Under senare år har medier världen över bevakat Malmö, och beskrivit staden som kriminell och våldsam. På ledar- och debattsidor har kritik främst riktats mot stadens kommunalråd Ilmar Reepalu, men även mot polisen i Malmö, Malmös skolväsende och den svenska regeringen. I sin bevakning framställer medier Malmö som en stad i kris, där förtroendet för Malmös politiska styre är lågt. Parallellt med denna mediebevakning pågår det inom Malmö stad ett internt arbete med storytelling för kommunanställda. Syftet med detta arbete är att stärka vi-känslan hos de anställda och förändra bilden av staden.Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur krisen i Malmö framställs på ledarsidorna i fem svenska dags- och kvällstidningar, och hur dessa framställningar kan påverka bilden av staden.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:17.

Syftet med vår studie har varit att belysa förekomst och former för samverkan mellan socialtjänsten och BVC i Stockholms stad. Vi har även avsett att belysa hur socialtjänsten ser på anmälningsskyldigheten i förhållande till BVC. Studien baserades på telefonintervjuer med informanter vid socialtjänstens enheter för barn och ungdom i Stockholms 18 stadsdelar. Vi valde att utgå från socialtjänstens perspektiv eftersom de sedan juli 2003 har en skyldighet att aktivt verka för att samverkan med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn kommer till stånd. Vi har funnit att samverkan mellan socialtjänsten och BVC är mycket vanligt förekommande.

Helsingborg är en dynamisk stad som utvecklas och expanderar enormt. Befolkningen ökar ständigt, handeln blomstrar och många har en positiv uppfattning av staden. Den har en mängd bra egenskaper och ett rikt nöjesutbud. Helsingborg kan emellertid upplevas som en hemlig stad eftersom det i princip bara är de boende som känner till vad som erbjuds. För många andra kan stadens egenskaper förbli dolda.

Alltfler kommuner har börjat tänka och arbeta som om det vore en produkt med konkurrens. Detta innebär att många städer idag också vill marknadsföra sig. Det kräver att staden blir ett varumärke. Att lyckas med utmaningen att kombinera varumärkesarbete med demokratiska värden är en problematisk uppgift som städer ställs inför när de vill göra staden till ett varumärke. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur demokratiska värden tillvaratas i varumärkesarbetet med det så kallade ?Göteborg 2021?, firandet av Göteborgs 400-årsjubileum.

Employer branding är en strategi som används i syfte att försäkra sig om tillgången på framtida anställda. I Göteborgs Stad kallas arbetet med employer branding för Attraktiv arbetsgivare. Bakgrunden till satsningen är en ökande konkurrens om arbetskraften. Studiens syfte är att undersöka vad Attraktiv arbetsgivare innebär för chefer inom Göteborgs Stad. Vidare syftar studien till att utreda vilken betydelse olika tolkningarna kan få för det fortsatta arbetet med Attraktiv arbetsgivare och hur cheferna upplever möjligheterna att integrera Attraktiv arbetsgivare med sina befintliga ansvarsområden.Attraktiv arbetsgivare ses som en idé som sprids till organisationens mellanchefer.

I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts. GIS (Geografisk information system) har använts för att visualisera aktivitets lokalisering. Kartläggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för äldre i ordinär boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

Barn till missbrukande föräldrar är en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmärksammas mer än vad den gör idag. Syftet med vår studie är att belysa problematik kring tillämpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.Tillvägagångssättet för att nå vårt syfte med denna studie, är att med en innehållsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer där missbruksproblematik förekommer. Vidare går vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet är att göra en jämförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer från Socialstyrelsen, är att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjänsten. Socialstyrelsen anser, att när föräldrar missbrukar bör barn och föräldrar få behandling tillsammans eller parallellt.

Gruvnäring är en betydande verksamhet inom svenskt näringsliv. Två av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens län. Den här studien handlar om hur gruvnäringen i Malmberget och Kiruna har porträtterats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan åren 2005-2009. Det är två år innan och två år efter tillkännagivandet av i vilken riktning Kiruna stad skulle flyttas på grund av utökningen av gruvan (2007). Frågeställningarna är: i förhållande till gruvnäringen, hur många texter har skrivits om Kiruna respektive Malmberget i Dagens Nyheter och Aftonbladet? Hur många av dessa texter är kopplade till invånarnas boendesituation och hur många har en ekonomisk vinkel? För att ge svar på frågor användes en kvantitativ metod och kvalitativ metod.

Syfte: Att skapa en försåelse för innebörden av begreppet coach samt att differentiera detta begrepp inom den studerade organisationen. Metod: En abduktiv forskningsansats har använts och metoden har varit kvalitativ. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av öppna individuella intervjuer av sju personer med varierande ställning på det studerade företagetTeoretiska perspektiv: De teoretiska perspektiven utgår framförallt från litteratur beträffande coaching samt annan litteratur om olika ledarskapsstilar. Empiri: Studien har gjorts på ett stort svenska företags lokalkontor i Malmö. Företaget är försäljningsorienterat och tillhandahåller tjänster till konsumenter och företag.

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostäder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat område som består av såväl bostäder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken består av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka områden som kan vara lämpliga för nya bostäder ? det vill säga planförslaget.

Någonting händer i Stockholm, någonting strävar uppåt. Staden som tidigare utvidgat sig genom nya förorter och nya kollektivtrafiknät har bytt riktning. Det är inte längre de horisontella spåren som sträcker sig ut från stadskärnan som visar vägen för expanderingen. Det är en ny längtan efter vertikala riktningar där staden förtätas på höjden. Stockholm har tagit sikte mot himlen. Den stad jag föddes och växte upp i håller sakta på att förändras, detta är något jag är säker på.

Som en följd av Stockholms stads satsning mot att bli en fossilbränslefri stad senast år 2050 har Norra Djurgårdsstaden utvecklats som ett miljöprofilområde. Detta innebär att området ska bli en världsledande stadsdel inom miljöutveckling. En del i denna utveckling omfattar att fastigheterna i Norra Djurgårdsstaden ska minimera sin energianvändning och till viss del även bli självförsörjande av elektricitet. Fastigheternas tak ska optimeras för solceller gällande orientering, lutning och storlek. Denna rapport omfattar en fallstudie där de fem fastigheter som är belägna i kvarter Hornslandet i Norra Djurgårdsstadens byggetapp Norra 2 undersöks och utvärderas.Syftet med rapporten är att undersöka möjligheterna för en implementering av solceller på fastigheterna i kvarter Hornslandet samt utvärdera hur lönsamt det skulle vara för fastigheternas byggherre, Stockholmshem, att fastigheterna är delvis självförsörjande.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..