Sammanfattning Davidsson Friberg, Maria (2014). NÀr kÀnslorna blir ett hinder - MatematikÀngslan ur ett elevperspektiv (When emotions become an obstacle - Maths anxiety from a pupilŽs perspective). SpeciallÀrarexamen 90 hp matematikutveckling. Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde Under hösten 2013 fick vi ta del av resultaten frÄn PISA 2012 (Skolverket, 2013b). Sverige visar kraftigt försÀmrade resultat och ligger nu signifikant lÀgre Àn ett genomsnittligt OECD-land inom samtliga kunskapsomrÄden.

Syftet med studien Àr att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förstÄelse för hur genusmönster kan prÀgla idrottsundervisningen ur ett sÄvÀl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsÀmne, ska kunna förÀndras mÄste vi fÄ mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) Àr barns inflytande betydelsefullt vid förÀndringar av barnens rÀtt i samhÀllet. I studien problematiseras frÄgestÀllningarna enligt följande:?Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga Ären i grundskolan skolans idrottsÀmne ur ett genusperspektiv??Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna?I studien anvÀndes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att fÄ inblick i elevernas perspektiv pÄ skolans idrottsÀmne.

Enligt lÀroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) Àr det lÀrarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument Àr tydligare kring den individanpassade undervisningen Àn vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förvÀntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lÀrares förstÄelse av individanpassad undervisning. DÀrmed blev mitt syfte att undersöka och studera lÀrares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

Mitt examensarbete handlar om hur grundskoleelever ser pÄ sitt lÀrande och sin motivation i ett musikalprojekt. Syftet Àr att beskriva detta, sÀtta det i samband med skolans vÀrdegrund och fÄ en förstÄelse för relationen mellan lÀrandet och motivationen. Undersökningen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med tio elever frÄn tvÄ olika skolklasser i skolÄr Ätta. Metoden har Àven stöd av observationer. Intervjusvaren Àr strukturerade efter teman.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur elever i Är 5 förhÄller sig till utomhusdidaktik. Vidare var ambitionen att bidra till en ökad förstÄelse och betydelse av undervisning utomhus. Eftersom tidigare forskning kring Àmnet oftast visar pedagogernas syn har denna studie ÄskÄdliggjort elevperspektivet och dÀrmed bidragit till ny forskning i utomhusdidaktik. LitteraturgenomgÄngen speglade genomgÄende en positiv bild av utomhusdidaktik. Att lÀra in ute och anvÀnda sinnena uppmÀrksammades redan för 2400 Är sedan men Àr fortfarande en aktuell frÄga i dagens skola. InlÀrning och motorik stÀrks nÀr elever fÄr upptÀcka och utforska pÄ egen hand.

Syftet med denna studie var att försöka synliggöra hur betygssÀttande grundskollÀrare sjÀlva beskriver sitt arbete med att bedöma och betygssÀtta elevers kunskaper. FrÄgestÀllningen var: Hur beskriver lÀrare sitt arbete med att bedöma elevers kunskaper?I den teoretiska delen av uppsatsen behandlas bland annat styrdokument för grundskolan, betygssystem, kunskapssyn och teorier om lÀrande relaterat till bedömning samt syn pÄ bedömning. Med utgÄngspunkt frÄn aktuell forskning belyses kunskapsbedömning i ett lÀrar- respektive elevperspektiv.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen genomfördes fokuserade intervjuer i tre fokusgrupper pÄ tre olika skolor i tre olika kommuner. Sammanlagt deltog 28 lÀrare, som undervisar i grundskolans Är Ätta och nio.Undersökningen resulterade i tvÄ dimensioner av lÀrarens arbete:Att hjÀlpa elever att utveckla sitt lÀrande och Att bedöma och betygssÀtta elevers kunskaper. Dessa dimensioner av kunskapsbedömning har olika fokus; att utveckla elevens lÀrande respektive att bedöma och betygssÀtta elevens kunskaper.

