SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Vilka privatekonomiska och sociala konsekvenser uppkommer för de boende i fastigheter som har ombildats från hyresrätt till bostadsrätt? Vårt syfte är att identifiera och förklara vilka olika konsekvenser som uppstår för de boende som berörs av en ombildning. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört ett antal intervjuer i två bostadsrättsföreningar i Göteborg. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att få närhet till de intervjuade och mer ingående information. För att få så uttömmande information som möjligt förde vi en diskussion med de boende kring våra stödfrågor som finns samlade i vår intervjuguide.

Bakgrund: Alla personer oavsett ålder har mänskliga behov som behöver tillgodoses för att personen ska kunna känna välbefinnande. Ibland tvingas en individ att flytta till ett särskilt boende på grund av särskilda behov. För en del personer kan det vara svårt att vänja sig att bo på ett särskilt boende, som kan leda till ensamhet och depression. Vården som ges till de äldre ska se till de fysiska, psykiska och sociala behoven. Det är därför relevant att fördjupa sig i vad som skulle kunna underlätta denna förändring, vilket skulle kunna vara en hund.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall hur hundar påverkar äldre personer som bor på särskilt boende.

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Den här studien behandlar hur de äldre småhusägarna i Ingelstad ser på sitt Framtida boende. En ökande andel äldre i samhället som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörligbostadsmarknad som har svårt att tillgodose den yngre generationens efterfrågan på bostäder. Syftet med studien var att undersöka hur småhusägare i åldern 55-70 år i Ingelstad skulle viljabo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i så fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden. Metoden som använts är en semistrukturerad intervjumetod.

Ädelreformen som genomfördes i början av nittiotalet hade till syfte att tillförsäkra äldre människor livskvalitet. Undersökningar hade visat på att sjukhemmen inte såg till individen och att äldre saknade möjligheter till privatliv. Alla människor har enligt Socialtjänstlagen rätt till självbestämmande och integritet, men att vara äldre och bosatt i ett särskilt boende kan medföra inskränkningar i rätten till integritet. Med stöd av kvalitativ ansats undersöktes hur äldres integritet respekteras och bevaras när de bor i ett särskilt boende. Först genomfördes observationer på verksamheten.

Arbetet har syftat till att studera Järvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i området genomförts gällande främst den fysiska planeringen. Med avseende på den fysiska planeringen avses här hur Svenska Bostäders och Stockholms Stads planer på ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostäder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester på grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare så har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utläsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen ändrats och med vilka verktyg man nåt ut med till medborgarna.

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Antologin syftar till att belysa olika boendeförhållanden i välfärdsstaten Sverige. Utifrån aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhållandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs identitetsskapande. För att få en förståelse för detta har vi utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod, då vi använt oss av fältobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrån Grundad teori som är en induktiv analysmetod där forskaren utgår förutsättningslöst och inte har en på förhand given teori.

Uppsatsen syfte är att identifiera och beskriva diskurser som omgärdar växelvis boende genom att analysera föräldrars tal om/konstruktioner av föräldraskap. Föräldrar vars barn bor växelvis hos de båda föräldrarna. Studien har följande frågeställningar:? Hur talar föräldrar med erfarenhet av växelvis boende om detta?? Hur konstruerar de i sina utsagor föräldraskap ?sitt eget och andras?? Hur könas detta tal?? Vilka diskurser kan urskiljas i föräldrarnas tal om föräldraskap och växelvis boende? ? Hur kan dessa förstås?? Hur samspelar de olika diskurserna med varandra?Studien baseras på kvalitativ metod och utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio föräldrar med växelvis boende. De teoretiska perspektiven är postmodernism, socialkonstruktivism, konstruktioner av föräldraskap, konstruktioner av kön och kritisk diskursanalys.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk bakgrund. Uppsatsens frågeställning är hur föräldrarnas socioekonomiska bakgrund påverkar sannolikheten att barnen har ett växelvis boende, konstanthållet för relevanta kontrollvariabler. Detta kopplas till den andra demografiska transitionen samt till de socioekonomiska följderna för barn. Datamaterialet som använts i uppsatsen samlades in åren 2001-2003 och kommer från Statistiska centralbyråns Barn-ULF. Utifrån det har bivariata och multivariata analyser skapats genom logistisk regression.I resultatet framgår att det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk grupp.

Sverige har i likhet med andra länder en ökad andel äldre, vilket leder till att många människor kommer att bli beroende av vård. När människan åldras sker fysiska och psykiska nedsättningar som gör att människan blir mer skör. Upplevelsen av hälsa är ständigt föränderlig och kan upplevas på flera nivåer. Att flytta till särskilt boende är en förändring som kan påverka upplevelsen av hälsa. Man tvingas anpassa sig till andra boende, personal och rutiner.

Denna undersökning har belyst utvecklingen av självständighet hos ungdomar med högfungerande diagnoser inom autismspektrumet. Ett mål för insatserna inom LSS och för gymnasieskolan är att individerna ska utveckla självständighet. I denna undersökning har två olika modeller jämförts. Den ena modellen utgörs av LSS-boenden med en integrerad gymnasieskola och den andra modellen utgörs av LSS-boenden utan någon integrerad gymnasieskola. Syftet var att undersöka om det finns några skillnader mellan dessa modeller när det gäller de boendes utveckling av självständighet.

Varje dag kommer det nya rön om hur våra levnadsvanor påverkar vår planet. I allt vi gör från bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vårt boende. Som en reaktion på dagens "slit och släng"-samhälle har ekobyrörelsen växt fram ur 60- och 70-talens gröna våg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, där samtliga av de boende i byn hjälper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

Syftet med föreliggande studie var att jämföra stressupplevelsen hos unga kvinnor som har bott i växelvis boende med unga kvinnor som har bott i kärnfamilj. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes där sammanlagt tio kvinnor medverkade i åldern 16-20 år. Med hjälp av en intervjuguide, som innehöll frågeställningar vilka behandlade begreppet stress, upplevelsen av kvinnornas vardag och boendeform samt kvinnornas kontakt med föräldrar, syskon, släkt och vänner, besvarades frågeställningarna. Utgångspunkten för analysen har förutom tidigare forskning varit Aaron Antonovskys teori KASAM vilket ansågs relevant då känslan av sammanhang grundläggs i barndomen och fokuserar på god hälsa. Resultatet visade bland annat att de unga kvinnorna vilka hade bott i kärnfamilj endast gav uttryck för en skolrelaterad stress medan kvinnorna med erfarenhet från ett växelvis boende uppgav att deras stress var kopplad till både boendeform, fritid och föräldrarelationen.