I Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 är begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgår tydligt att skolan ska jobba utifrån demokratiska grunder. Det framgår dock oklart hur man uppnår en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur många aspekter inte är demokratisk. Syftet med detta arbete är att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin Framtid. Utifrån deras perspektiv vill jag också ta upp skolans demokratiska roll. Hur påverkas elever i sitt val av utbildning? Hur påverkar skolan och lärarna, eleverna och deras Framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de väljer? Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag alltså velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin Framtid.

En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin Framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin Framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var:? På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska?? Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna själva på sin Framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt.

En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin Framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin Framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var:? På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska?? Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna själva på sin Framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt.

Denna uppsats handlar om hur äldre bosniska kvinnor uppfattar sin situation som äldre här i Sverige. Mitt mål har varit att se bortom de stereotypa uppfattningarna om invandrare som kulturellt avvikande grupp. Genom att göra en kvalitativ studie och lyssna på deras egna berättelser fick jag en djupare förståelse för deras livsvärld. Jag har redogjort för hur deras situation ser ut i praktiken, vilka behov de har, hur de ser på sin Framtid och sin omgivning i det nya landet. Resultatet tyder på en ambivalens mellan ångesten att belasta sina barn och skräcken för isolering och passivisering på ett ålderdomshem på grund av otillräcklig språkkunskap..

Livskunskap som ämne kan vara en mötesplats där tid för diskussion och reflektion över viktiga livsfrågor finns. Syftet med den här studien är att undersöka vilka centrala livsfrågor som kan ligga till grund för samtal och reflektion i skolan inom ämnet Livskunskap. Genom enkäter undersökte vi vilka livsfrågor som är viktiga för elever och genom intervjuer vilka livsfrågor som skolpersonal anser/tror vara viktiga för elever. Resultatet av intervjuerna visade att skolpersonal anser att relationer, sex och samlevnad och elevernas personliga Framtid är av störst intresse för dem. Enkäterna visade att följande teman rangordnades högst av flest elever: världens Framtid, krig, trygghet, ensamhet/övergivenhet, sex och samlevnad, Framtid, liv/död, miljö/natur, mänskliga rättigheter samt alla likas värde.

Studies have shown that young people in residential care homes tend to be low achievers in school and are at high risk of entering adulthood with a low level of education. This group has also shown tendency to adverse psychosocial outcomes. The aim with this study is to reach an understanding of how teenagers and young adults view themselves and their future, what ambitions they have in life and how they see their opportunities to realize their goals. The study is based on a qualitative method and was conducted with semi structured personal interviews with five youngsters 15-21 years old in two different residential care homes. The theoretical viewpoints have been based on E.H Erikson?s theory about identity as well as the theory about resilience.The result of this study indicates that the persons we have interviewed have expressed difficulties in describing themselves.

Ekologiskt bostadsbyggande för en hållbar Framtid..

AbstraktTitel:Lärosätets betydelse för en fastighetsmäklarstudents Framtid i en yrkesroll som fastighetsmäklare Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi med inriktning mot fastighetsförmedling Författare: Emelie Almesjö och Rebecka Cámel Handledare: Lars-Torsten Eriksson Datum: 17 september 2012 Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka om ett lärosäte har betydelse för en fastighetsmäklarstudents Framtid i en yrkesroll som fastighetsmäklare. Anledningen till att vi valt att undersöka detta är för att högskolorna i Framtiden ska kunna få så många nöjda studenter som möjligt vilket förhoppningsvis kan leda till kompetenta fastighetsmäklare på marknaden. Metod: Vi har i detta arbete samlat in empiriskt material i form av enkätutskick till både registrerade och oregistrerade fastighetsmäklare. Efter insamlingen av det empiriska materialet observerade vi och försökte hitta handlingsmönster i de inkommande svaren. Vi har också använt oss av diverse litteratur samt internetkällor.

Dagens polisverksamhet har en spännvidd som få andra yrkesområden. De fundamentala uppgifterna att skydda, hjälpa och ställa till rätta kompletteras ständigt med nya arbetsuppgifter. Organisationen förändras. Avancerad teknisk utrustning kommer till användning. Yrkesutbildningen anpassas därefter.

Syfte: Hur ser Framtidens, morgondagens och dagens entreprenörer på entreprenörskapets Framtid samt Framtida marknader som spås få en ljus Framtid. Metod: Författaren har valt att inhämta primärdata genom intervjuer med personer som befinner sig i olika stadier i livet med fokus på entreprenörskap. Detta för att få så bred svarsfrekvens som möjligt. Intervjuerna har gjorts i fokusgrupper. Respondenterna har bestått av entreprenörer, studenter och en organisation. TeoretisktPerspektiv: Den teoretiska referensramen författaren har använt sig av består främst av teoretiskt entreprenörskap, fokusgrupper och handel. Empiri: Respondenterna i studien består av studenterna Paulina Larsson (17år), MilionAbraham (27år) och Daniel Håkansson (25år). Entreprenörerna heter Carlo Lopez (29år) och Lennart Frimodig (43år).

ABSTRACTDelic, Admira. 2007. Forensisk arkeologi: Har forensisk arkeologi en Framtid i Sverige?(Forensic archaeology: Is there a future for forensic archaeology in Sweden? C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007)This paper is about what forensic archaeology means, how the work is done, what methods are used in a forensic investigation.

Resebyråbranschen har kommit att förändras på grund av utvecklingen av Internet. Idag finns resebyråer tillgängliga både som fysisk resebyrå och på Internet. Genom Internets utveckling har möjligheterna för konsumenter ökat vid bokning av resa. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska resebyråns Framtid kommer påverkas av att resebyråer på Internet får allt större plats. Syftet är också att undersöka konsumenters syn på resebyråns Framtid.

Den här undersökningen handlade om hur idag aktiva, kvinnliga nautiker i den svenska handelsflottan upplever sin situation ombord och hur de ser på sin Framtid till sjöss. Syftet var att utröna ifall nautikeryrket i sin nuvarande form passar kvinnor och ifall något kan göras för att göra det mer attraktivt för dem. Bakgrunden var den låga andelen kvinnor inom yrket. Jag valde en kvalitativ undersökningsmetod där jag analyserade data från fem semistrukturerade intervjuer. Denna metod valdes eftersom jag framförallt ville förstå den genusproblematik som kunde finnas ombord. Resultatet visade att det inte finns något i nautikerns arbetsuppgifter som inte kan utföras av en kvinna och att särbehandling p.g.a. kön och sexuella trakasserier drabbar kvinnliga nautiker i begränsad omfattning.

Studiens syfte är att undersöka hur unga vuxna upplever sitt lärande som visstidsanställd och vilka faktorer som påverkar dem i sitt lärande som visstidsanställda. Information har samlats in, bearbetas och presenteras enligt hermeneutisk metodik. Därefter tolkas den utifrån Illeris (2007) teori om lärandedimensioner och unga vuxnas lärande. Resultatet visar att unga vuxna främst drivs av sin inre vilja att lära och syftet är att bygga sin Framtid med erfarenheter. De ställer höga krav på respons och stöd och de upplevda kraven från samhället har visat sig drivande för dem.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och få mer kunskap om sexton barns tankar om sin Framtid. Inom begreppet Framtid har vi begränsat oss till barnens Framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgång. Undersökningen utgår i grunden från ett barnperspektiv för att öka vår förståelse för hur barnen tänker om sin Framtid. Vi vidrör i teoridelen områden som barns uppväxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen består av sexton barn i åldrarna elva och tolv. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har även antagit en kvantitativ ansats.