Sökresultat:
786 Uppsatser om Framgćngsrik reklam - Sida 41 av 53
Den skrÀddarsydda reklamen En kvalitativ studie med syfte att beskriva hur unga kvinnor upplever den riktade reklamen pÄ Facebook
Titel Den skrÀddarsydda reklamen ? En kvalitativ studie med syfte att beskriva hur unga kvinnor upplever den riktade reklamen pÄ FacebookFörfattare Anna Höglund EkehÀll och Isabelle ForsbergKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2014Handledare Malin SveningssonAntal sidor och ord 42 sidor och 17867 ord, exklusive bilagor och referenserSyfte Syftet med studien Àr att beskriva unga vuxna kvinnors upplevelser av den riktade reklamen pÄFacebook.Metod och material Kvalitativ studie baserad pÄ tvÄ fokusgruppsintervjuerHuvudresultat Studien visar att det finns en medvetenhet kring att reklamen pÄ Facebook Àr riktadsamt en viss kunskap kring hur det gÄr till. Riktandet i sig uppfattas inte som problematiskt, dÀremot Àr kategoriseringen i viss del generaliserande pÄ ett sÀtt som inte uppskattas. Hade kategorierna kalibrerats för att göra reklamen mer trÀffsÀker och reproducera fÀrre stereotyper hade den kunna uppfattas som ett vÀlkommet tillskott i Facebookflödet. Informationen om anvÀndarna som Facebook anvÀnder för att anpassa och rikta reklamen kÀnns okej för vÄra intervjupersoner att dela med sig av, om den anvÀnds till specifikt det.
Interaktionens betydelse mellan varuma?rken och konsumenter : En instrumentell fallstudie av varuma?rket Head and Shoulders och dess reklamfilm
In today?s society, people do not solely purchase a product for its promised use. Instead, a brand is purchased and along with that brand comes a variety of associations. The associations of a product?s brand are what contributes to the added value that, according to this study, is what distinguishes a brand?s power.
Har mediebyrÄer framtidstro pÄ papper som kommunikationsmedel?
Sedan introduktionen av nya medier som internet, har tidningsbranschen drabbats hĂ„rt med minskande upplagor som följd, bĂ„de i Sverige och internationellt. Samma scenario kan skönjas för tidskrifterna. Ă
rligen investeras knappt 31 miljarder i reklam nationellt och annnonsinvesteringar Àr en stor del av tidningars och tidskrifters totala intÀkter.
Syftet med uppsatsen Àr att ge en indikation om den framtida efterfrÄgan pÄ kommunikationspapper genom att undersöka mediebyrÄers framtidstro pÄ tryckbaserade kommunikationskanaler som bÀrare av reklambudskap.
Studien baserades pÄ ett antal telefonintervjuer med anstÀllda pÄ mediebyrÄer. Studien utfördes vÄren 2012 och tolv mediebyrÄer intervjuades utifrÄn en kvalitativ metod. De kontaktade mediebyrÄerna var medlemmar i föreningen Sveriges mediebyrÄer, och har sin huvudsakliga verksamhet i att objektivt ge rÄd Ät annonsörer i kommunikationskanaler, utan egen position, Àgande eller sÀljuppdrag i det aktuella kommunikationsmediet (Sveriges MediebyrÄer, 2012).
MediebyrÄerna anser att de digitala kommunikationskanalerna Àr de som i huvudsak kommer att anvÀndas i framtiden.
