Sök:

Sökresultat:

376 Uppsatser om Fröken Frimans krig - Sida 20 av 26

Privatisering av svensk sÀkerhet : Vilka faktorer driver expansionen av privata sÀkerhetsföretag?

Sedan kalla krigets slut har en ny typ av aktör dykt upp i internationella konflikter och krig vÀrlden över. Denna aktör Àr privata företag som i dagslÀget erbjuder allt frÄn supplementÀr logistik till att helt ersÀtta nationella arméer. UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som har skapat en marknad för dessa företag generellt, samt vilka av dessa faktorer som kan förklara framvÀxten i Sverige specifikt.I uppsatsen undersöks befintlig forskning kring vad som drivit utvecklingen. DÀrefter kommer befintlig teori att prövas som förklaringsmodell för expansionen i Sverige.Den befintliga teorin som prövats pÄ Sverige bestÄr av sju faktorer beskrivandes politiska och samhÀlleliga förutsÀttningar vilka förklarar expansionen. Av dessa Äterfinns samtliga i Sverige, men genom en analys av deras respektive giltighet i svensk kontext uppstÄr en mer nyanserad bild, dÀr endast fyra av faktorerna Àr relevanta som förklaringar.

Kulturarvsmiljöer under Äverkan : om kulturarvsmiljöer som förstörts och betydelsen av restaureringsinsatser

Miljöer Àr unika och formas av en sammansÀttning av objekt, omgivning och sammanhang. Det Àr mÀnniskor som ger kulturarv innehÄll och mening. Genom tillgÄngen till kulturarv fÄr mÀnniskor en lÀnk till historia som ökar förstÄelsen för bÄde historien, samtiden och framtiden. Kulturarv Àr en gemensam tillgÄng och angelÀgenhet för mÀnniskor. Det ger möjlighet att delta och pÄverka arbetet med kulturarvsfrÄgor vilket Àr en grundlÀggande demokratisk rÀttighet. Kulturarv har förstörts i alla tider men det har under senare tid skett en markant ökning och förstörelse av kulturarv har blivit en strategi vid vÀpnade konflikter.

N?r staten talar om kris och krig : En analys av broschyren ?Om krisen eller kriget kommer? 1943-2024

This study examines how the Swedish state has communicated security, threats,and citizen responsibility to the population through different versions of thebrochures ?If Crisis or War Comes?. Drawing on securitization theory and UlrichBeck?s theory of the risk society, the study analyzes how threat perceptions, protected referent objects, and the role attributed to individuals have changed overtime. The analysis is based on a deductive qualitative content analysis of sixbrochures published in 1943, 1952, 1961, 1989, 2018, and 2024.The findings demonstrate a clear transformation in the construction of threats,shifting from a predominant focus on conventional military conflict during theSecond World War and the Cold War to a more diversified threat landscape in thetwenty-first century, including societal disruptions, propaganda, cyber threats,environmental risks, and pandemics.

NATOs anvÀndande av luftmakt : Vilken pÄverkan hade terrorattentatet mot World Trade Center?

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.

ByrÄkratins tidsÄlder: byrÄkratisering och fredsprocesser i den westfaliska vÀrldsordningen

Max Weber talade om byrÄkratiseringen av det vÀsterlÀndska samhÀllet som en process tÀtt sammanknippad med samhÀllsmoderniseringen och industrialiseringen. ByrÄkratiserings-processen inkluderar maximeringen av formell effektivitet, rationaliseringen av statligt styre och en betoning av institutionernas betydelse i historiska sammanhang, framför individuella egenskaper (karisma) hos hÀrskarna. Denna process Äterspeglas mycket tydligt i det normerande fredsskapande som tar vid efter krig. Freden i Nystad 1721 uppvisar hur stor vikt tillmÀts individerna som aktörer och hur den byrÄkratiska processen Ànnu var relativt outvecklad. Internationella maktstrukturer spelade stor roll för utkomsten av freden, som snarare hade karaktÀren av ett tillfÀlligt vapenstillestÄnd Àn ett institutionsbyggande internationellt fredsprojekt.

Familjens erfarenheter nÀr ett barn fÄr diagnosen cancer : En litteratur studie

SammanfattningSyftet: att utifrÄn litteraturen beskriva förÀldrars och syskons erfarenheter dÄ ett barn i familjen fÄr diagnosen cancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en vetenskaplig artikel med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Huvudresultat: Barnets cancerdiagnos pÄverkade hela familjen. FörÀldrarnas parrelation förÀndrades, friska syskon kÀnde sig utanför och upplevde förÀndringar i relationen till det sjuka barnet.

