Mitt examensarbete har varit inriktat pÄ elevinflytandet, och dÄ i synnerhet pÄ elevinflytande inom Àmnet religion och livsfrÄgor. Arbetets syfte har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt elevinflytandet styr val av metod och det didaktiska urvalet i religionsundervisning och lÀrande i religion och livsfrÄgor. Om eleverna ansÄg att de hade ett sÄdant inflytande som gav dem möjlighet att pÄverka och om de upplevde att deras Äsikter respekterades i livsfrÄgediskussioner. Jag har studerat litteratur om elevinflytande och om religions- och livsfrÄgeundervisning, och dessutom de aktuella styrdokumenten. Som informationshÀmtande metod har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju av Ätta elever i Ärskurs nio i en skola belÀgen i en smÄstad i Norrbotten.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

I dag Àr det vanligt att EU-medborgare företar en grÀnsöverskridning med sin familj inom EU. Samkönade par har möjlighet att ingÄ Àktenskap i fem medlemsstater, men eftersom Àktenskapet inte erkÀnns i övriga 22 medlemsstater riskerar det samkönade paret att mottagarstaten ser Àktenskapet som ogiltigt i rÀttslig mening vid en grÀnsöverskridning inom EU. Samkönade par som redan Àr gifta kan dock erhÄlla visst skydd för de fall en medlemsstat föreskriver samkönat registrerat partnerskap. EU-rÀtten föreskriver inga minimikrav för hur registrerat partnerskap bör utformas i medlemsstaters nationella rÀttssystem. Det har i sin tur vilket lett till att rÀttskyddet för samkönat registrerat partnerskap ser olika ut bland medlemsstaterna.

Bakgrund och problemdiskussion: ROT-avdraget stÄr för Reparation och underhÄll, Ombyggnad och Tillbyggnad och Àr en skattereduktion för privatpersoner pÄ upp till 50 % av arbetskostnaden. Systemet har funnits i flera omgÄngar och det har skett en del förÀndringar. Den 1 juli 2009 infördes fakturamodellen vilken innebÀr att privatpersoner fÄr skattelÀttnaden direkt vid köpet av tjÀnsten, det vill sÀga, kunden betalar endast hÀlften av arbetskostnaden till sÀljaren. DÀrefter fÄr sÀljaren sjÀlv begÀra resterande belopp frÄn Skatteverket. Fakturamodellen och dess system har varit ett hett diskussionsÀmne under den senaste tiden om huruvida den pÄverkar samhÀllsaktörer positivt eller negativt.

Under vÄr verksamhetsförlagda tid upplevde vi att bilder i matematikboken inte anvÀndes i sÀrskilt stor utstrÀckning i undervisningen. DÀrför valde vi att göra en lÀromedelsgranskning i tre matematikböcker för Ärskurs Ätta. Vi gjorde en semiotisk tolkning för att se om bildernas tyngdpunkt var pÄ Àmnet eller pÄ mottagaren. Vi sorterade bilderna i tre kategorier för att undersöka hur stor del av bilderna som Àr möjliga att anvÀnda sig av i undervisningen. Vidare tolkade vi bildernas lÀsbarhet genom att anvÀnda en metod som heter BLIX.

Bakgrund: QR-koder Àr ett nytt marknadsföringsverktyg som möjliggör för företag att förmedla ett lÀnkat innehÄll direkt till konsumenten. Den största utmaningen för marknadsförare idag Àr att konsumenter inte vet vad QR-koder Àr och vad det innebÀr att anvÀnda tekniken.ForskningsfrÄga: Hur kan företag fÄ kunder att anvÀnda QR-koder för att förmedla ett högre kundvÀrde?Syfte: Genom att beskriva QR-koder i marknadsföring, vÀrdeskapande och kundbeteende samt analysera dessa faktorer Àr syftet med denna studie att skapa bÀttre förstÄelse för hur företag kan pÄverka kunder att anvÀnda QR-koder som ny teknik i avsikt att öka kundvÀrdet.Metod: I denna studie har QR-koder behandlats som ett fall dÀr vi valt att utgÄ frÄn en abduktiv ansats dÄ det valda uppsatsÀmnet sedan tidigare Àr relativt outforskat. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sÄvÀl företag som kunder.Slutsats: Genom analys av insamlat material har studien visat att företag bör kommunicera tydliga instruktioner om hur konsumenten ska gÄ tillvÀga för att ta del av QR-koden. Kodens innehÄll mÄste vara av intresse och förmedla ett vÀrde för mottagaren för att ge motivation till fortsatt anvÀndning.

I början av 1900-talet slÀngde svensken i genomsnitt 25 kg hushÄllsavfall per Är. Idag Àr siffran 500 kg. Trender pekar pÄ att avfallsmÀngderna kommer att fortsÀtta öka. 95 % av det genererade avfallet i Sverige kommer frÄn verksamheter. PÄ nationell nivÄ finns riktlinjer och miljömÄl kring avfall, men för att implementera mÄnga av dessa styrmedel krÀvs lokala incitament.