Etablering genom icke-traditionell marknadsföring : En studie av Goohs etablering pÄ marknaden för fÀrdigmat
Problemformulering: SmÄ företag kan ha svÄrt att slÄ sig in pÄ en marknad pÄ grund av en begrÀnsad marknadsföringsbudget och konkurrens frÄn andra aktörer. Dessa företag mÄste dÀrför i mÄnga fall anvÀnda andra mindre kostsamma metoder Àn traditionell marknadsföring för att etablera sig pÄ en marknad.Syfte: Att undersöka hur ett mindre företag kan etablera sig pÄ en marknad genom anvÀndandet av andra marknadsföringsstrategier Àn traditionell reklam. För att besvara vÄrt syfte tvÄ delar ur 4 P undersökts, plats och pÄverkan (distribution och marknadskommunikation).Metod: En fallstudie har gjorts av företaget Gooh dÀr fyra personer pÄ Gooh har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer.Analys: Gooh har gÄtt frÄn en exklusiv distribution till en mer intensiv distribution för att nÄ ut till fler kunder och konsumenter. I sin marknadskommunikation har Gooh anvÀnt sig av olika aktiviteter som viral och buzz marketing för att generera word-of- mouth bÄde bland konsumenter och kunder.Resultat: Gooh har ökat omfattningen av distributionen samtidigt som de ökat omfattningen av marknadskommunikationen för att nÄ ut till fler kunder och konsumenter och etablera sig pÄ marknaden för fÀrdigmat.Slutsats: Gooh har anvÀnt sig av en kombination av distribution och marknadskommunikation i sin marknadsföring och genom detta fÄtt ett stort antal kunder och konsumenter och dÀrmed etablerat sig pÄ marknaden genom icke- traditionell marknadsföring..
Felix - förstÀrkning av ett varumÀrke : En receptions- och innehÄllsanalys av reklamkampanjen "Var dag"
Denna uppsats Àr en studie av företaget Felix reklamkampanj ?Var dag?, en reklamkampanj i syfte att stÀrka Felix varumÀrke. Syftet med denna uppsats Àr att komparativt undersöka hur producentledet konstruerar och respondenterna uppfattar kampanjen ?Var dag?. Vidare vill vi undersöka hur kampanjen kan tÀnkas pÄverka Felix?s varumÀrke.
Strategisk VarumÀrkeskommunikation : Hantering av gapet mellan identitet och image
Bakgrund: Ett problem vid varumÀrkeshantering Àr att det vanligen finns ett gap mellan varumÀrkesidentiteten och varumÀrkesimagen. Gapet förklaras, i den traditionella litteraturen, av bristen pÄ tid, kunskap och resurser. Vi anser dock att detta inte tillrÀckligt förklarar denna ?mismatch?, varför vi sÄledes vill nyansera förklaringen till varför detta gap uppstÄr. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utveckla teoribildningen kring varumÀrkeskommunikation.
Effekten av hÄllbar marknadsföring
MiljöfrÄgorna blir allt fler och fÄr alltmer uppmÀrksamhet i vÄrt samhÀlle. Vi har blivit medvetna om vilka konsekvenser vÄrt agerande har haft och fokusen ligger just nu pÄ hur vi skall stoppa denna utveckling och vÀnda trenden mot ett mer hÄllbart samhÀlle. FrÄgorna handlar om att ta vara pÄ restprodukter och ÄteranvÀnda dessa för att pÄ detta sÀtt spara naturens resurser. En viktig del i detta arbete Àr Ätervinning.I Sverige har vi den senaste tiden sett TV-reklamer som uppmanar konsumenter att Ätervinna. Det Àr kÀnt att marknadsföring har mycket stor inverkan pÄ konsumenter nÀr det gÀller val av varor och tjÀnster.
Lycka till salu? -En studie om modereklam, konsumtion och lycka
Har riten en djupare mening, ett arv vi bÀr med oss och kÀnner ett undermedvetet behov av? Kan riten ge oss tröst? Vad har riten för betydelse för oss?I mitt examensarbete har jag undersökt hur vi genom riten reflekterar och knyter an till erfarenheten av att vara mÀnniska. Jag har tittat pÄ om riten finns i vÄr vardag, utan att vi ser den. Kan de olika upprepande och igenkÀnnande handlingar i ett hem ge oss den trygghet som en rit kan ge? Riten kÀnnetecknas genomkontinuitet, igenkÀnning, tillhörighet och tröst.
Allm?n kunskap om det allm?nt veterliga ? en paradox?
Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.