Detta examensarbete Àr ett kvalitetsarbete med utvÀrdering av ett unikt Àmnesintegrerat projekt, som delvis skett i en offentlig miljö utanför gymnasieskolan och dÀrmed förÀndrat det dagliga, reguljÀra skolarbetet. Genom en berÀttelse fÄr lÀsaren ta del av elevprojektet SpÄr, som resulterade i bland annat konstutstÀllningen Urval. Projektet genomfördes i samarbete med lÀnsmuseet Murberget i HÀrnösand. I berÀttelsen fÄr lÀsaren Àven ta del av elevernas konstverk via bilder. Under detta arbete sker dessutom en granskning av 5 projekt, som ocksÄ strÀcker sig över en tidsram av 5 Är.

Syftet med denna studie Àr att undersöka den tvÄsprÄkiga undervisningens mÄlsÀttning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvÄsprÄkiga elevers uppfattning om deras egna tvÄsprÄkiga utveckling och deras syn pÄ den tvÄsprÄkiga undervisningen i synnerhet nÀr det gÀller undervisningen av modersmÄlet. Metod: Med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning kring modersmÄlets betydelse för bÄde tvÄsprÄkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen pÄ empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever frÄn grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmÄlets betydelse i förhÄllande till skolframgÄng. De har Àven stora erfarenheter av att arbeta med detta omrÄde.

Syftet med detta produktionsarbete Àr att genom intervjuer med elever utveckla förstÄelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i Är 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frÄgestÀllningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (sÄsom var eleverna Àr i sitt lÀrande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning anvÀnds och kan anvÀndas i matematik samt hur eleverna uppfattar sjÀlvbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i Är 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration frÄn den fenomenografiska metodansatsen.Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  Àr att elevers uppfattningar angÄende om var eleverna Àr i sitt lÀrande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur lÀraren vet var eleverna Àr i sitt lÀrande Àr mer processorienterade. GenomgÄngar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfÀllen dÄ flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. AngÄende hur eleverna uppfattar att formativ bedömning anvÀnds och kan anvÀndas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha Äterkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill sÀga (a) vad eleven ska strÀva efter, (b) faststÀlla var eleven Àr i sitt lÀrande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frÄgor som kÀnnetecknar framÄtsyftande Äterkoppling.

I LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 Àr begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgÄr tydligt att skolan ska jobba utifrÄn demokratiska grunder. Det framgÄr dock oklart hur man uppnÄr en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur mÄnga aspekter inte Àr demokratisk. Syftet med detta arbete Àr att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. UtifrÄn deras perspektiv vill jag ocksÄ ta upp skolans demokratiska roll. Hur pÄverkas elever i sitt val av utbildning? Hur pÄverkar skolan och lÀrarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de vÀljer? Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt har jag alltsÄ velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid.

Skolverket redogör i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 för att undervisning i skolan ska innehÄlla olika arbetsformer och varierande arbetssÀtt för eleverna att nÄ samma mÄl. Ett sÀtt att variera klassrumsundervisning Àr genom utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik Àr ett komplement till traditionell undervisning och handlar om att undervisning och lÀrande sker genom upplevelser i utemiljön. Utomhuspedagogik krÀver ett vÀxelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftet med denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen pÄ högstadiet var ett vÀl motiverat sÀtt att variera undervisningen, med avseende pÄ hur elever pÄverkas av utomhuspedagogik utifrÄn ett sÄvÀl lÀrar- som elevperspektiv. För studien utfördes semistrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och sex elever frÄn tvÄ olika skolor i SkÄne.