Efter krig kommer fred : att planera för Äteruppbyggnad i en krigsdrabbad stad

This paper intends to provide a better understanding of how to rebuild a crisis affected area and how to plan for the inhabitants of a wounded city. It will also examine the landscape architect's tasks in this work to provide a planning perspective. The discussion of reconstruction is significant because the insight and knowledge in the subject is needed in order to help nations after a disaster. Bosnia-Herzegovina's capital Sarajevo is a city recovering from a civil war where the city's situation was complicated by an ethnic conflict that has been segregating it. The restoration of the city's structure can free people from their tragedy and make them live again.

Flyktingbarn i skolan - Pedagogens förhÄllningssÀtt i förberedelseklass

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhÄllningssÀtt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om tvÄ pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar pedagogens förhÄllningssÀtt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua tvÄ pedagoger som arbetar i en förberedelseklass Är 1-3 och Är 6-9.

Nationell sjÀlvspegling av utrikes- och sÀkerhetspolitisk orientering i nyhetsrapportering frÄn konflikter : en fallstudie av svenska mediers rapportering frÄn Krimkrisen 2014

Villkoren för krigföring befinner sig i stÀndig förÀndring och tempot med vilket de Àndras ökar. Det hÀr för med sig allt fler faktorer att ta hÀnsyn till nÀr de samtida förutsÀttningarna för krig och konflikter skall förstÄs och hanteras, och bland dessa finns medierna och deras sÀtt att rapportera frÄn konflikter. Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att ett lands mediers rapportering frÄn konflikter tenderar att spegla nationens utrikes- och sÀkerhetspolitiska orientering, vilket i sÄdana fall innebÀr att sÀttet pÄ vilket ett lands medier rapporterar frÄn en konflikt kan pÄverka omvÀrldens uppfattning om landet i sin helhet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om svensk medierapportering alltjÀmt speglar den svenska utrikes- och sÀkerhetspolitiska orienteringen, eller om den tenderar att uppvisa en mer sjÀlvstÀndig roll. Undersökningen sker genom en fallstudie av svensk nyhetsrapportering frÄn en konflikt i Sveriges nÀromrÄde i modern tid. Via metoden framinganalys jÀmförs Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters rapportering frÄn Krimkrisen 2014 med ett antal teman ur svensk utrikes- och sÀkerhetspolitisk orientering, i bÄde historisk och modern tappning.Resultatet visar att nyhetsrapporteringen frÄn den aktuella tidsperioden gÄr i linje med den svenska utrikes- och sÀkerhetspolitiska orienteringen och att det finns tydliga inslag av sÄvÀl historiska drag sÄsom neutralitet och alliansfrihet, som av moderna drag avseende internationalism med betoning pÄ multilateralt samarbete..

EU-OPINION I TIDER AV KRIG I EUROPA En kvantitativ studie om hur attityder till EU och europeisk integration f?r?ndrats under krigstid.

In the early morning of February 24th, 2022, Russian troops crossed the border to Ukraine which started the full-scale war between Ukraine and Russia. Even though the war does not directly involve the EU or member states of the union, it affects the lives of the European people. While previous research has established that general attitudes towards the European Union and European integration has changed in some countries within the Union since the start of the war, the question remains how attitudes towards EU and European integration has changed across EU. A second unanswered question is whether populations in Western and Eastern Europe have responded differently, leading to a potential divergence or convergence in attitudes. The theory ?Rally around the flag? suggests that an outright war that border to EU will increase support for the political leadership in EU.

Hotet mot Sverige : En studie kring Georgienkrigets pÄverkan pÄ svensk sÀkerhetspolitik

Det kalla krigets slut har medfört förÀndringar i svensk sÀkerhetspolitik. Sedan mitten pÄ 1990-talet har en vidgning av begreppet sÀkerhet skett i politiken och dagens kris i Ukraina gör Àmnet högaktuellt. Med hjÀlp av Köpenhamnsskolans teori och det vidgade sÀkerhetsbegreppet besvarar uppsatsen frÄgan om hot mot Sverige och vÄr sÀkerhet pÄverkas av krig och konflikter. Uppsatsens bidrag till forskningen kring sÀkerhetspolitik kommer genom en fallstudie att utröna hur svenska politiker anvÀnder hÀndelser i vÄr omvÀrld för att förÀndra hotbilden mot Sverige och vÄr sÀkerhetspolitik. Detta görs genom en studie med kriget i Georgien 2008 som hÀndelse. En innehÄllsanalys av offentligt tryck före kriget jÀmförs med uttalanden under kriget och detta jÀmförs sedan med offentligt tryck som utkommit efter kriget i ett försök att hitta förÀndringar i de hot som aktörerna uttalar.Slutsatserna innefattar en relativt homogen bild av hot mot Sverige och svensk sÀkerhet vilket Àven gÀller ÄtgÀrder mot dessa hot.

