Problematik: MÄnga företag i turismbranschen Àr sÀsongsbetonade och till stor del beroende av sÀsongsanstÀlld personal. Den sÀsongsanstÀllda personalen Àr oftast de som har direkt kontakt med kunden och dÀrmed bestÀmmer tjÀnstens kvalitet, varför det blir kritiskt att framgÄngsrikt lyckas motivera dem. Att leda denna grupp av anstÀllda skiljer sig pÄ mÄnga punkter frÄn att leda fast anstÀlld personal. För att lyckas leda dessa anstÀllda bör man som chef vara medveten om vilka faktorer som Àr viktiga för dem och vad som motiverar dem till skillnad frÄn fast anstÀllda.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att klargöra vilka faktorer som motiverar sÀsongsanstÀllda inom turismbranschen till att prestera sitt yttersta för företagets vinning. Vi Àmnar Àven undersöka vilken typ av ledarskap som Àr mest lÀmpat för ledning av sÀsongsanstÀllda.

Sekretessbelagd.

Bakgrund: Bakgrunden till denna litteraturstudie Àr den lÄga följsamhet som Äterfinns hos diabetespatienter bÄde i Sverige och pÄ andra stÀllen i vÀrlden, knappt en tredjedel av svenska diabetespatienter mÀter sin blodglukos regelbundet. Flera studier pÄ Ànnet har kommit fram till att det krÀvs framförallt bÀttre anpassning till individuella behov nÀr det gÀller utbildningen av diabetespatienter. Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera koncept som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och som har en bevisat positiv effekt pÄ metabolismen hos typ 2 diabetiker. Metod: En litteraturgenomgÄng av Àmnet gjordes för att hitta studier som uppvisade interventioner med positivt resultat pÄ A IC vÀrden. Resultat: Ett flertal studier hittades som visade upp kreativa försök att förbÀttra utbildningen av diabetespatienter eller anpassa den till förhÄllanden som inte tagits i beaktning vid dess utformning.

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hÀlsotrender konstrueras och omkonstrueras pÄ sociala medier, och vad detta kan fÄ för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgÄngspunkt har en kvalitativ metod anvÀnts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: HÀlsotrender pÄ sociala medier Àr till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas dÄ anvÀndare interagerar med varandra pÄ sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhÀvs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och instÀllning vidare pÄverkas av. .

Denna studie behandlar samverkan i ett projekt mellan försÀkringskassan och en allmÀnpsykiatrisk klink. Studien har kvalitativ ansats med intervjuer som metod. VÄr empiri Àr hÀmtad frÄn medlemmar i projektets styrgrupp och lÀkare frÄn kliniken. Projektet syftar till att ta fram en metod för att kunna ta hand om de lÄngtidsarbetslösa patienterna pÄ kliniken. Syftet och mÄlet med studien har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr relevanta för att uppnÄ god samverkan, samt hur samverkan kan vara utvecklande för en organisation.

Vi har i detta arbete funnit att rÀntorna Àr de oberoende variabler som har inverkan pÄ obligationsfondernas NAV-kurser. Vi fann dock inga samband mellan makrovariablerna och NAV-kurserna, men tidigare forskning tyder pÄ att dessa Àr diskonterade i rÀntan och dÀrmed indirekt pÄverkar kursernas utveckling. Mer handgripligt fann vi att de 4- och 5-Äriga svenska statsobligationsrÀntorna pÄverkade de medellÄnga fonderna, medan de 5-, 8- samt 10-Äriga statsobligationsrÀntorna hade högst inverkan pÄ de lÄnga fonderna. I den konstruerade modellen har vi lyckats att ge ett förklaringsvÀrde för det sista och femte Ärets NAV-kursutveckling med 94,6 procent för de medellÄnga fonderna samt 96,9 procent för de lÄnga fonderna..

I början av 1990-talet debatterades vÀrdegrundsbegreppet flitigt i Sverige. Orsaken var att den dÄvarande borgerliga regeringen beslutade föreslÄ att den nya lÀroplanen för det offentliga skolvÀsendet skulle vila pÄ demokratins grund och ocksÄ innehÄlla en uttalad vÀrdegrund. Syftet med denna studie Àr att ur ett idé- och ideologianalytiskt perspektiv beskriva hur vÀrdegrundsbegreppet diskuterades i regering, riksdag och partier innan beslutet om en ny lÀroplan togs i Riksdagen 1993. Med hur menas vad de olika partierna fyllde begreppet med för innehÄll. ForskningsfrÄgorna handlar sÄledes om att undersöka hur olika aktörer uppfattar innehÄllet och begreppet ?vÀrdegrund? innan beslutet om den nya lÀroplanen antogs av Riksdagen.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka variabler som pÄverkat avkastningsskillnaden mellan europeiska statsobligationer och högriskobligationer under de senaste fem Ären. Uppsatsen syftar Àven till att ge en grundlÀggande beskrivning av instrumentet och dess utveckling pÄ den europeiska marknaden. Metod: Vi har i uppsatsen anvÀnt oss av en kvantitativ metod, eftersom det varit det mest lÀmpliga med tanke pÄ vÄrt problem och syfte. Vi valde ocksÄ att anvÀnda oss av en regressionsanalys, den metod vi ansÄg lÀmpade sig bÀst med tanke pÄ vÄr tillgÀngliga data. I uppsatsen har vi Àven valt en deduktiv ansats, ur redan existerande teorier försöker vi fÄ fram nÄgot nytt.