Den nya lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stÀrka ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi dÀr entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela utbildningssystemet. En del forskning Àr gjord pÄ gymnasienivÄ och utifrÄn ett elevperspektiv. I dagslÀget finns ingen forskning angÄende fritidshem och pedagogens perspektiv nÀr det gÀller entreprenöriellt lÀrande.Syftet med denna fenomenografiska studie Àr att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lÀrande pÄ fritidshem.Studiens vetenskapsteoretiska utgÄngspunkt Àr grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgÄngspunkt frÄn semistrukturerade intervjuer.Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestÄende av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhÄllningssÀtt, frÀmja elevens förmÄgor och kompetenser, resurskrÀvande arbetsmetodik samt ett lÀrande för framtiden.

Den hÀr studien syftar till att synliggöra elevers egna perspektiv och förhÄllningssÀtt till begreppet kreativitet och hur de sjÀlva anser att den kan utvecklas. Examensarbetets syfte Àr ocksÄ att öka bildlÀrares förstÄelse av elevernas perspektiv pÄ kreativitet sÄ att de kan möjliggöra en kreativ bildundervisning. Hur elevers syn pÄ kreativitet pÄverkas eller skiljer sig Ät beroende pÄ skolans utsagda profil undersöks ocksÄ i denna studie. För att fÄ en bred förstÄelse av begreppet kreativitet har jag tagit upp olika perspektiv sÄ som fantasi, psykologi, ekonomi, filosofi och kreativitets regimer i teoridelen. Underlaget till denna studie bygger pÄ en empirisk undersökning dÀr jag anvÀnt mig av kvalitativa arbetsmetoder, frÀmst i form utav intervjuer men Àven observationer.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka vad elever i Ärskurs sex har för förestÀllningar om Àmnet idrott och hÀlsa, om Àmnets innehÄll och omstÀndigheter kring det.Hur ser förestÀllningarna om idrott och hÀlsa-lÀraren ut?Hur ser förestÀllningarna om Àmnets innehÄll och kunskapskrav ut?Hur ser elevernas förestÀllningar om begreppet hÀlsa ut?Hur ser förestÀllningarna om elevbeteendet under lektionerna ut?MetodFör att ta reda pÄ detta gjorde jag djupgÄende intervjuer med tio elever som gÄr i Ärskurs sex pÄ en sex till nioskola. Studien Àr gjord ur barns perspektiv med en fenomenologisk ansats.ResultatStudiens resultat Àr att en idrott och hÀlsa-lÀrare Àr för eleverna en vuxen som tar ansvar genom att inte tillÄta dÄligt beteende pÄ lektionerna, en coach som peppar dem och en atlet som kan visa övningar och föregÄ med gott exempel. Eleverna anser att Àmnet idrott och hÀlsa gÄr ut pÄ att man ska röra pÄ sig och ha roligt. Man ska lÀra sig att trÀna, Àta rÀtt och röra pÄ sig samt fÄ kunskaper om hÀlsa, livsstil och ideal.

I den hÀr uppsatsen presenteras en mindre intervjustudie om hur elever pÄ Barn och fritidsprogrammet i en medelstor kommun i mellersta Sverige upplever utvecklingssamtalen sedan de sjÀlva börjat ansvara och leda dem i sÄ kallade elevledda utvecklingssamtal.Det övergripande syftet med undersökningen Àr att fÄ mer kunskap om elevernas uppfattning över hur de upplever att sjÀlva ansvara för utvecklingssamtalets genomförande och hur detta tillvÀgagÄngssÀtt pÄverkat deras studiemotivation och studieresultat. I resultatet kan vi Àven ta del av förslag frÄn eleverna hur samtalen kan förbÀttras i framtiden.I studien har totalt tolv elever frÄn gymnasiets Ärskurs 1, 2 och 3 deltagit.  Grupperna som intervjuats har haft en jÀmn könsfördelning och bestÄtt av bÄde studiemotiverade elever och elever med mindre studiemotivation. Detta för att i största möjliga mÄn spegla utbildningens mÄlgrupp. Majoriteten av de intervjuade Àr över 18 Är.Resultaten visar att majoriteten av de intervjuade eleverna Àr vÀldigt positiva till att sjÀlv ansvara för och leda sitt utvecklingssamtal med sina vÄrdnadshavare.