Sökresultat:
21469 Uppsatser om Fram förlag - Sida 39 av 1432
Hur inlÀrningsstilar kan tillgodoses i vuxenutbildning
En lista med förslag pÄ metoder som kan anvÀndas inom vuxenutbildning Àr resultatet av detta arbete. Dessa metoder har tagits fram med utgÄngspunkt dels frÄn teorierna bakom Dunn & Prashnigs Arbetsstilsanalys och dels frÄn ett exempel pÄ hur kontexten ser ut inom svensk vuxenutbildning idag. En beskrivning av denna kontext har tagits fram med hjÀlp av en intervjuundersökning. I den undersökningen lÄg fokus pÄ hur deltagare och medarbetare gÄr tillvÀga i sitt arbete, hur studiemiljön ser ut, Äsikter hos deltagare och medarbetare om dagens situation och slutligen idéer om vad som skulle kunna förÀndras. De föreslagna metoderna Àr uppdelade efter Arbetsstilsanalysens sex kategorier med tillhörande element.
Utformning av ABB: s entré och marknadsföringsmaterial
ABB Composites Àr ett företag som Àr kÀnt för sin tillverkning av isolatorer till högspÀnningsapplikationer. Det ligger belÀget en bit utanför PiteÄ och har ca 160 stycken anstÀllda. PÄ grund av att företaget 2010 genomgÄtt ett namnbyte behövdes en del förÀndringar genomföras vad det gÀller marknadsföringsmaterialet. I samband med det fanns det ocksÄ ett behov av att förnya företagets entré med en ny produktutstÀllning och eventuellt andra förÀndringar. Examensarbetet gick dÀrför ut pÄ att ta fram nytt presentationsmaterial, dÀribland tvÄ broschyrer och dessutom förnya företagets befintliga entré.
Barnets bÀsta : MÀnsklighet inom juridikens ramar
TvÄ Är vid polisutbildningen har bl.a. lÀrt oss lagstöd, sjÀlvskydd, vapenhantering, radio, bilkörning, bemötande och hantering av misstÀnkta gÀrningsmÀn, drabbade mÄlsÀganden och vittnen. Men de minsta i samhÀllet har glömts bort. Hur ska vi bemöta och ta hand om barn i samband med brott? Denna rapport Àr Àgnad Ät att ta fram information som Àr relevant för poliser i yttre tjÀnst vid bemötande av barn som bevittnat eller sjÀlva drabbats av brott.
Hur gör lÀrarna och vad sÀger litteraturen kring arbetet med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter?
Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur fyra samhĂ€llskunskapslĂ€rare agerar i situationer dĂ€r Ă„sikter som gĂ„r i strid med vĂ€rdegrunden i Gy 11 kommer fram i klassrummet. De lĂ€rare som var med i undersökningen blev intervjuade och intervjuerna analyserades sedan med en hermeneutisk utgĂ„ngspunkt, vilket innebĂ€r att vi inte gör ansprĂ„k pĂ„ att fĂ„ fram nĂ„gra generella resultat i det hĂ€r arbetet. De teorier som Ă€r centrala i arbetet Ă€r Anders Sannerstedts teori kring begreppen förstĂ„, kan och vill. Dessa begrepp anvĂ€nds för att undersöka hur implementeringen av styrdokumenten ser ut för de undersökta lĂ€rarna. Ăven Anders Hanssons teori om paradoxer i samband med tolerans och Hanna Kjellgrens genomgĂ„ng av vĂ€rden i vĂ€rdegrunden för gymnasieskolan spelar en central roll i arbetet.
Analys och förbÀttring av webbplatsen ?Arbetsplats landstinget?
Landstinget i Ăstergötland har pĂ„ sin webbplats, www.lio.se, en underavdelning kallad ?Arbetsplats landstinget?. HĂ€r finns information om hur det Ă€r att arbeta inom Landstinget samt en sida innehĂ„llande alla lediga jobb. MĂ„lgruppen denna avdelning riktar sig till Ă€r mĂ€nniskor som nu eller i framtiden har intresse av att arbeta inom Landstinget. Ungdomar och andra som söker information om olika yrken och arbetsplatser ingĂ„r ocksĂ„ i den primĂ€ra mĂ„lgruppen.
