Syftet med denna studie var att undersöka hur chefers ledarskap praktiseras och karaktäriseras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att intervjua chefer som övergått till att arbeta i aktivitetsbaserade kontor visade resultatet att kontorets utformning ställer nya krav på chefer att leda medarbetarna jämfört med tidigare kontorslösning. Kontorets design har lett till att medarbetarnas synlighet i relation till chefen minskat medan medarbetarnas individuella ansvarstagande ökat. Cheferna upplever en minskad kontroll i relation till medarbetarna som lett till att cheferna behövt anpassa sitt ledarskap för att minska distansen och bidra till ökad interaktion. Lyhördhet och tillgänglighet visade sig vara viktiga egenskaper för att bidra till ett gott ledarskapför medarbetarna.

Syfte med denna studie var att få kunskap om hur och på vilka sätt sjuksköterskans ledarskap beskrivs samt hur det kan utvecklas och stärkas. Teoretisk inspiration har hämtats från Cook (2001) som har utvecklat en modell för sjuksköterskans ledarskap. Metoden var en litteraturstudie och bygger på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar att uppmärksamhet, värde och kunskap är centralt i sjuksköterskans ledarskap..

För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika områden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skådespel som pågår är fyra perspektiv på organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Syftet med rapporten är att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att ställa resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot några av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap. Resultatet visar att reklambyråer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg..

Bakgrunden till uppsatsen är intresset för hur ledarskap påverkar individers möjlighet att trivas och förmågan att utvecklas på arbetet. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en viss ledarskapsstil - lyssnande ledarskap - bidrar positivt till individers möjlighet att växa och utvecklas i sitt arbete. Passar ?lyssnande ledarskap? alla organisationer?Hur vet man att det lyssnande ledarskapet är bra?Kan alla bli en ?lyssnande ledare??Är dagens organisationer mogna för denna typ av ledarskap?.

Mitt arbete handlar om lärares ledarskap och dess betydelse för undervisningen. Hur medvetna är lärare om ledarskap och vilket ledarskap förordar Läroplanen? Jag har genomfört en enkätundersökning riktad till 115 lärare på 5 skolor med syfte att undersöka lärares medvetenhet om ledarskap och dess betydelse. Vid sammanställningen av enkäterna var bortfallet relativt högt. Antalet svarande var 78. Resultatet av min undersökning visar sammanfattningsvis på att det finns ett stort intresse bland yrkesverksamma lärare av fortbildning om ledarskap.

Delat ledarskap är ett arbetssätt som många verkar vara nyfikna på men har svårt att finna information om. I en kvalitativ undersökning har chefer runt om i Sverige som både delar och inte delar ledarskap intervjuats. Kompetens och arbetsuppgifter, värderingar, tillgänglighet och effektivitet, kommunikation och makt och konflikter är områden som påverkar om man kan få ett delat ledarskap att fungera eller inte. Studien visar att en handbok bland annat bör innehålla övergripande information om ämnet, ha en lättförståelig text, tips och råd, begreppsdefinitioner, bilder och scenarier. Med hjälp av studien har vi skapat oss en bild av vad som krävs för att chefer ska få till stånd ett delat ledarskap och vad som bör stå i en handbok för chefer som är intresserade av delat ledarskap..

Gislaveds kommun står likt många andra kommuner inför en utmaning då stora pensionsavgångar väntas. För att stå sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften måste kommunen framstå som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta är att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina föreställningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och åsikter har legat till grund för denna studie. Syftet är att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori får vi en ökad förståelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrågar.Resultatet av vår studie har visat att Gislaveds kommun i dag måste arbeta mer med frågor kring ledarskap.

Syftet med studien är att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa används i svenska klassrum. Modellerna är amerikanska och hämtade från forskningsområdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna är gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. Lärares ledarskap är mycket komplext och enligt min observation det går inte att peka på att lärare konsekvent använder sig av en modell..

