Smarta elnät är en av lösningarna för att uppnå EUs klimatmål den s.k. 20-20-20-satsningen. Klimatmålen innefattar bl.a. ökad energiproduktion från förnybara energikällor och ökad energieffektivisering, detta anses nödvändigt för att hindra den globala uppvärmningen samt uppnå en bättre och mer hållbar framtid. Den elektriska energins svaghet är den begränsade möjligheten till effektiv och storskalig lagring. Eftersom den förnybara energin har en väderberoende produktion ska smarta elnät hjälpa konsumenten att styra energikonsumtionen efter hur energiproduktionen varierar.

Dagens utveckling inom distansutbildning har lett till att det blir allt viktigare att välja en lärplattform som är anpassat till företagets eller organisationens verksamhet. Nya effektiva utbildningsmetoder som komplement till den traditionella utbildningen möjliggörs av den nya tekniken där e-learning har en framträdande roll. E-learning gör att lärandet inte längre är beroende av ett fysiskt klassrum och en specifik tidpunkt utan utbildningen blir mer flexibel, interaktiv samt fokuserar mer på själva på lärandet.Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur ett LMS bör vara utformat vad det gäller design, funktion och användbarhetsfaktorer för att underlätta val av lärplattform (LMS). Studien har visat att det designmässigt är lämpligt att följa vedertagna författares riktlinjer ? oavsett om det gäller LMS eller design av en funktion i ett LMS.

Sveriges skogar får i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidens energiförsörjning.Effektiviteten i uttaget måste bli bättre för att på bästa sätt förvalta den råvara som man finns och på det sättet få ut merenergi och hålla kostnaderna nere. Denna rapport är ett delprojekt av CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS).Projektet syftar till att genom förgasning av biomassa demonstrera framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning avfordonsbränsle. Resultatet i denna rapport skall visa metoder för en effektiv tillförsel av skogsbränsle till industrier förenergiomvandling. Vid insamling och hantering av avverkningsrester från grandominerade slutavverkningsbestånd iSverige finns det tre olika grundalternativ: sönderdelning på hygget, sönderdelning vid avlägg eller sönderdelning vidindustri. Den mest använda hanteringsmetoden för skogsbränsleuttag i Sverige är anpassad efter värmeverkens önskemålsamt vilka rekommendationer som ges med hänsyn till skogsmarkens näringsbalans.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativ metod och utifrån ett lednings-perspektiv, urskilja viktiga faktorer för kommuner i arbetet med att implementera och långsiktigt vidmakthålla Lean som metod. Studien har genomförts i två svenska kommuner. Vi har undersökt varför och hur kommuner arbetar med Lean samt vad de hittills har uppnått. Totalt har sex semistrukturerade intervjuer utförts med nyckelpersoner som innehar en ledande- eller stödfunktion.Resultatet påvisar att införandet av Lean grundas i att kommunerna vill förbättra kvalitén för kunden, minska slöserier samt effektivisera organisationen för att kunna möta framtidens ökade efterfrågan. Deras huvudsakliga fokus finns på att skapa en Lean-kultur.

Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpå restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktärisering är den genererade beståndsdelen föremål för någon form av fortsatt behandling. Vid frågan om restprodukt kan det handla om en åtgärd för avfallshantering, då substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt användning. Det kan också vara så att avfallet besitter ett kommersiellt värde och kan återanvändas som en råvara i andra anläggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av bränsle. Oavsett tillämpad åtgärd krävs tydlig lagstiftning som främjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.

I Sverige pågår en omfattande ominriktning av försvarsmakten. Som en del i denna ominriktning genomförsstudier inom ett flertal områden som syftar till att hitta den utrustning och de förbandsstrukturer som kommeratt uppfylla kraven efter 2010.Denna uppsats vill bidra till dessa studier genom att visa att framtidens stridsfält ställer nya och ökade krav påstridsfordon och dess sensorer.Genom att utgå från en analys av den framtida markstriden identifierar arbetet de förutsättningar och krav sominom sensorområdet kommer att bli dimensionerande. Utifrån dessa identifieras sedan tekniska möjligheter somlöser stridsfordonets behovet av elektrooptiska utblickar. Möjligheter kopplas sedan till områdena spaning,framföring, skydd samt förmåga till bekämpning. Bekämpningsförmågan avser både den direktriktade elden såväl som externa bekämpningssystem.Uppsatsen visar att multisensorkapacitet i kombination med nätverksbaserat informationsflöde förändrar rollenför stridsfordonet både på stridsfältet så väl som inom fordonet i sig.

På Södra Innovations avdelning för forskning om fiber och massa har man uppmärksammat ett avvikande beteende på kraft-töjningskurvorna hos kräppat tissue-papper. Kurvan beter sig styvt där det i teorin borde vara töjbar och vice versa. Man vill därför veta vad det är i materialet som bidrar till att detta beteende uppstår och få en förklaring på vad som händer i materialet efter att det har belastats till brott. Detta vill man göra för att fortsatt kunna konkurrera med sin pappersmassa på marknaden och hjälpa sina kunder med deras utveckling av framtidens produkter.Projektet har gått ut på att utföra mätningar i dragprovare på kräppat tissue-papper, tillverkat i fabrik, och jämföra dessa mätningar med prover på okräppat papper, som tillverkas i laboratorium. Mätningarna har spelats in med ett ljusmikroskop för att lättare se vad som händer i materialet när det utsätts för last; vart den initierande sprickan uppstår och hur den tillväxer.Efter att ha analyserat mätdatat från dessa prover kunde man se att den största påverkande faktorn ligger i tillverkningsprocessen.

Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpå restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktärisering är den genererade beståndsdelen föremål för någon form av fortsatt behandling. Vid frågan om restprodukt kan det handla om en åtgärd för avfallshantering, då substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt användning. Det kan också vara så att avfallet besitter ett kommersiellt värde och kan återanvändas som en råvara i andra anläggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av bränsle. Oavsett tillämpad åtgärd krävs tydlig lagstiftning som främjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.

Inom kort kommer mycket stora arealer skogsmark att byta ägare. En äldre generation kommer lämna över till en yngre som i högre utsträckning har jobb utanför skogssektorn och som bor längre ifrån fastigheten. För att Mellanskog ska vara en attraktiv skoglig partner även för den nya generationen och erbjuda vad de behöver är det viktigt att veta vilka förväntningar och krav de har på skogen och skogsägarföreningen. Denna undersökning vände sig till dagens äldre medlemmar (> 70 år) i Mellanskog men framförallt till deras barn. Målet var att besvara följande frågeställningar: ? Finns det skillnader i föräldrarnas respektive barnens avsikter att behålla skogen inom familjen? ? Vilka eventuella problem ser barnen med skogsägande och vilka hinder ligger i vägen för att de ska ta över skogen? ? Vilka produkter och/eller tjänster kommer bli viktigast för framtidens skogsägare? Drygt 700 medlemmar kontaktades och 262 lämnade ut sina barns fullständiga kontaktuppgifter.

Syftet i detta arbete har varit att finna argument för slöjden som ämne i skolan. Vi har gjort en undersökning där vi använt oss av strukturerade intervjuer för att ta reda på hur 52 vuxna i vår geografiska närhet resonerar om slöjdens innehåll och värde. Vad har de lärt sig från slöjden, har de haft någon nytta av dessa kunskaper i sitt senare liv och tycker de slöjden är viktig i skolan och i så fall varför/varför inte. Vår studie resulterade i att alla respondenter utom en tyckte slöjden var viktig i framtidens skola och motiverade detta på varierande sätt. Vi samlade dessa under kategorier och fick ihop både starka och svaga argument för slöjden som ämne i skolan. Många av de argument våra respondenter uppgav sammanföll med hur slöjden motiveras i rådande läroplan och vad tidigare forskning säger.

AbstractEqual opportunities from an employer brand perspective- What does the future manpower inquire?Authors: Erik Frick & Niklas HalldénInstructor: Karin JonnergårdExaminer: Sarah PhilipsonBackgroundWe are living in a society that originates from a patriarchy founded many thousand years ago. This has put women in an inferior position in the labour market. To promote equal opportunities we argue for that companies can utilise employer brand. Employer brand is a new theoretic concept that is being used more frequently among scholars and companies.Presentation of the problem? Which role do equal opportunities play to attract potential manpower from an employer brand perspective?MethodOur method has a quantitative approach and we have choosen to carry out a survey.

Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Examensarbetet "Utveckling av rollator" har utförts på institutionen för teknik och samhälle vid Högskolan i Skövde på uppdrag av Ahlberg Leber AB i ämnet integrerad produktutveckling. Uppdraget började med en grundlig förstudie av rollatormarknaden och till viss del även närliggande marknader. En kundkedja togs fram över de personer som kommer i kontakt med rollatorn under dess livslängd och som därför kan anses som intressenter av hur produkten utformas. Därefter gjordes ett antal intervjuer och enkäter för att klargöra vilka egenskaper som ansågs som viktiga hos en rollator. Utifrån detta skapades en objektiv kravspecifikation som diskuterades och modifierades något efter företagets krav. Välkända metoder såsom t ex brainstorming och brainwriting har använts för att generera idéer till projektet. Idégenereringen genomfördes både inom projektgruppen och tillsammans med andra studenter. Under genereringen lades fokus på ett antal olika områden, som huvudform, tilläggsfunktioner, hopfällningar och helhetslösningar. Efter att ha arbetat vidare på några olika idéer kunde olika konceptförslag skapas.

Uppsatsen undersöker samarbetet mellan Malmö Museer och en skolklass som besökt museets verksamhet Ask och Embla Klubben. Inledningsvis presenteras en statlig satsning, en kartläggning av kulturutbudet för barn, för att fördjupa kunskapen i området. Problemet som finns för ett utökat samarbete mellan kulturinstitutioner och skolan ligger i de respektive institutionernas kännedom om varandras verksamheter. I teoridelen följer en kortare beskrivning av vad kultur och estetik kan innebära dels som begrepp men även som företeelser i skolundervisningen. Stiftelsen Framtidens kultur har lagt fram en intressant modell genom vilken kulturpedagoger från andra institutioner än skolan skulle kunna arbeta i skolan där det inte finns tillräckligt med behöriga lärare och på så sätt vara en användbar resurs för kultur i skolan.