÀrssystem mot verksamheten blir dessutom vÀldigt kostsamt. PÄ Saab Aerosystems införde man under 2006 just ett standardiserat affÀrssystem, IFS Applications 2004, dÀr man tidigare hade anvÀnt sig utav 59 olika system.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka möjligheter och utmaningar man sÄg pÄ Saab Aerosystems i och med införandet av det nya affÀrssystemet. Det utfördes en fallstudie dÀr det samlades in empiri frÄn ett antal kvalitativa intervjuer för att kunna jÀmföras mot den teoretiska referensram och pÄ sÄ sett kunna besvara frÄgestÀllningarna; vilka möjligheter uppstod i samband med införandet av det nya affÀrssystemet? Hur tog dessa tillvara pÄ? Vilka utmaningar uppstod i samband med införandet av det nya affÀrssystemet? Hur hanterades dessa? MÄnga av utmaningarna respektive möjligheterna kan ses som nÀra relaterade, i denna studie presenterar vi hur olika aktörer inom verksamheten upplevt dessa, samt hur de relaterar till existerande teori pÄ omrÄdet.Resultat visar att följande kategorier: förÀndring, anpassning av och gentemot affÀrssystemet, strategi, utbildning och hjÀlpresurser utgjorde stora utmaningar.

Utvecklingen av informationssystem har de senaste Ären gÄtt framÄt med stora steg. Trots detta utvecklas massvis med informationssystem som inte fungerar i verksamheten dÀr de ska anvÀndas. Detta tillsammans med ökningen av anvÀndandet har gjort att kraven pÄ systemens utformning har stigit. MÄnga författare anser att lösningen pÄ detta Àr att engagera anvÀndarna i större omfattning Àn vad som görs i dagens utvecklingsmetoder. En av de mest anvÀnda metoderna för systemutveckling idag Àr Rational Unified Process (RUP).

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av geografiska informationssystem (GIS) finna ett omrÄde i nÀrheten av Borensberg tÀtort som Àr lÀmplig för utökning av tomter för friliggande enfamiljshus. Inom det valda omrÄdet ska sedan ett vÀgnÀt tas fram för trafikförsörjning. VÀgnÀtet ska dras dÀr lutningen Àr som lÀgst, binda samman det befintliga vÀgnÀtet och ge ett bra relationstal baserat pÄ antal meter ny vÀg per antal nya tomter.Borensberg Àr en boendeort med ett ökande antal invÄnare. DÀrför har Motala kommun i en översiktsplan faststÀllt att det minst ska finnas tio byggnadsklara tomter för fristÄende villor i beredskap för försÀljning varje Är och Àven tomter för flerbostadshus med ett genomsnitt av fem lÀgenheter per Är.Data som har anvÀnts för att genomföra analysen bestÄr av ortofoton, digital höjdmodell, ArcGIS data i vektorformat och egenhÀndigt tagna digitala fotografier. För att hitta ett lÀmpligt omrÄde anvÀndes sex restriktionskriterier och tvÄ ickerestriktionskriterier.

Denna studie har resulterat i ett nytt koncept med tillhörande design för hur individualiserad informationspresentation till förare i bilar skulle kunna se ut. Designen har framkommit genom litteraturstudier, State of the Art studier om informationssystem i dagens nya bilar, domÀnexpertintervjuer och anvÀndarstudier i form av Goal Directed Design. Slutligen utvÀrderades designen. Litteraturstudierna gav en god grund för vilken informationspresentation som finns i bilar idag. State of the Art studierna resulterade i en sammanfattning av nya informationssystem som fanns i tre nya bilar frÄn tre olika bilmÀrken.

Webbaserade informationssystem Àr idag en vanlig metod för företag att effektivisera sin verksamhet. Genom att anvÀnda sig av webbapplikationer sÄ som web-services, kan resurser och data enkelt delas inom företaget pÄ lokal och Àven global nivÄ över internet, genom att dessa resurser och data hÀmtas via web-servicen frÄn centrala databaser. Examensarbetet utfördes hos Syntronic Software Innovations (SSI) i GÀvle och det Àr utifrÄn deras specifikationer och krav som systemet har utvecklats. Denna uppsats redogör för hur ett sÄdant webbsystem kan utvecklas, samt vilka tekniker och verktyg som finns tillgÀngliga idag lÀmpar sig bÀst för ÀndamÄlet. För att kunna svara pÄ dessa frÄgor kommer forskningsmetoden design science att anvÀndas.

Inom militÀr flygindustri Àr produktdatahantering i produktlivscykeln och utveckling av logistikstöd centrala omrÄden för att hantera krav och kostnader. Senaste strategin för dessa utmaningar grundar sig i modellbaserat konstruktionsunderlag ? model-based definition (MBD). I detta perspektiv stÄr disciplinen teknikinformation inför förÀndringsarbetet att utnyttja möjligheterna med MBD. FörbÀttringar i presentationsmetod för illustrationer och effektivare arbetsmetoder för produktion förvÀntas.Detta förÀndringsarbete undersöktes genom en fallstudie av Saabs konceptutveckling för teknikinformation till stridsflygplanet Gripen NG.

ResuméDenna uppsats handlar om informationssystemet Skola24 och hur anvÀndning av systemet sker samt elevernas respektive lÀrare upplevelser av det. Skola24 Àr utvecklat av Nova Software och innehÄller flera funktioner, denna uppsats har valt att belysa FrÄnvaro24 och Omdöme24. Skola24 Àr en satsning i statens 24-timmarsmyndighet och systemets syfte Àr att minska den ogiltiga frÄnvaron i grund- och gymnasieskolor, med hjÀlp av kontroll och dokumentation. Intresse för denna studie uppkom dÄ vi lÀste en artikel i Sydsvenska Dagbladet (2006), som belyste Skola24 ur ett kontroll- och övervakningsperspektiv. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva hur informationssystemet Skola24 upplevs av lÀrare och elever samt fokusera pÄ hur eleverna beskriver en pÄverkan av systemet ur ett integritetsperspektiv.

TitelKravhantering och anvÀndarmedverkanFörfattareHenrik GrundénTutorFranck TétardUniversitetUppsala UniversitetKursInformationssystem CPeriodHöstterminen 2012SyfteUtreda hur en webbutvecklare anvÀnder sig avanvÀndarmedverkan och hur denne arbetar medkravhantering.TeoriGulliksen och Göransson, Andersen, Bleek, Jeenicke ochKlischewski m.fl.MetodFallstudie, kvalitativ metod, intervjuNyckelordanvÀndarmedverkan, kravhantering, webbutveckling.

I dagens samhÀlle Àr systembyte inte nÄgonting nytt och begreppet inte speciellt frÀmmande. Detta Àr en daglig hÀndelse ute hos organisationerna. Anledningarna till att ett systembyte sker hos en organisation Àr oÀndliga, men nÄgra tydligt framtrÀdande aspekter finns. Idag sÄ Àr effektivitet mycket viktigt och det Àr ofta en kategori som man vill höja i och med att man byter eller förnyar systemet. Det ska gÄ fortare och ge mer.