FjĂ€rrvĂ€rme Ă€r idag den vanligaste uppvĂ€rmningsformen för flerbostadshus i Sverige, med en tĂ€ckningsgrad uppemot 90 %. LĂ€nge har fjĂ€rrvĂ€rme varit det billigaste uppvĂ€rmningsalternativet för fastigheter i tĂ€torter, men har pĂ„ senare tid fĂ„tt konkurrens av bland annat billiga och effektiva vĂ€rmepumpar. För att behĂ„lla sina fjĂ€rrvĂ€rmekunder stĂ€lls det krav pĂ„ leverantören att jobba mer kundorienterat genom att bland annat analysera kunders vĂ€rmeanvĂ€ndning samt vĂ€rmebehov. Ett sĂ€tt att göra detta Ă€r att fĂ„ fram kundens specifika vĂ€rmeanvĂ€ndning uttryck i kWh/m2.Rapporten presenterar en metod för att fĂ„ fram den specifika vĂ€rmeanvĂ€ndningen för flerbostadshus bland Öresundskrafts fjĂ€rrvĂ€rmekunder i Helsingborg och Ängelholm. Metoden utgĂ„r ifrĂ„n Metrias fastighetsregister för sammanstĂ€llning av ytorna för Öresundskrafts fjĂ€rrvĂ€rmekunder.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur de svÄrigheter som förekommer inom SFI yttrar sig, enligt tre lÀrare som arbetar i en kommun i Sverige och vilka metoder som anvÀnds, för att motverka de svÄrigheter som förekommer.Metoden Àr att intervjua tre lÀrare och sedan göra en tematisk analys, dÀr fem teman bildats, som stÄr för de största svÄrigheterna. Dessa Àr resursproblematik, metod och anpassningsproblematik, kulturell/religiös problematik, psykisk problematik och bristande metakognitiv insikt. Metod och didaktik Àr ytterligare ett tema som bildats och som stÄr för de metoder som anvÀnds för att motverka de svÄrigheter som förekommer.Resultatet överensstÀmmer med tidigare forskning vad gÀller de svÄrigheter som förekommer. Dock visar forskningen pÄ fler metoder som visat sig effektiva för att motverka svÄrigheterna, Àn vad respondenterna nÀmner.Slutsatsen Àr att det rÄder brist pÄ metoder som krÀvs för att kunna anpassa undervisningen efter varje individs behov, bÄde vad det gÀller sprÄkinlÀrningen, men ocksÄ metoder för att höja elevernas motivation..

Gymnasieskolan Àr precis som sina elever i stÀndig förÀndring. Snart fÄr vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lÀrare sjÀlva om de beslut som fattas om deras framtid och hur pÄverkas de? HÀr möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lÀrare som berörs direkt av dem..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med sÀrskilt service. FrÄgestÀllningar; Hur hanterar denna mÄlgrupp sin tid? Om mÄlgruppen hanterar sin tid sjÀlvstÀndigt gör de det med sÀkerhet eller osÀkerhet?Metod: En kvantitativ studie genomfördes i form av en enkÀtundersökning. Studien genomfördes i ett lÀn i Mellansverige och riktades sig direkt till personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med sÀrskild service. EnkÀten bestod av fem frÄgor med fem svarsalternativ.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att gÄ igenom den litteratur som finns tillgÀnglig vad gÀller förebyggande av sandkolik, för att skapa en sammanstÀlld bild över hur sandkolik hos hÀst kan förebyggas genom anvÀndande av olika fodermedel och utfodringstekniker. HÀstar som inte utfodras direkt pÄ marken uppmuntras inte till födosök pÄ marken i lika stor utstrÀckning som hÀstar som utfodras direkt pÄ marken. För hÀstar som vistas pÄ sandrika marker Àr detta förebyggande för sandkolik, eftersom hÀstarna konsumerar mindre mÀngd sand. Marktyp i sig kan dock inte enbart ses som en riskfaktor för sandintag, utan mÄste sÀttas i samband med betesmÀngd eller utfodringsteknik. DÀremot Àr förekomst av sand i marken en förutsÀttning för eventuell sandkonsumtion.

SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att arbeta för att öka elevers sociala kompetens, de olika hinder och möjligheter pedagogerna kan uppleva, dÄ de blir erbjudna att arbeta utifrÄn en metod som de fÄtt kompetensutbildning inom. Undersökningen Àr gjord med kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger. I resultatet framgÄr att pedagogernas arbete för att frÀmja elevers sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, de arbetar inte endast under nÄgon lektion i veckan med social kompetens. Resultatet visar att pedagogerna inte arbetar utifrÄn en viss metod, utan anvÀnder sig av mÄnga olika material, trots att alla fyra pedagoger nyligen fÄtt kompetensutbildning inom en viss metod. Det framkom att endast en av de fyra pedagogerna berÀttade om nya upplevelser av hur man kan arbeta för att öka elevers sociala kompetens, genom deras kompetensutbildning inom en metod.

Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten krÀver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig bÄde nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt mÄste ges möjlighet att sÀkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till Àgarna av arenan. För att möta alla ingÄende kravspecifikationer som stÀlls för att fÄ ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att tÀcka kostnaderna som dessa arenor för med sig stÀller det i sin tur krav pÄ att man fyller dessa med evenemang som lockar publik.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.