SamhÀllets sÄrbarhet till följd av elberoende

SamhĂ€llets beroende av elektrisk kraft samt sĂ„rbarheten i leveranserna Ă€r en viktig och stĂ€ndigt aktuell frĂ„ga. FörĂ€ndringar i samhĂ€llets struktur samt utveckling av den teknik som anvĂ€nds i vardagen ökar stĂ€ndigt vĂ„rt beroende samtidigt som medborgarnas krav pĂ„ trygghet och förutsĂ€gbarhet Ă€r fortsatt stort. De senaste Ă„rens haverier, tekniska misstag, naturkatastrofer och terrordĂ„d utgör en pĂ„minnelse om riskerna för samhĂ€llets normala funktion.De konkreta hot som vi förut uppfattat, frĂ€mst knutna till risken för krig, har förbytts till mer omfattande och ofta vaga risker som Ă€r svĂ„rare att möta med planering och resursstyrning.Parallellt med ovanstĂ„ende förĂ€ndringar i vĂ„rt dagliga liv, har myndigheternas möjlighet att pĂ„verka aktörerna pĂ„ elmarknaden minskat drastiskt genom stora avregleringar. En ökande efterfrĂ„gan globalt medför ocksĂ„ osĂ€kerheter avseende hur och med vilka metoder vi skall fylla framtida behov.Uppsatsen pĂ„visar sĂ„dana konsekvenser av lĂ„ngvariga avbrott att dessa inte kan accepteras samt finner sĂ„dana brister i leveranssystemen att sannolikheten för avbrott inte Ă€r försumbar.De största behoven av Ă„tgĂ€rder finns inom omrĂ„dena information, samverkan och fortsatta riskanalyser.Ämnet Ă€r utformat i samarbete med LĂ€nsstyrelsen i VĂ€rmlands lĂ€n med avsikt att stödja pĂ„gĂ„ende risk- och sĂ„rbarhetsanalyser. Syftet Ă€r att översiktligt belysa riskanalysens element ?Konsekvens? och ?Sannolikhet? inom Ă€mnesomrĂ„det, dra slutsatser som ger vĂ€gledning för lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder samt lĂ€mna förslag pĂ„ fortsatt utredningsbehov..

Försvarsreformen : ett hinder för anammandet av idén om civil-militÀr samverkan?

FrÄgan om civil-militÀr samverkan i multinationella insatser har lÀnge diskuterats. I takt med att den sÀkerhetspolitiska situationen i vÀrlden förÀndras, förÀndras ocksÄ instÀllningen som de i multinationella insatser ingÄende aktörerna har till civil-militÀr samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i vÀrlden förÀndrats. Trenden pekar mot fÀrre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militÀra och civilaaktörer, och samverkan dem emellan blir dÀrför viktig.Detta har uppmÀrksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den hÀr uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit sÄ.

Göteborgs-Posten och Sydasien ? konflikten pÄ Sri Lanka

 Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nÄ en kvalitativ reflektion angÄende skillnader i framstÀllning av en konflikt i tvÄ mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsÀttningar under tvÄ tidsperioder. Material frÄn dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien Àr analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten pÄ Sri Lanka under 1983 och 1998/1999.Teori: Diskursteori utifrÄn Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrÄn Pierre Bourdieu, genom begreppen angÄende produktionen av tro, kapital och fÀlt som han arbetat fram.Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrÄn Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik.Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nÄddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framstÀllning av ett komplicerat skeende som konflikten pÄ Sri Lanka tillhör. Det korta svaret Àr att - ja ? tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mÄngfacetterad och bredare bild av konflikten Àn Göteborgs-Posten.

Abrahams barn : En studie av religionsnyheternas förÀndring mellan 2002 och 2012 ? med exempel frÄn Svenska Dagbladet och Sydsvenskan

Studiens syfte Àr att genom en kvantitativ innehÄllsanalys ge svar pÄ vilka artikeltyper och nyhetssammanhang som oftast förekommer för judendom, kristendom och islam ? de tre abrahamitiska religionerna ? i tidningarna Svenska Dagbladet (SvD) och Sydsvenskan (SDS) för perioderna april 2002, oktober 2002 och motsvarande för 2012.För att nÄ ökad förstÄelse för resultatet av den kvantitativa innehÄllsanalysen har intervjuer genomförts med en ledarskribent frÄn vardera tidning samt med en representant frÄn vardera religion. De intervjuade har bland annat fÄtt ge sin uppfattning kring hur religionsnyheter ser ut idag jÀmfört med tio Är sedan.Den kvantitativa studien bestÄr av 283 analyserade artiklar, av vilka 118 behandlar islam, 109 kristendom och 56 judendom. Kristendom dominerar för inrikesnyheterna och islam för utrikesnyheterna. Inom de inrikesartiklar som berör islam dominerar sammanhanget diskriminering, medan kultur och antisemitism utmÀrkte kristendom respektive judendom.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->