Sökresultat:
2010 Uppsatser om Fragmenterad stad - Sida 38 av 134
delaktighet som ett verktyg för stabil personalkontinuitet inom försörjningsstödet i Malmö Stad
Abstract: Denna studie belyser försörjningsstödet i Malmö Stad ur ett personalperspektiv. Studiens frågeställningar är: Vad som en gång fick handläggarna att söka sig till att arbeta inom försörjningsstödet? Vilka deras drivkrafter idag är då de arbetar i verksamheten? Vad som skulle få dem att vilja stanna kvar på sina respektive tjänster? Studien är en kvalitativ undersökning där 16 stycken handläggare inom försörjningsstödet fördelade på samtliga 10 stadsdelsförvaltningars enheter för försörjningsstöd är representerade. Syftet med studien är att lyfta fram handläggarnas röster. Dessa resultat kan vidare användas som ett verktyg vilket jag valt att definiera delaktighet för att framförallt kunna verksamhetsutveckla försörjningsstödet med fokus på stabil personalkontinuitet.
Tillgänglighet & turtäthet i en hållbar stad
De ökande problemen med klimatförändringar gör att det sätts allt större press på transportsektorn att minska sina utsläpp. Kollektivtrafiken väntas ha en betydande roll vad gäller denna sektors minskade miljöpåverkan och samhällets strävan mot en hållbar utveckling, samtidigt som den ska öka utsatta gruppers tillgänglighet till samhällets service och tillgodose dessa gruppers försörjningsbehov.Göteborg anses av flera vara en segregerad stad och ett av målen i stadens strategier för en hållbar utveckling är att vända denna segregation till integration. Mot bakgrund av detta är syftet med denna uppsats att undersöka skillnader i tillgänglighet och turtäthet till kollektivtrafik mellan Göteborgs tidigare 21 Stadsdelsnämnder (SDN). Frågeställningarna vi utgår ifrån är således att ta reda på för hur stor andel av invånarna kollektivtrafiken är tillgänglig för i dessa 21 SDN, samt att vi vill veta hur turtätheten skiljer sig för invånare inom och mellan samma 21 SDN. Vi har även valt ut tre SDN för närmre analys, dessa är Centrum, Askim och Gunnared.De teorier och den tidigare forskning inom ämnet som nämns i denna uppsats visar på att den transportbaserade segregationen har en relativt liten, men ändå viktig, påverkan på en stads segregation, och en stor påverkan på miljön.
Den täta staden i Praktiken : En fallstudie av en översiktsplan och fyra detaljplaner i Växjö kommun
Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hållbar täthet och hållbar stadsform är.
Att bli utvald - En kartläggning av utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg
Syftet med studien är att kartlägga utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg. Det utfall som kartlades var sammansättningen i gruppen nyrekryterade chefer avseende kön, etnicitet och organisationstillhörighet. Dessa uppgifter kan användas som utgångspunkt i arbetet med att öka representationen av kvinnor och utomnordiskt födda på chefsnivå. Denna målformulering har organisationen grundat med utgångspunkten att strukturell diskriminering har påverkat den nuvarande sammansättningen.Tidigare forskning om diskriminering, särskilt i rekryteringssammanhang, har genomförts med experimentella metoder, kvantitativa studier av arbetsmarknadsutfall och kvalitativ metod. Studierna har visat hur rekryterares meningsskapande, institutionella praktiker i organisationen och strukturer i samhället ger upphov till skilda arbetsmarknadsutfall för olika grupper.
?Tiggeri - Ett exporterat problem?? - En kvalitativ studie om Göteborgs politikers bild av tiggeri, samt dess kopplingar till samhällsdiskursen
En vanlig inställning är att ingen ska behöva tigga i dagens välfärdsamhälle. I och med ökadrörlighet och globalisering har dock tiggeri som fenomen blivit allt synligare på våra gator iGöteborg. Medierna uppmärksammar frekvent tiggeri vilket även gör det till en aktuell del avallas vår verklighet. I Göteborgs stad är även tiggarna en grupp människor som dykt upp påsocialpolitikens agenda. Syftet med denna studie är därför att undersöka lokala politikers bildav tiggeri i Göteborgs stad samt dess kopplingar till samhällsdiskursen.
Urban building i kvarteret Domherren
Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostäder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. Målet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och få in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsväggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brännvinstillverkning och ett bageri för knäckebrödstillverkning. På kvarterets innergård och tak finns åkermark där det odlas råg som förädlas på plats till brännvin och knäckebröd..
Cykelstaden - En stad för fler?
I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.
Platspåverkan : en fallstudie om delaktighet och genusperspektiv i planeringen av Aktivitetsytan i Rosengård
I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i Rosengård. Aktivitetsytan är en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process där unga tjejer deltagit. Därmed har projektet planerats både med ett delaktighetsperspektiv och ett genusperspektiv.
I uppsatsen undersöker jag tre frågeställningar, där två frågeställningar är direkt relaterade till fallstudien. Dessa två frågeställningar är dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett genusperspektiv.
Fallstudien är baserad på intervjuer med inblandade tjänstemän samt en av de deltagande tjejerna. Den visar på hur delaktigheten lagts upp genom att anställa deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar.