GTRS och dess funktioner i Nordic Battlegroup 2011
Denna uppsats behandlar den nya prototypen för radiosystem som tagits fram inom projektet GTRS. Systemet jĂ€mförs med det Ă€ldre taktiska radiosystemet Radio 180 för att fĂ„ fram vad som egentligen skiljer mellan dessa. DĂ€refter behandlas Nordic Battlegroup 2011, dĂ€r det utreds vilka uppgifter förbandet skall klara av och nĂ„gra typfall baserat pĂ„ uppgifterna. Uppbyggnad och funktion för förbandets sambandssystem beskrivs ocksĂ„ dĂ€r sjĂ€lva kommunikationsnĂ€tet frĂ„n Sverige till missionsomrĂ„de avhandlas. Ăven de olika radioapparaterna som nyttjas och deras anvĂ€ndningsomrĂ„de behandlas.
FörvÀntningsgap och revisorns roll - en studie av förvÀntningsgapet i olika perspektiv
Vi har undersökt förvÀntningsgapet mellan revisorer, ekonomichefer och styrelseledamöter. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat tio revisorer och sex ekonomichefer och styrelseledamöter. De slutsatser som vi kommit fram till Àr att det finns tvÄ olika förvÀntningsgap det vill sÀga ett uttalat förvÀntningsgap och ett omedvetet förvÀntningsgap. FörvÀntningsgapet Àr störst hos allmÀnheten och i mindre företag. Vi har ocksÄ kommit fram till att individens kompetens om revisorns roll beror pÄ individens tidigare bakgrund, erfarenheter och kompetens.
Multifunktionell CNC-maskin
Indien Àr en tillvÀxtmarknad med mÄnga möjligheter; det Àr en plats för nytÀnkande och frugala innovationer. Frugala innovationer Àr ett fenomen som Indien Àr vÀlkÀnt för. I grunden uppstÄr frugala innovationer genom sparsamhet i processen för att ta fram effektiva lösningar. Kunskapen om frugala innovationer och dess förhÄllningssÀtt kopplat till svenska energiföretag som Àr inom branschen för förnybara energikÀllor Àr dock begrÀnsad. DÀrför Àr innovationsmyndigheten Vinnova och Energimyndigheten intresserade av att se om det finns potential för ett antal svenska energiteknikföretag att lyckas etablera sig pÄ Indiens marknad för förnybara energikÀllor, dÀr effektivitet och sparsamhet Àr viktigt.
Varför alla dessa lÀxor? En studie över nÄgra lÀrares syn pÄ lÀxan och dess syfte
Denna studie handlar om hur lÀrare uppfattar lÀxor och dess betydelse för lÀrande. Studien, som Àr en kvalitativ undersökning, Àr baserad pÄ nio lÀrare som undervisar pÄ gymnasiet i skilda Àmnen och med olika antal Ärs erfarenhet av lÀraryrket. Det pÄgÄr en debatt i skolvÀrlden idag ifall lÀxor Àr nödvÀndiga eller inte. Eftersom debatten frÀmst riktar sig till grundskolan valde vi att lyfta den till gymnasial nivÄ. Vi har med hjÀlp av litteratur och lÀrares medverkan i intervjuer kommit fram till olika orsaker till varför lÀrare ger lÀxor.
Organisationskulturens roll i fastighetsmÀklarföretag : en studie om olika kulturs- och motivationsfaktorers pÄverkan inom fastighetsmÀklarföretag i GÀvle.
Syfte: Vi har valt att studera organisationskulturen hos fastighetsmÀklarföretag i GÀvle. Vi ville skapa en förstÄelse för hur företagen kunde arbeta med organisationsskulturen för att bidra till en högre motivation hos personer verksamma i mÀklarbranschen. Syftet med detta examensarbete var dÀrför att lyfta fram ett antal faktorer inom organisationskulturen som pÄverkar arbetsmotivationen hos fastighetsmÀklare i GÀvle.Metod: En kvalitativ forskningsmetod valdes pÄ grund av att organisationskultur Àr nÄgot abstrakt och som snarare ska upplevas Àn mÀtas. PrimÀrdata samlades in genom kvalitativa intervjuer samt deltagande observation och sekundÀrdatan samlades in genom artikelsökning samt litteratursökning. Vi har bearbetat vÄr data genom meningskategorisering och meningskoncentrering.