KonstnÀrligt intrÄng : om att hÀvda sin rÀtt till plats i det offentliga stadsrummet
?Claiming the right to space? is an argument frequently used by street artists for justifying illegal art in the public space. The public city space as a room of democracy and right to free speech is by some people considered threatened by commercial interests, and street art has become a way to demonstrate disapproval towards this. Street art is illegal and often anonymously performed in our cities. It developed in the late 1970s from the urban graffiti scene in America, and has therefore a lot in common with the graffiti movement.
Den förÀndrade mediemarknaden : -En ny verklighet för alla annonsörer?
PÄ den svenska mediemarkanden har det skett förÀndringar, vilket resulterat i att konsumenters medievanor fragmenterats. Trots att antalet medier ökat sÄ har den sammanlagda tiden som en person spenderar med de olika medierna inte tilltagit. Samtidigt som en individ ser pÄ Tv, kan denne lyssna pÄ radio och/eller chatta pÄ Internet. OvanstÄende faktorer tillsammans med ny teknik som möjliggör bortfiltrering av reklam, har lett till att dagens konsumenter erhÄllit ökad kontroll över vilka reklambudskap de vÀljer att ta del av. Följaktligen har konkurrensen om konsumenternas uppmÀrksamhet stigit och idag gÀller det för företag att finna nya vÀgar för att mÄlgruppen skall uppmÀrksamma just deras produkter.
En bildstudie i hur Stureplan.se anvÀnds som reklamkanal
Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att anvÀnda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. FrÄgestÀllningarna jag ville besvara var sÄledes hur Stureplansgruppens varumÀrke sÄg ut, vilka metoder Stureplansgruppen anvÀnde för att stÀrka sitt varumÀrke med hjÀlp av bilder pÄ Stureplan.se, hur uppfattades varumÀrket utifrÄn olika instÀllningar till bildernas budskap samt hur varumÀrket skulle kunna förbÀttras?  Teorierna jag anvÀnde var PR, Reklam och varumÀrkesteorier dÄ jag ansÄg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen sjÀlv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansÄg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade.
Ăppna ridĂ„n för nya möjligheter -Hur kan Teater VĂ€stmanland locka fler företag som kunder?
Teater VÀstmanland har pÄ senaste tiden inte kunnat fylla sinaförestÀllningar med publik, som förr i tiden. Detta har medfört attteatern har tÀnkt över vilka möjligheter som finns för dem. Att söka sig till nya kundgrupper var en av möjligheterna, mer specifikt handlar denna uppsats om företag i VÀsterÄs som en potentiell kundgrupp för Teater VÀstmanland.Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ ifall företag i VÀsterÄs Àrpotentiella kunder för vÄr uppdragsgivare Teater VÀstmanland. Vi ska ta reda pÄ orsakerna till varför företagen inte besöker teatern nÀrföretagen arrangerar personaltillstÀllningar, samt vad som skulle kunna fÄ dem att besöka teatern.Vi kontaktade de 50 största företagen i VÀsterÄs via telefon. Av dessa 50 företag bokades 20st för intervjuer, varav 17 intervjuer till slutgenomfördes.
Femininitet i modebilder
UtifrÄn frÄgestÀllningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestÀmbara genus.Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet Àr att utveckla en modell för hur jag som bildlÀrare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrÄn modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nÀtet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera vÀrderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.Uppsatsen tittar pÄ hur bilderna Àr en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och pÄverka mÀnniskors sjÀlvbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel Àn undantag för hur femininitet representeras.
Skolkören - mer Àn bara sÄng? : En kvalitativ intervjustudie om skolkörens funktion i Ärskurs 1-6
Skolkören har lÀnge funnits som en naturlig del av skolans verksamhet, men den har haft olika betydelse genom lÀroplanerna det senaste Ärhundradet. Tidigare studier kring skolkörens funktion visar att den sociala aspekten Àr den som Àr mest framtrÀdande. Studien har hÀmtat inspiration frÄn Juvas Liljas (2001). Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolkörens funktion och förutsÀttningar i Ärskurs 1-6 sÄ som den uppfattas av rektorer och körledare. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att ta reda pÄ detta:1.