Hur definierar lärare sitt ledarskap, vad har format deras syn på och vad upplever de som väsentligt i sitt ledarskap? Detta arbete har undersökt dessa frågor genom att dels genomföra intervjuer med två lärare och dels genom en enkätundersökning på en gymnasieskola. Den teoretiska ansatsen har varit hermeneutisk, dvs att resultaten har tolkats utifrån den innebörd som läggs in i handlingar och begrepp. Det visade sig att lärare definierar sitt ledarskap ganska varierande och att detta kan förstås utifrån avsaknaden av en gemensam teoretisk bakgrund..

Vårt syfte är att skapa en djupare förståelse och klargöra för användningen avbegreppen management och ledarskap i praktiken. Med hjälp av begreppens innebörd kan vi som forskare få möjligheten att framföra hur begreppen används praktiskt. På så vis kan vi se om teorin reproduceras i praktiken. Vår uppsats visar att intervjupersonerna tror att de utövar ledarskap, men att det inte kan utövas i praktiken. Detta har sin grund i den tvetydighet som omger begreppet ledarskap och företagets organisationskontext.

Syfte & FrågeställningarSyftet med detta projekt är att undersöka vilken bakgrund en tränare i svenska idrottsföreningar förväntas ha i framtiden.Målsättningen är att kartlägga vilken typ av krav och förväntningar som kommer att finnas på framtidens anställda tränare inom svenska idrottsföreningar.Utifrån ovan syfte och målsättning skall projektet ge svar på följande två frågeställningar:Vilken inriktning avseende verksamhet och syfte har framtidens svenska idrottsföreningar?Vilken kravbild kommer svenska idrottsföreningar i framtiden att ha på anställda tränare avseende utbildningsnivå och professionsgrad?.

Denna uppsats handlar om ledarskap och hur ledarskap bedrivs på distans.Studien fokuserar på det ledarskap som sker i bemanningsbranschen där konsultchefen leder bemanningskonsulter på distans. I det ledarskap som utövas finns även en påverkan utav en tredje part som går att finna i det kundföretag som hyr in konsulterna. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för det ledarskap som uppkommer och utövas i bemanningsbranschen och att identifiera de problem som kan uppstå när ledarskapet sker på distans. Vi jämför också distansledarskapet med ett traditionellt ledarskap för att förstå på vilket sätt de skiljer sig i ledarskapets utövande. Slutligen är vårt syfte att få en inblick i hur ett distansledarskap i bemanningsbranschen påverkas när det även är en tredje part involverad..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns någon skillnad gällande människors generella syn på manligt och kvinnligt ledarskap och om det finns någon skillnad i manligt och kvinnligt ledarskap i utövandet. En litteraturstudie inkluderande sex forskningsrapporter inom det berörda ämnet publicerade mellan 1990-2008 har genomförts. Frågeställningarna är: "Finns det någon skillnad gällande människors generella syn på manligt och kvinnligt ledarskap?" och "Finns det någon skillnad i mäns respektive kvinnors faktiska utövande av ledarskap?" Resultaten visar att en ledares kön uppfattades olika av respondenterna i de berörda studierna. En fördom om ledarskap är att det krävs typiskt manliga egenskaper för att bli en bra chef, vilket bekräftades i de inkluderade forskningsrapporterna, genom att ett typiskt manligt utseende hos ledare föredrogs.

Ledarskap är en huvudfaktor i dagens samhälle och i skolan. Ledarskap handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lärarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lärprocessenSyftet med det arbetet är att undersöka idrottslärares syn på ledarskap i de åländska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap.Det som idrottslärarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lärare är bland annat att de är trygga i sig själva som person, organiserade, målmedvetna och ärliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan påverka deras ledarskap och undervisning.Ledarskap kan ofta vara krävande och som ledare kan du få ta itu med mycket problem som kan uppstå under vägen som till exempel konflikthantering. Att leda andra är roligt men också väldigt utmanande många gånger och framför allt ska man komma ihåg att det ger otroligt mycket tillbaka. .

Anställda i det studerade kunskapsföretaget verkar undervärdera vikten av det ledarskap den formelle ledaren utövar. Detta har vi illustrerat med en egenhändigt konstruerad ?tonåringsmetafor?. Vidare har vi kommit till slutsatsen att informella ledare och en stark företagskultur är faktorer som på ett framgångsrikt sätt kan komplettera ovan nämnda ledarskap..