HÄllbar utveckling - skolan som politisk arena
Det hÀr examensarbetet behandlar hÄllbar utveckling med utgÄngspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hÄllbar utveckling förs fram i de respektive lÀroplanerna samt huruvida det gÄr att se nÄgra förskjutningar i de olika lÀroplanernas sÀtt att föra fram resonemangen kring hÄllbar utveckling. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser ?talet om? hÄllbar utveckling ut i de nuvarande lÀroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se nÄgra förskjutningar eller förÀndringar i de vÀrderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vÄr studie sÄ har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, dÀrefter har dokumenten stÀllts mot varandra för att vi ska förstÄ dem i ett större sammanhang. De förÀndringar som syns i lÀroplanerna för förskolan Àr frÀmst att förskolan har fÄtt tydligare mÄl för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik.
Automatisk omstÀllning av en flexibel fixtur : med hjÀlp av en industrirobot
Detta examensarbete har utförts vid Linköpings universitet och behandlar automatiserad omstÀllning av flexibel fixtur med hjÀlp av en industrirobot. Arbetet har gjorts inom projektet Koofix (Koordinatstyrd fixering) samordnat av Vinnova och flera ledande svenska industriföretag.Inom examensarbetet har ett tekniskt lösningsförslag pÄ en utrustning för automatiserad omstÀllning av flexibel fixtur med hjÀlp av en industrirobot arbetats fram. Lösnings förslaget har till viss del ocksÄ realiserats och testats i labbmiljö.MÄlet med arbetet var att ta fram en fullt fungerande utrustning och metod för automatiserad omstÀllning av flexibel fixtur med hjÀlp av en industrirobot. MÄlet har inte nÄtts helt, men lösningen har blivit vÀl tekniskt dokumenterad och kritiska moment har testats..
Positiva livsstrategier som en del av livsberÀttelsen - NÄgra Àldre personer berÀttar
Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för nÄgra Àldre personers livsberÀttelser med fokus pÄ livstillfredstÀllelse och livskvalitet. Följande frÄgestÀllningar var i fokus: Vilka viktiga hÀndelser lyfter intervjupersonerna fram och hur menar de att dessa hÀndelser har inverkat pÄ deras livssituation? Vilka livsstrategier nÀmns? Urvalet bestod av tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor i Äldern 79-95 Är. Formen för intervjuerna var ostrukturerad. Resultatet visade att intervjupersonerna hade en positiv instÀllning till olika hÀndelser i livet.
Stallet - En mötesplats
Den hÀr rapporten belyser hÀstsport och integration utifrÄn projektet, Stallet ? En mötesplats. Studien lyfter fram de möjligheter samt begrÀnsningar som upplevs finnas för ökad integration inom hÀstsport. Deltagande barn och ungdomar i projektet, projektledare, idrottsrörelsen och kultur och fritid har fÄtt delge sin syn pÄ det hela. Studien Àr en kvalitativ intervjuforskning som till viss del kan ses som en utvÀrderingsstudie, 13 intervjuer har utförts, 10 av dessa Àr med ungdomar med svensk respektive utlÀndsk bakgrund, resterande Àr med projektledare, utvecklingskonsulent pÄ SmÄlandsidrotten samt Kalmar kommuns kultur och fritidnÀmnds ordförande.
Fritidspedagogens roll i klassrummet- Förbereder lÀrarutbildningen studenten för denna yrkesroll?
Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i vad fritidspedagogens uppdrag i klassrummet Àr. Genom att studera yrkesroll och status vill vi fÄ reda pÄ hur nÄgra verksamma fritidspedagoger upplever detta uppdrag och sin yrkesroll. Vi vill Àven studera utbildningens form och innehÄll ur ett historiskt och ett nutida perspektiv för att ta reda pÄ om och hur yrkesrollen har förÀndrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att avsaknaden av riktlinjer för vad fritidspedagogens roll i klassrummet Àr gör att fritidspedagogen, i samverkan med klasslÀraren, sjÀlv fÄr tolka sin roll och göra den till sin egen. UtifrÄn intervjuer med informanter har vi ocksÄ kommit fram till att vissa grundlÀggande kompetenser som de tycker ska ingÄ i en fritidspedagogsutbildning idag saknas..