Sapa Profiler AB är ett företag inom den svenska metallindustrin och tillhör koncernen Sapa Group som finns över stora delar av världen. Bolaget är en del av koncernens kärnverksamhet Profiler som specialiserat sig på framställning av strängpressade profiler i aluminium.Inom det strategiska affärssegmentet Automotive förses transportindustrin med komponenter till olika typer av fordon. Under de senaste åren har kundernas serviceanspråk ökat vilket bland annat yttrar sig i krav på kortare leveranstider och högre frekvens på inleveranserna. I dagsläget avhjälps högre servicekrav genom att ett lager lokaliseras i kundens närhet. Strategin leder i förlängningen till en decentraliserad lagerstruktur som kan vara svår att styra och kontrollera.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Syftet är att undersöka hur fyra affektiva personlighetsgrupper skiljer sig i stress, sömnsvårigheter och smärta. De fyra affektiva personlighetstyperna är självförverkligande, lågaffektiva, högaffektiva och självdestruktiva. Studien inkluderade färdiginsamlad data från The Middle Sweden Pain and Sleep Project. I studien deltog 611 män och 838 kvinnor i varierande åldrar (M=46.93, SD=12.73). Det visade sig att det fanns signifikanta skillnader i stress, sömnsvårigheter och smärta mellan grupperna.

Detaljhandelsmarknaden i Europa har vuxit sig allt starkare samtidigt har konkurrenssituationen ökat. Globaliseringen har medfört att gränsdragningen mellan länder minskat och internationalisering av detaljhandelsföretag har blivit allt vanligare. Clas Ohlson har med sin expansion i Norden stärkt sitt varumärke. För att ytterligare stärka sina positioner samt öka omsättningen har företaget valt att etablera sig på den brittiska marknaden med en första satsning i London. Clas Ohlson ser expansionen som ett steg att utvecklas från en nordisk- till en europeisk aktör. Den framtida utvecklingen av expansionen är svår att förutspå vilket gör det svårt att prognostisera den framtida lönsamheten.

Marknaden för flygmotorunderhåll har blivit allt mer konkurrensutsatt sedan nya aktörer börjat ta marknadsandelar. Det kärvare marknadsklimatet har främst drabbat de små fristående underhållsleverantörerna. En av dessa små fristående underhållsleverantörer är Volvo Aero Corporation, VAC, i Trollhättan. Ett problem vid flygmotorunderhåll är behovet av reservmotorer. Kapitalkostnaden för inköp av reservmotorer är mycket hög, samtidigt som bristkostnaderna också är mycket höga.

I denna uppsats studeras optionsmarknaden som en försäkringsmarknad för aktieinvesterare. Med den utgångspunkten är det möjligt att skatta vilka riskpreferenser den genomsnittliga investeraren har. I studien framkommer att genomsnittsinvesteraren tenderar vara något risksökande inför framtida kurssvängningar som är relativt små, medan riskaversionen är påtagligt stor inför stora kurssvängningar (prischocker). I uppsatsen beskrivs den bakomliggande, och omfattande, teorin för att kunna skatta riskaversion på aktiemarknaden med hjälp av observationer på optionsmarknaden. I samband med studien utvecklades också en metod för att göra skattningar av riskaversionsfunktioner.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.

Nytt operahus på Frihamnspiren blir en ny attraktionspunkt för den framtida stadsdelen. Byggnaden skapar ett eget skärgårdslandskap längst ut på piren och möjliggör för kollektiv båttrafik, gästhamn samt en ny park. Den arkitektoniska idén baseras på den dominanta gatan som ger piren en tydlig riktning och drar människor till platsen. Genom att att låta stråket förlängas genom byggnaden och avslutas i en stor foajé, skapas ett naturligt flöde genom byggnadens offentliga del. Foajén erbjuder bland annat en fantastisk utsikt mot havet..

I denna artikel ämnar vi, genom att studera olika modeller med stöd för olika designsituationer, att skapa en modell som specifikt stöder design av crossmediaproduktioner då en sådan inte existerar i dagsläget. Genom att själva arbeta med en crossmediaproduktion för Non smoking generation fick vi chansen att på nära håll studera designprocessen och kunde på så sätt identifiera dess beståndsdelar och aktörer. Baserat på dessa och i kombination med teorier om design och crossmedia kunde vi skapa en egen modell som kan stödja framtida designers och producenter i deras arbete med designen av crossmedia..