H+ Projektets påverkan på segregationen i Helsingborg
Denna uppsats behandlar bostadspolitiken, och dess påverkan på integrationen. Stockholm genomgick stora förändringar när miljonprogrammet genomfördes på 1970-talet. Idag ser man tendenser i Helsingborg att man är på väg att göra samma misstag än en gång. H+ projektet i Helsingborg har som vision att motverka den starka segregation som existerar i Helsingborg idag. Denna uppsats ska försöka att bevisa att resultatet av denna utbyggnad kommer att leda till det motsatta vilket är en ökad segregation i en redan så segregerad stad..
Destinationsutveckling - perspektiv på samarbete och attityder i nätverk. En fallstudie av Nyköping
Tema: Destinationsutvecklingsproblematiken handlar framförallt om svårigheterna att enas och agera utifrån en gemensam vision. Turismbranschen är starkt fragmenterad och uppfattningarna är många och olika beroende på utifrån vems perspektiv man betraktar fenomenet. Ambitionen är därför att belysa ett alternativt perspektiv på destinationsutvecklingsarbetet genom att se till samarbetsprocesser och attityder i nätverk.Frågeställning: Hur kan en positiv destinationsutveckling skapas i praktiken?Syfte: Det överordnade syftet med uppsatsen är att få kunskap om och förståelse för vad som skapar destinationsutveckling i praktiken. Vidare ska detta även leda till en förståelse för turistorganisationens betydelse för en positiv destinationsutveckling.Metod: Studien är av en teorialstrande natur och är utformad för att genom befintlig teori undersöka empirin och skapa ny kunskap om destinationsutveckling ur ett nätverksperspektiv.
MED ARBETET SOM LIVSPARTNER: En studie i engagemang till arbetet med hjälp av the Investment Model
I ett samhälle där relationer, även sådana av icke romantisk karaktär, har en central roll imänniskors liv är det viktigt att försöka förstå vad som ligger till grund för individers engagemangi relationer. The Investment Model säger att engagemang i relationer ökar då individerupplever ökade belöningar, minskade kostnader, färre attraktiva alternativ samt att deinvesterat mycket i relationen. I föreliggande tvärsnittsstudie undersöktes 61 grundskolelärarei Göteborgs Stad, med hjälp av the Investment Model, angående upplevt engagemang tillsitt arbete via ett frågeformulär. Studien visade att grundskolelärare med längre anställningstidupplever att de investerat mer i sitt arbete än vad de med kortare anställningstid angav..
Skogen som slöjdsal : En studie om fantasi och kreativitet i skolskogen
Denna studies syfte var att ta reda på hur skogen kan användas som pedagogiskt hjälpmedel i slöjdundervisning. Vilka möjligheter ger en skolskog eleverna att utveckla sin kreativitet och fantasi? Genom en fallstudie på en stor skola i en norrländsk stad har lärare och elever i år tre till fem intervjuats om sin skolskog samt observerats där. De ämnen som behandlats har varit skolskogsundervisning och slöjdundervisning. Resultat som framkommit är att elevernas hjälpbehov minskar och att de är mindre stressade över att hinna med sin uppgift.
Stadsmiljöns betydelse för en stads identitet : med Malmö som referensstad
Det allt större intresset för städers identiteter tycks vara sammankopplat med det postindustriella samhällets strukturer där en modern och attraktiv stad ska locka turister, boende och företag som i sin tur ska generera ekonomiskt tillväxt. För att säkerställa lokal tillväxt har konkurrensen mellan städer ökat vilket således har inneburit ett allt större intresse för städers identiteter som ett konkurrensmedel. Detta synliggörs exempelvis genom varumärkesstrategier och tydliga styr- och måldokument för stadens framtida utveckling. Stadsmiljön är en viktig aspekt i hur en stad uppfattas och därför har många städer utformat stadsmiljöprogram som beskriver utforming och riktlinjer för de fysiska element som bygger upp bilden av staden, såsom exempelvis stadens golv, möbler och ljussättning. Den sammantagna verkan av dessa elements utformning är av största vikt för hur den fysiska miljön uppfattas och därmed även staden i sin helhet.
Effekter av ålder och verksamhetstyp på arbetsrelaterad identitet och strävan
Studiens syfte var att undersöka om verksamhetstyp och de anställdas biologiska ålder påverkade den arbetsrelaterade identiteten och strävan. Studien genomfördes som en enkätundersökning på ett servicemanagement företag i en svensk mellanstor stad. Totalt deltog 56 personer, som bestod till 98.2% av kvinnor. Resultaten visade att ålder hade en tendens till signifikant effekt på organisationsidentitet och signifikant effekt med yrkesidentitet samt identifikation med kollegor, där äldre visades ha en starkare identitet än yngre. Verksamhetstyp visades ha en signifikant effekt på identifikation med kollegor och en tendens till signifikant effekt för strävan vad det gäller utvecklingsmöjligheter..
En studie om det Balanserade Styrkortet i Göteborgs stad.
Företag som är involverade i ett förvärv har intentionerna att skapa ett högre värde i den egna verksamheten. Avkastningen vid tillkännagivandet av ett tänkt förvärv indikerar hur lönsamt marknaden tror förvärvet är. I studien har detta undersökts genom att mäta den abnormala aktieavkastningen i samband med tillkännagivandet av ett bud, beroende på om företaget är förvärvare eller förvärv samt om affären är horisontell eller vertikal. Från dessa fyra har totalt åtta olika undergrupper analyserats. Hos fem av de åtta undergrupperna har en abnormal avkastning kunnat bekräftas kring tillkännagivelsedatumet; förvärvande-horisontellt, förvärv-horisontelt, förvärvande, förvärv, horisontella och även den totala abnormala avkastningen för det samtliga urvalet visade positivt resultat..