Denna uppsats behandlar hur elever i Är 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjÀlp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i tvÄ klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de bÄda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.FrÄgestÀllningarna var; Hur uppfattar elever i Är 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i Är 3 att man skall göra om en kamrat Àr mobbad?, Vad anser elever i Är 3 om vuxnas engagemang pÄ skolan nÀr det gÀller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgÄ frÄn en fiktiv situation lÀttare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berÀttade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna dÀr en elev tycktes förtrycka eleverna i de bÄda parallellklasserna.

The purpose of this study is to explore students? perceptions and experiences of the school-subject Swedish. Ten qualitative interviews with students in school year nine have been carried out and the results of these interviews constitute the basis of this study. The result shows that students have a straight-forward attitude towards Swedish as a school-subject. The students identify skills such as reading, writing and speaking, and work in school mainly concerns perfecting these skills. The students think of Swedish as a subject with a clear purpose and find it important and useful. The result also shows that the students want grading for the purpose of further motivation.

Studiens syfte Àr att skildra och jÀmföra hur lÀrare och elever resonerar pÄ tvÄ olika mobbningssituationer ? nÀtmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. UtifrÄn detta diskuteras vad lÀrare och vuxna har för möjligheter att pÄverka och klarlÀgga mobbning och se det utifrÄn elevernas perspektiv. För att fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar som studien ska besvara Àr tillvÀgagÄngssÀttet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjÀlp av bilder med fritidspedagoger och elever i Äldrarna 8-12 Är. Resultaten av intervjun Àr att lÀrare inte alltid ser barns perspektiv i frÄga om mobbning utan mer tror sig veta vad som Àr bÀst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frÄgor som berör deras skolgÄng och att lÀrare ska lyssna mer pÄ deras Äsikter..

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Syftet med denna studie Àr att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och pÄ rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ?dold? lÀroplan och hÀrskarteknikerna sÄvÀl befÀsts och förstÀrks samt förÀndras och överskrids. Denna studie bygger pÄ observationer av och intervjuer med tio elever i Är tre. Resultatet visar pÄ att det förekommer bÄde aktiviteter och beteenden som Àr ett uttryck för en genusordning, ?dold? lÀroplan och hÀrskartekniker bÄde pÄ rasten och i klassrummet.

Det talas idag mycket om Sveriges satsningar pÄ en skola för alla. Samtidigt mÄr mÄnga elever dÄligt. Det Àr nÄgot som inte stÀmmer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elevernas sjÀlvbild pÄverkas av specialpedagogiskt stöd. Avsikten Àr att beskriva sjÀlvbild, sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende, ur den enskilde elevens synvinkel.

I Elevers förhÄllningssÀtt till klassrumsregler tar vi upp hur elever i skolÄr 6 upplever och förhÄller sig till klassrumsregler. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för elevers förhÄllningssÀtt till regler för att kunna underlÀtta lÀrarnas samt elevernas arbete i hur regler ska utvecklas och upprÀtthÄllas. Undersökningen har utförts med kvalitativa samtalsintervjuer dÄ vi vill lyfta fram elevernas perspektiv kring regler. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats genom tidigare forskning samt John Deweys sanningsteori med fokus pÄ intelligent action och learning by doing. Resultatet visade att regler Àr ett diffust begrepp som innefattas av mÄnga olika faktorer som försvÄrar elevers förhÄllningssÀtt till dem.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Undersökningen handlar om ledarskap och vad som kÀnnetecknar ett pedagogiskt ledarskap bÄde ur ett lÀrarperspektiv och ur ett elevperspektiv. Genom litteratur belyses olika ledarstilar, hur lÀrarrollen har förÀndrats samt definitioner av ett gott ledarskap.  Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad elev och lÀrare ansÄg att ett gott ledarskap innefattar. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med lÀrare dÀr de framhÀver elev ? lÀrare relationer, Àmneskunskaper och hur intagandet av olika ledarskapsroller Àr essentiella delar i ledarskapet. Ur elevernas synvinkel, genom en kvalitativ enkÀt, poÀngteras egenskaper sÄ som snÀll men lite strÀng och omtÀnksamhet samt att en lÀrare ska vara bra pÄ att förklara pÄ olika sÀtt sÄ att alla elever förstÄr vad som krÀvs av dem.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Studien berör samspelet i lÀrare-elevrelationen och har ett socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieelever ser pÄ relationen till sina lÀrare, bÄde sÄ som de upplever att den Àr och sÄ som de önskar att den skulle kunna vara. Det Àr sÄledes gymnasieelevers uppfattningar som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet har genomförts genom en djupare litteraturstudie dÀr olika faktorer som pÄverkar samspelet har belysts, bÄde ur ett lÀrare- och elevperspektiv. DÀrtill har Ätta gymnasieelever intervjuats.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga högstadieelevers intresse av historia samt deras intresse för omvÀrlden. Jag har utgÄtt ifrÄn ett elevperspektiv för att utreda elevernas uppfattningar av historia med avsikt att vÀcka tankar om hur pedagoger kan skapa intressevÀckande ingÄngar i historieundervisningen för att öka förutsÀttningarna att höja elevernas historieintresse. Min erfarenhet Àr att nÀr elever upplever undervisningen som intressant, relevant och meningsfull ökar motivationen att lÀra sig. Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ enkÀtundersökning för att klargöra högstadieelevers intresse av historia och omvÀrlden. DÀrtill har jag Àven utgÄtt ifrÄn tvÄ kvalitativa gruppdiskussioner för att fÄ mer uttömmande svar av informanterna.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Kombinationen konst och ekonomi har fÄtt stor uppmÀrksamhet och dessa Àmnen har det alltid debatterats mycket kring. Det problematiska med Àmnena har i huvudsak handlat om de kan eller inte kan kombineras. Kan en konstnÀrlig verksamhet balansera ekonomiska och konstnÀrliga mÄl utan att det konstnÀrliga uttrycket tar skada?Denna studie behandlar hur konstnÀrliga organisationer profilerar sig pÄ konstmarknaden med hÀnsyn till dikotomin, motsatsparet, konst och ekonomi. Det huvudsakliga syftet Àr att se hur dessa verksamheter vÀljer att kommunicera ut sin identitet till omvÀrlden och vilka kommunikativa verktyg de anvÀnder sig av.Studien baserades pÄ intervjuer, observationer och grafiska profilanalyser pÄ tre konstnÀrliga organisationer i Stockholm.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva högstadielÀrares uppfattningar om anvÀndningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvÀndning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har anvÀnt en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjÀlp av en enkÀt. Resultaten visar, att lÀrarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nÀmligen elevperspektiv, lÀrarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.