Library 2.0 is a term which emerged a few years ago and is frequently discussed. There is no uniform definition of the term but the central aspect of the concept is to encourage increased participation from library users.The aim of this Master's thesis is to investigate if and if so, how the professional role of the librarian is affected by Library 2.0. To do that, we have conducted a case study at the public library in Umeå. Their homepage minabibliotek.se is a practical example of Library 2.0. The homepage is based on interactivity and the library users can participate in various ways.We thougt that qualitive interviews was the best way to gain an understanding for how the librarians at the public library in Umeå experience how the work with minabibliotek.se affect their professional role.

Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.Metod: Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer.Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ?isolerat? fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen.

Syfte/ Syftet med denna studie är att undersöka hur artister använder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberättande yttrar sig och vilka berättartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frågeställning har utgjort grunden för studien; Hur använder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande?Metod Studien bygger på textanalys i form av en fallstudie. Med en begränsning av två olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial såsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentärer och presentationstext.

Att synas på nätet blir allt viktigare för små företag, både för att etablera sig och vidhålla sin kundkrets. Detta sätter krav på att utveckla en hemsida som klarar av att möta framtida behov och krav, samtidigt som den är både användbar och kostnadseffektiv. Eftersom små företag oftast saknar resurser för att utveckla en sådan hemsida krävs det att företaget ser över olika faktorer vid utvecklingen och i många fall även kontaktar en konsult för att utföra uppdraget. För att kunna dra ner på vissa kostnader är det även viktigt att göra vissa begränsningar samt veta vad som behövs för att uppnå hållbarhet och användbara. För att kunna lyfta fram behov, begränsningar och krav gjordes tre kvalitativa intervjuer på ett litet företag som vill lägga stor vikt på utvecklingen av sin nya hemsida samt en enkätundersökning bland studenter på det systemvetenskapliga programmet vid IT-universitetet i Göteborg.

Landstinget Dalarna har en webbplats som är tre år gammal och som nu ska vidareutvecklas till det bättre och anpassas efter de behov och önskemål som besökarna har på webbplatsen samt efter 24-timmarswebbens riktlinjer. Därför fick vi i uppdrag av landstinget att ta reda på vad besökarna har för krav på information och vad de anser om webbplatsen. Uppdraget var också att ta reda på vilka målgrupperna är, vilken den "typiske" surfaren är samt att titta på vad konkurrenterna, andra landsting, har på sina webbplatser.I detta examensarbete har vi gjort en förändringsanalys, en målgruppsanalys och en konkurrentanalys. För att få veta vad besökarna anser om webbplatsen, vad de har för behov och önskemål samt för att få veta vilka besökarna är gjordes ett webbformulär som lade ut på webbplatsen. Vi gjorde även enkäter som delades ut och utförde intervjuer.Som resultat av vårt examensarbete har vi kommit fram till att besökare har stora krav på en webbplats.

Internet har en allt större roll i vårt samhälle och sökmotorerna är ett av de vanligaste sätten att leta sig fram till relevanta webbplatser. Sökmotorernas algoritmer visar sig dock bli allt mer invecklade och effektiva genom att blanda in användaren och hämta information om dennes intressen. Sökmotorerna hämtar resultat som inte bara är relevanta i förhållande till sökfrasen, utan också i förhållande till användaren. Sökmotorn skapar en profil av varje användare och med den preciseras resultatet. I studien använder vi oss av litteratursökningar och intervjuer för att undersöka vilken inverkan profilerna har på resultatet samt vilka åsikter användare, inom målgruppen studenter, har angående resultatet och profilerna.

Bakgrund och problematisering: F?retagsf?rv?rv ?r ett vanligt inslag i det svenska n?ringslivet, vars genomf?rande ?kat de senaste ?ren och refererar till n?r ett f?retag k?per aktier i ett annat f?retag, vanligtvis kallat m?lf?retag. F?rv?rvsprocessen ?r omfattande och kan brytas ut i flera olika steg, s?som due diligence, integration och uppf?ljning. Trots det stora antalet genomf?rda f?rv?rv visar forskning d?remot att en stor m?ngd f?rv?rv misslyckas med att uppn? sina m?l, ofta p? grund av bristande integration.

