DÄ elever har olika förutsÀttningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha Àven smÄ undervisnings-grupper för elever som av nÄgon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv dÀr jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det Àr viktigt att klarlÀgga hur elever som varit föremÄl för olika specialpe-dagogiska insatser sjÀlva upplever sin skolgÄng.SmÄ undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen dÄ man sett risker med att elever exkluderats frÄn den ordinarie verksamheten.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förstÄelse och tolkning av det rÄdande informella regelsystemet pÄ sin skola, vilka normer och vÀrderingar som gör sig gÀllande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieeleverna sjÀlva beskriver sin skolas kultur. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de pÄ skolans normer, dvs.

Syftet med denna empiriska studie Àr att bidra med kunskap om lÀrares möjligheter till att anpassa lÀrmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser dÀrtill att kartlÀgga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lÀrare ser och möter. Vidare har syftet varit att fÄ med elevernas egna perspektiv pÄ vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lÀrande. Slutligen Àr syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lÀrmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning. Motivet till att jag valt detta specifika ÀmnesomrÄde, tillgÀnglig lÀrmiljö, Àr att jag i min kommande yrkesroll sÄsom speciallÀrare betraktar förebyggandet av hinder för inlÀrning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vÀgledande styrdokumenten stÄr att alla elever ska ges en likvÀrdig utbildning.

Genom vÄra tvÄ fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gÀller elevinflytande i förhÄllande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi anvÀnt oss av Skolkommitténs tre utgÄngspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har pÄ ett konkret och förstÄeligt sÀtt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benÀmns som: ?MÀnsklig rÀttighet?, ?Demokratifostran? och ?Elevers inflytande över sitt lÀrande?.  I vÄr text har vi efterstrÀvat att ringa in ÀmnesomrÄdet och ge lÀsaren en tillrÀcklig bakgrund för vidare lÀsning. För att vidga vÄr förstÄelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angelÀget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick.

Med denna uppsats vill jag komma till nÄgon slutsats om vad meningsfull bildundervisning Àr. Jag menar att detta bör diskuteras i förhÄllande till skolans demokratiuppdrag. Genom skrivprocessen har jag gjort vÀgningar mellan olika perspektiv, men velat lÀgga eftertrycket pÄ elevperspektivet.Via en litteraturstudie undersöker jag tre olika forskningsperspektiv pÄ bildkommunikation. Bildsemiotiken, som studerar bilden som tecken, fokuserar dÀrmed pÄ bilden i sig. Inom visuell kultur Àgnar man sig Ät hur det visuella formar vÄr förstÄelse av oss sjÀlva och vÀrlden.

Under vÄren 2013 genomfördes en fallstudie pÄ en skola i södra Sverige med syfte att undersöka hur utmanande lÀrandesituationer kan beskrivas samt vilken betydelse erkÀnnande frÄn lÀrare har för hanteringen av dessa situationer. De utmanande lÀrandesituationerna Äterges i denna uppsats genom begreppet; lÀrandets predikament och kan exempelvis handla om att fÄ alla elever motiverade i ett specifikt undervisningssammanhang eller lösa oförutsedda konflikter. Syftet var ocksÄ att undersöka en enskild skolkultur och pÄ vilket sÀtt erkÀnnande frÄn lÀrare pÄverkar elevers instÀllning till skolan. För att uppnÄ syftet genomfördes intervjuer med 16 elever frÄn en klass i Ärskurs fem. Genom intervjuerna kunde elevernas upplevelser förstÄs, beskrivas och tolkas, vilket innebÀr en kvalitativ ansats.

I studien undersöks sambandet mellan elevers upplevelser av lÀrarnas formativa bedömningar och effekten av lÀrandet i ett yrkessammanhang. Tidigare forskning visar att kommunikation kring lÀrandet Àr viktigt för att en vidare utveckling ska ske. Framförallt mÄste de kunskaper som saknas i förhÄllande till mÄlen definieras av bÄde lÀrare och elever, samt att mÄlens kvalité Àr tydlig för bÄda parter. Avsikten Àr att öka förstÄelsen av hur yrkeslÀrare kan ge eleverna ett yrkeskunnande i linje med nationella mÄlbeskrivningar via sin formativa bedömning. Undersökningen Àr gjord med kvalitativa forskningsintervjuer i en yrkesförberedande utbildning pÄ tvÄ Hotell- och restaurangprogram.

Rapport pÄ rapport visar att elevers psykiska hÀlsa blir allt sÀmre. Mental trÀning Àr ett samlingsnamn för olika metoder vi kan anvÀnda oss av för att trÀna upp vÄr mentala styrka. Den hÀr studien belyser detta dÄ det Àr ett mycket aktuellt Àmne och med hjÀlp av denna empiriska studie kan vi lyfta fram mental trÀning och varför det Àr en tolkningsfrÄga.Med den nya lÀroplanen (Gy11) har en ny punkt tillkommit i det centrala innehÄllet, ?spÀnningsreglering och mental trÀning? dÀr denna studie Àr inriktad pÄ det senare, mental trÀning. Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamma gymnasieidrottslÀrare tolkar och uppfattar det centrala innehÄllet spÀnningsreglering och mental trÀning i idrott och hÀlsa 1, samt hur lÀrarna belyser mental trÀning ur ett elevperspektiv.För att ta reda pÄ vilka tolkningar som finns gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken idrottslÀrare runt om i mellersta Sverige.