En av samhällets viktigaste frågor idag rör den framtida energitillförseln till den byggda miljön och dess koppling till miljö- och klimatfrågor. Energitillförseln sker idag till 80% genom fossila bränslen och bygg- och fastighetssektorn står idag för 40% av världens energianvändning. De CO2-emissioner som förbränning av fossila bränslen genererar påverkar jordens växthuseffekt. EU-direktiv rörande en effektivisering och minskning av energianvändningen har implementerats för att minska belastning ur energi- och miljösynpunkt på jorden. Sverige har satt som mål att minska energianvändningen med 20% till år 2020 och 50% till år 2050 i jämförelse med värden från år 1995.

Syftet med det här arbetet är att kartlägga i vilken grad gymnasielärare på en gymnasieskola i Norrbottens inland uppfattat sig som marknadsförare av sig själv, av sitt program och/eller av sin skola. Syftet är även att kartlägga om detta lett till konflikter i det etiska myndighetsuppdragetsom betygsättning innebär. Uppsatsens forskningsfrågor har varit:- Upplever lärare att deras arbete handlar om marknadsföring?- Upplever lärarna att det finns en konflikt i deras objektiva betygsättningsuppdrag och ett eventuellt marknadsföringsuppdrag?- Hur hanterar lärarna relationerna till föräldrar och elever i förhållande till marknadsföringsuppdraget?- Finns det uttalade rutiner för hantering av missnöjda elever?- Klarar skolan sitt kunskapsuppdrag?Studien har påvisat att lärare som upplever en tillhörighet till ett/några få program tycks uppleva att yrket till högre grad handlar om marknadsföring än lärare som saknar koppling till ett program. Yrkeslärare tycks uppleva att yrket till högre grad handlar om marknadsföring än teorilärare, vilket kan ses som en följd av att lärare på ett yrkesprogram per definition tillhör ett program och känner programtillhörighet.Lärare som upplever större osäkerhet kring det framtida tjänsteunderlaget anser sig till en högre grad påverkas av de relationer som de har till sina elever vid betygsättning än lärare som upplever en lägre osäkerhet kring det framtida tjänsteunderlaget.Lärarna hanterar främst elever som är missnöjda med utbildningen själva.

Uppsatsens syfte är att ge läsaren en uppfattning över problematiken som uppstår vid vårt nyttjande av jordens råvaruresurser. Uppsatsen försöker visa ett par alternativa vägar när det gäller vår framtida användning av resurserna och vilka konsekvenserna av respektive vägval kan bli. De vägval som uppsatsen behandlar är vad som händer om vi går in och reglerar användningen av råvaror och naturresurser mycket hårt vilket innebär att stora grupper människor tappar sin försörjning. Det andra vägvalet som tas upp är att vi fortsätter med en hög konsumtion och då blir problemet att resurserna tar slut snabbare med andra problem som följd såsom miljöförstöring och råvarubrist..

Tomtmarkerna i urban bebyggelse blir allt mer attraktiva. En minskning avbyggnadsarean medger positiva ekonomiska effekter på markkostnaden dåtomtpriserna tenderar att bli allt högre i stadsmiljö. En stor del av totalkostnadenvid nyproduktionen av ett enbostadshus är tomtpriset. Framtidens enbostadshusbör utformas med ett begränsat tomtbehov samt uppfylla framtida energikrav. Examensarbetet har utförts i samarbete med småhustillverkaren Eksjöhus, vilkatill följd av de ökade markpriserna upplever en minskad efterfrågan förnyproduktion av småhus. Likt övriga hustillverkare står Eksjöhus också införuppfyllandet av framtida energikrav. Syftet med examensarbetet är att utforma framtidens enbostadshus, genom atteffektivisera tomtutnyttjandet och förbättra energiprestandan.

I Sverige är investeringar i fonder en vanlig förekommande sparform. En typ av fonder är SRI-fonder (Socially Responsible Investment-fonder), som strävar efter att göra hållbara placeringar förutom att prestera goda finansiella resultat. Denna rapport ämnar besvara frågan gällande hur bra SRI-fonder i Sverige presterar rent ekonomiskt i jämförelse med konventionella fonder, samt vilka variabler fondernas prestation kan bero av. Att material inom området samlas in och behandlas är viktigt då SRI-fonders framtid skulle kunna leda till stora förändringar i både privatpersoners och företags förhållningsätt till hållbarhet. För att analysera prestationen hos SRI-fonder och konventionella fonder data samlats in för 71 SRI-fonder och 71 konventionella fonder på den svenska fondmarknaden för året 2012.