Titel: Human resources outsourcingHögskola: Mälardalens högskola VästeråsInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi - FÖA300Författare: Mattias Hedman och Charlotte SkinnarHandledare: Ulla PetterssonSidoantal: 43Bilagor: 1Nyckelord: Outsourcing, HR, relationerSyfte: Uppsatsens syfte är att utifrån teorin analysera Fortums och Foras val inom HRO och hur de hanterar den. Därefter presentera förslag på vad de skulle kunna lägga fokus på i framtiden utifrån teorin.Metod: Kvalitativ metod och deduktiv ansats. En fallstudie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer på två olika företag.Teoretiska perspektiv: Teorin baseras på vetenskapliga artiklar och böcker om outsourcing och då främst outsourcing av personalavdelningens funktioner.Empiri: Fallstudien består av intervjuer med processägaren Lena Jonsson på energibolaget Fortums kontor i Stockholm, samt Pia Holm-Johansson, löneansvarig på försäkringsföretaget Fora i Stockholm. Dessutom har Fortums och Foras årsredovisningar från 2009 samt deras webbplatser använts.Resultat: Företagen överrensstämmer med teorin till stor del när det gäller relationen med leverantören och sin interna hantering av HRO. De har upplevt problem, dock ej längre, och företagens val med HRO överrensstämmer med teorin.

Idag använder vi mobiltelefoner mer och mer för att surfa på webbplatser. Det vi för 15 år sedan gjorde med dator gör vi idag med lätthet med en mobiltelefon, till exempel bankärenden och bokar tågbiljetter. I denna studie görs en undersökning på skillnader i hur samma webbplats används på dator respektive mobiltelefon. I uppsatsen betraktas beteenden som längd på besök, vilka knappar som klickas på, hur ofta besök avslutas respektive avbryts. Undersökningen tar hänsyn till hur webbplatsen är utformad med hänsyn till de riktlinjer som idag finns för användarvänlighet på en webbplats.

Webbapplikationer har en stadigt ökande användning i affärsvärlden. Fördelarna ärmånga, några är enkelhet i teknisk implementering, geografisk spridning ochunderhåll. De flesta webbapplikationer och webbplatser har fram tills nu byggts på engammal traditionell modell. Modellen innebär att användaren klickar på en länk för fåny information. En förfrågan skickas då till informationsservern som i sin turbehandlar och returnerar all information.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Mängden information som finns på webbplatser och intranät idag blir ständigt större och mer komplex. CMS är en form av avancerade IT-verktyg som kan underlätta informationsuppdatering för företag och organisationer. CMS-verktyg kräver träning för att användaren ska kunna använda dem på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. E-learning är idag ett bra alternativ för utbildning som hjälper många företag att spara resurser. En form av e-learning är webbaserade interaktiva tutorials som lämpar sig särskilt bra för avancerade ITverktyg.Den här kvalitativa studien syftar till att identifiera faktorer som är betydelsefulla vid utformningen av en interaktiv tutorial och som påverkar användaren vid användning av ett avancerat IT-verktyg.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Titel: Personal branding eller bekräftelsebehov? En studie av journalister på Twitter.Författare: Kristin EbersonUppdragsgivare: Ulrika HedmanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Britt BörjessonSidantal: 49, inklusive alla delar.Syfte: Att kartlägga användningen av Twitter bland de journalister som lever ett "media life extreme", med personal branding som teoretisk utgångspunkt. Med detta menas de journalister som enligt Ulrika Hedman och Monica Djerf-Pierre (2013) går in under kategorin ?entusiaster?.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalysMaterial: Studien bygger på en analys av totalt 282 analysenheter, vilka har nalyserats i en kvantitativ innehållsanalys samt en kvalitativ textanalys.Analysenheterna i denna studie är tweets av ett urval journalister på Twitter.Resultat:Resultatet visar, i linje med tidigare studier, att journalister som lever på Twitter inte enbart är journalister. De blandar både privat och professionellt, återger andras material och hänvisar kontinuerligt till externa webbplatser.