Detta examensarbete undersöker hur hinduismen och buddhismen framstÀlls i en lÀrobok för grundskolan 7-9, publicerad 2006. Undersökningen bygger pÄ intervjuer och analyser av sex elever i Ärskurs nio. UtifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys granskas om det finns ett andrafierande, ett vi och dem sÀtt att beskriva dessa religioner och om det finns eurocentristiskt formuleringssÀtt i dessa lÀroböcker. Undersökningens fokus ligger pÄ om det i lÀroböckernas framstÀllningar förekommer spÄr av ett vi- och dom-perspektiv och pÄ vilka sÀtt dessa eventuella spÄr dÄ yttrar sig. Eleverna fÄr ocksÄ ta stÀllning till om de anser att lÀroböcker i Àmnet religion skulle vinna pÄ fler inslag av verkliga troende individers medverkan ifrÄga om beskrivningar av vardagen och heliga ceremonier.Resultatet av undersökningen visar att det i lÀroboken finns spÄr av ett vi- och dom-perspektiv i nÄgon grad.

VÄrt informationstÀta samhÀlle, som Àr fullt av texter och bilder, stÀller krav pÄ oss medborgare bÄde i vÄrt privatliv och i vÄrt arbetsliv. Dessa samhÀlleliga krav innebÀr bland annat att det inte lÀngre Àr tillrÀckligt att kunna lÀsa och skriva olika texter. Begreppet ?text? har fÄtt en vidgad betydelse och omfattar idag exempelvis Àven bilder av olika slag.I förskolan och de tidigare Ären i skolan, samt vid specialundervisning som exempelvis lÀs- och skrivsvÄrigheter anvÀnds ett vidgat textbegrepp i undervisningen. I de lÀgre Äldrarna Àr barns bilder en accepterad del av deras sprÄk.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Min tanke bakom undersökningen Àr att betygsÀttning och olika former av bedömningssÀtt Àr frÄgor lÀrare mÄste ta stÀllning till i utövandet av sin yrkesroll, frÄn ett makt- och elevperspektiv. Som lÀrare har man makten att öppna respektive stÀnga dörrar för elever, dÄ betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vad berÀttar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska Àmnen? Hur beskriver medieelever att betygsÀttning inverkar pÄ deras sjÀlvbild? Mina informanter gÄr i Ärskurs 3 pÄ en medieinriktning, pÄ ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer dÀr de reflekterar kring att fÄ betyg i media-estetiska Àmnen.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Denna studie undersöker hur gitarrpedagoger kan arbeta för att stÀrka sina gitarrelevers tilltro till den egna förmÄgan att kunna spela gitarr. Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer som metod och jag har intervjuat bÄde lÀrare och elever för att uppsatsen ska innehÄlla bÄde ett lÀrar- och elevperspektiv. Jag har anvÀnt mig av ett antal begrepp som enligt Albert Bandura (1997) pÄverkar individens tilltro till den egna förmÄgan. Dessa begrepp Àr: Reflektion, Tidigare framgÄngar (Mastery Experience), Positiv feedback (Verbal Persuasion), Trygghet (Psychological and affective states) och (Bandura, 1997). Det framgÄr utifrÄn lÀrarinformanternas intervjuer att elevernas förmÄga att reflektera, se att de har utvecklats och tryggheten pÄ lektionerna Àr viktiga faktorer för att stÀrka elevernas tilltro.

Syfte: Avsikten med denna uppsats Àr att belysa Àmnet spanska i dagens mÄngkulturella gymnasieskola och undersöka hur gymnasieelever ser pÄ sprÄkutveckling och hur de anser undervisningen i spanska bör utformas för att frÀmja sÄvÀl sprÄkutveckling som integration. Teori: Jag har i denna undersökning utgÄtt ifrÄn Vygotskijs (1999) sociokulturella perspektiv pÄ sprÄkutveckling dÀrVygotskij hÀvdar att det kommunikativa och sociala samspelet Àr avgörande för ett barns sprÄkutveckling. UtifrÄn ett sociokulturellt lÀrandeperspektivet lÀr sig barnet sprÄk genom socialt samspel och genom att kommunicera med andra mÀnniskor.Metod: Min undersökning grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med ett urval gymnasieelever som jag undervisar i spanska steg 1-5 pÄ gymnasiet, dÀr jag stÀllde ett antal frÄgor om sprÄkutveckling till eleverna . För att dokumentera intervjuerna anvÀnde jag datorns ljudinspelningsprogram, varefter jag transkriberade materialet för att slutligen presentera elevernas svar i resultatavsnittet. Med tanke pÄ att informanterna utgjordes av en liten begrÀnsad grupp tillfrÄgade elever pÄ endast en specifik gymnasieskola, hade de tillfrÄgade eleverna sÄ olika inbördes bakgrund som möjligt.