Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

Utifrån personer födda på 1970- talet diskuteras vilka faktorer det är som bidrar till att känna arbetstillfredsställelse. Generationstillhörigheten påverkar attityden till arbetet och nya generationers värderingar skiljer sig från tidigare generationers. 70- talisterna är även speciella då deras första möte med arbetsmarknaden var en djup ekonomisk konjunkturnedgång som endas kan jämföras med 20- och 30- talens depression. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till att personer födda på 1970- talet känner arbetstillfredsställelse. Delsyften är att se om det finns könsmässiga skillnader i denna grupp samt skillnader på dem födda i Sverige och utanför Sveriges gränser.

Ålderspensionärerna kommer att öka kraftigt under de kommande åren. För arbetsgivare är det betydelsefullt att planera och vara medvetna om att kunskapen och erfarenheten som framtida pensionärer besitter kommer att försvinna om de inte tillvaratas, där ett tillvägagångssätt kan vara kunskapsöverföring. Undersökningens syfte var hur framtida pensionärer upplever tillvaratagandet av deras kunskap och erfarenheter och hur det påverkade deras framtidsinställning. Fem framtida pensionärer och en personalansvarig intervjuades. Datamaterialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevda livsförändringar relaterar till enskilda, handledda psykedeliska sessioner. Via en kvalitativ intervjustudie med sju personer analyserades induktivt beskrivningar av respondenternas motivation, psykedeliska upplevelse och upplevda livsförändringar. Undersökningens urval bestod av fyra män och tre kvinnor från varierande socioekonomiska bakgrunder, generationer och yrkesgrupper. Analysen visade att respondenterna var motiverade av nyfikenhet, beskrev upplevelser liknande den mystiska upplevelsen och upplevde omfattande livsförändringar såsom ökad självacceptans och minskad droganvändning, en mer konstruktiv inställning problem och motgångar samt förhöjda känslor av personlig mening. Resultatet var i linje med studier som visat att psykedeliskt understödd psykoterapeutisk behandling kan leda till minskat drogmissbruk, bättre psykisk hälsa och ökat välbefinnande.

Prestationsbaserad självkänsla är en kognitiv motivationsstruktur som gör att individen strävar efter perfektion i dennes prestationer för att backa upp en låg grundläggande självkänsla. Oro kan definieras som när orealistiskt bekymmer läggs vid framtida händelser. Syftet med denna undersökning var att se om det förelåg någon relation mellan prestationsbaserad självkänsla och upplevd oro inför framtiden gällande arbete och karriär. I studien deltog 40 kvinnor som besvarade en enkät om prestationsbaserad självkänsla (pbs), negativ affekt och oro inför framtida karriär. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan kvinnorna med hög respektive låg prestationsbaserad självkänsla där de som hade en hög pbs oroade sig mer för sin framtida karriär än de med låg pbs.

I denna uppsats undersöks räntedifferensens (skillnaden mellan den korta- och den långaräntan)och aktieavkastningars prognosvärde för framtida real BNP tillväxt för 29 OECDländer med en dynamisk icke-linjär paneldatamodell. Denna icke-linjära specifikation tillåterför eventuella asymmetrier beroende på om ekonomin befinner sig i recession eller ej.Resultaten tyder på att både aktieavkastningar och räntedifferensen, mellan tremånaders- ochtioårsräntan, har prognosvärde för framtida tillväxttakt. Sambanden är i linje med ekonomiskteori som förutsäger att en minskad räntedifferens och/eller stigande aktieavkastningarsignalerar en kommande högkonjunktur. Skattningarna tyder vidare på att aktieavkastningarhar högre prognosvärde för framtida tillväxttakt då modellen med denna variabel förklararmer av variationen i tillväxttakt. Slutligen indikerar resultaten att räntedifferensen ochaktieavkastningar till stor del innehåller olika information gällande framtida tillväxttakt..

AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats är att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgått från två verksamheter, det vill säga, Vändpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkätsammanställning åt BIM, för att ta reda på vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs gruppträffar. Metoderna vi har använt oss av för att behandla vårt insamlade material är både kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgått ifrån sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne.

Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berättigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 åren har intresset ökat något. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av många människors tid. Fenomenet semester har således stort inflytande på vår vardag och formar oss människor till viss del som individer och är därför även sociologiskt mycket intressant.Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och därmed också semestrares) uppfattningar och syn på semester i två olika generationer.Frågeställningar: Vad finns det för mönster när det gäller synen på semester och skiljer sig dessa åt i de båda åldersgrupperna?Vilka semesterideal förekommer och hur påverkar de semesterfiraren?Dagens samhälle är starkt knutet till konsumtion.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida arbetsmotivationen skiljer sig mellan generation Y och tidigare generationer i den svenska IT-branschen. Studien vilar på en teoretisk grund bestående av tre välkända teorier inom arbetsmotivation; Herzbergs tvåfaktorteori, Self-Determination Theory samt Job Characteristics Model. För att kunna besvara studiens forskningsfråga ?Hur kan belöningssystem utformas för att ta hänsyn till fler anställda från generation Y i den svenska IT-branschen?? genomfördes en semistrukturerad intervju med en HR-chef samt en enkätundersökning bland anställda på IT-företaget Evry. Resultatet av studien visar att det finns vissa skillnader i arbetsmotivationen mellan generation Y och tidigare generationer vilket kan motivera till förändringar i hur man arbetar med belöningar när en allt större del av arbetskraften utgörs av generation Y. En viktig skillnad som framkom är att medarbetare från generation Y uppskattar feedback mer än äldre medarbetare, oavsett varifrån i organisationen feedbacken kommer ifrån. Studien fann även att monetära belöningar kan ha en stark negativ inverkan på arbetsmotivationen, men att de under vissa omständigheter kan vara positiva och ibland även nödvändiga.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida arbetsmotivationen skiljer sig mellan generation Y och tidigare generationer i den svenska IT-branschen. Studien vilar på en teoretisk grund bestående av tre välkända teorier inom arbetsmotivation; Herzbergs tvåfaktorteori, Self-Determination Theory samt Job Characteristics Model. För att kunna besvara studiens forskningsfråga ?Hur kan belöningssystem utformas för att ta hänsyn till fler anställda från generation Y i den svenska IT-branschen?? genomfördes en semistrukturerad intervju med en HR-chef samt en enkätundersökning bland anställda på IT-företaget Evry. Resultatet av studien visar att det finns vissa skillnader i arbetsmotivationen mellan generation Y och tidigare generationer vilket kan motivera till förändringar i hur man arbetar med belöningar när en allt större del av arbetskraften utgörs av generation Y. En viktig skillnad som framkom är att medarbetare från generation Y uppskattar feedback mer än äldre medarbetare, oavsett varifrån i organisationen feedbacken kommer ifrån. Studien fann även att monetära belöningar kan ha en stark negativ inverkan på arbetsmotivationen, men att de under vissa omständigheter kan vara positiva och ibland även nödvändiga.

Detta kandidatarbete handlar om planering, exploatering och naturvärden i den svenska fjälen. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur planering och exploatering i de svenska fjällen påverkar den naturmiljön som finns där. En del av syftet består av att studera hur turismen påverkar planeringen, en annan del är att se hur naturmiljön påverkas av exploateringar. Genom exempel i från den planerade exploateringen av Rödkullen i Åre kommun skall problem och möjligheter som kan uppkomma vid planering och exploatering belysas. En fallstudie har gjorts på Rödkullen i Åre, ett naturområde som inom snar framtid ska exploateras.

De kallas generation K för kartlagd, generation O för ordning, generation Why för varför, generation C för content (innehåll). De kallas homo zappiens för hur de zappar sig igenom livet.Generation Y är dagens unga vuxna som är uppvuxna i ett högteknologiskt samhälle. Deras sätt att konsumera och leva skiljer sig från tidigare generationer. Den allmänna bilden av generation Y är en lat, slösaktig generation, som är bortskämda av sina föräldrar och ställer höga krav som konsumenter. Detta examensarbete behandlar begreppet generation Y och fokuserar på att kartlägga vem de är och deras förhållande till konsumtion och märken.

Sverige är, enligt en undersökning våren 2012, det land som urbaniseras snabbast i Europa.Samtidigt som vi bevittnar hur landsbygden successivt avlövas ställs frågor kring den framtida relationen mellan de tätbefolkade och de nästintill folktomma delarna av landet. Vilka yttre förutsättningar vilar den urbana expansionen på - och vilken roll tilldelas det icke urbana - det vi ofta benämner som landsbygden?Projektet kan beskrivas som en undersökning av den framtida landsbygden utifrån fyra framtidsscenarios - Storbolagens Era, Livet på landet, Byalagens återkomst och Det exotiska reservatet..

Bakgrund och syfte: Medieutbudets mångfacetterade skepnader är ett resultat av ett samhälle under utveckling och som ständigt tvingar nya innovationer och tillverkningar att ta form. Iphone är ett exempel på en ny innovation som har rusat i svensk försäljning både hos ungdomar och äldre. Den yngre generationen ser dagens mediala utbud som ett normalt inslag i livet medan äldre personer fått vänja sig vid dessa breda alternativ senare i livet. Denna skillnad på hur man vuxit upp med medier kan också komma att styra hur generationerna använder sin Iphone ifråga om hur ofta man utnyttjar dess funktioner eller vilken nytta den utgör för personen. Syftet med denna uppsats är att jämföra de två olika generationernas sätt att använda iPhone.Metod/Material: Metoden som använts för denna uppsats är en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade/strukturerade intervjuer som verktyg.

Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka om individen påverkas av samhället och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om så är fallet hur denna påverkan yttrar sig. Åttiotalister påstås i undersökningar vara den första generationen som genom att växa upp i det senmoderna samhället ska ha utvecklat andra värderingar gällande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebära att de är bättre anpassade till spelreglerna på dagens arbetsmarknad. Därför vill vi också undersöka på vilket sätt generationsskillnader kan yttra sig mellan åttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgå högskolestudier. Våra frågeställningar är följande: vad driver individen till att välja högre studier, hur har det senmoderna samhället och arbetsmarknaden påverkat individens val att studera och på vilket sätt syns det skillnader mellan sextiotalister och åttiotalister när det gäller studier och arbetsmarknad.