Titel: MÀklarens vÀg till framgÄng - Taktik och metod för resultat och vinstmaximering.Datum:2010-04-25Författare:Christofer Svensson Gustav Johansson Företag:FastighetsbyrÄn, Svensk Fastighetsförmedling, M2, ERA, Bjurfors och HusmanHagbergNyckelord: FastighetsmÀklare, Förtroende, BostadsrÀtter, FörsÀljningsprocess, Lockpriser, Kommunikation, Homestyling, Budgivning och UtgÄngsprisProblem: Hur kan fastighetsmÀklare i storstÀder med hög bostadsomsÀttning genom taktik och metod pÄverka sitt resultat?Syftet med denna uppsats Àr att förklara tillvÀgagÄngssÀttet för hur fastighetsmÀklare arbetar för att uppnÄ det maximala resultatet genom olika taktik- och metodval.Metod: Vi har i vÄr uppsats valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden dÄ den lÀmpar sig bÀst nÀr det gÀller insamling av data i vÄr empiri. Detta genomför vi genom djupgÄende intervjuer med fastighetsmÀklare verksamma i Göteborg och som mestadels arbetar med upplÄtelseformen bostadsrÀtt.Slutsats: BostadsrÀttens utgÄngspris sÀtts i de flesta fall till marknadsvÀrdet. Det berÀknas huvudsakligen med ortsprismetoden och efter bostadsrÀttsföreningens ekonomi som i sin tur styr mÄnadsavgiften. Dessa anser vi vara mest tillförlitliga nÀr det gÀller att göra en korrekt bedömning av marknadsvÀrdet.

FoU Àr av stor betydelse för ett lands ekonomiska utveckling och forskningssatsningar Àr bland det viktigaste som kan göras för att bibehÄlla en hÄllbar tillvÀxt. Det Àr dock sÄ att sta-tens möjligheter till nya satsningar pÄ forskning minskar i takt med att kostnaderna för att driva samhÀllet ökar. Detta mÀrks inom bland annat universitetsvÀrlden som blir mer och mer beroende av externa donationer för att bedriva sin forskningsverksamhet. Behovet av externa donationer kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden och det Àr dÀrför av vikt att det finns incitament för bland annat aktiebolag att donera till FoU. FrÄgestÀllningen i denna magisteruppsats Àr just hur donationer behandlas skatterÀttsligt och om det finns nog med skatterÀttsliga incitament för aktiebolag att donera till FoU.I uppsatsen redogörs för de skatterÀttsliga regleringar, rörande donationer till FoU, som berör avdragsrÀtt och uttags- och utdelningsbeskattning.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan optimism, personliga mÄl, personlighetsegenskaper och subjektivt vÀlbefinnande. Totalt deltog 108 stycken högskolestudenter, (58 kvinnor och 50 mÀn). Deltagarna besvarade fyra enkÀter som mÀtte optimism, personliga mÄl, personlighetsegenskaper utifrÄn fem-faktor modellen samt subjektivt vÀlbefinnande. En multipel regressionsanalys visade att optimism, neuroticism och samvetsgrannhet förklarar 43.1% av variansen i vÀlbefinnande. Det förelÄg ett indirekt samband mellan subjektivt vÀlbefinnande och variablerna kognitiva nÀrmande mÄl, extroversion och trevlighet, vilket tyder pÄ att de medieras av variablerna i regressionsmodellen.

Ericsson AB Katrineholm Àr en produktionsenhet inom Ericsson AB med ansvar för tillverkning och industrialisering av kretskort och noder. Enheten upplever en förÀndrad konkurrenssituation och har dÀrför beslutat att Lean Production ska införas i verksamheten. Som ett led i implementeringen ska vÀrdeflödesanalyser genomföras, men nÄgon kunskap eller tydliga riktlinjer för hur dessa ska genomföras finns inte idag. Vidare Àr ett av de konkreta mÄlen med implementeringen att ledtiderna genom kretskortstillverkningen ska förkortas. Syftet med examensarbetet har dÀrför varit: Att utvÀrdera metoden vÀrdeflödesanalys med avseende pÄ ledtidsreduktion samt att ge rekommendationer till fallstudieföretaget för fortsatt arbete med metoden.

I dagens samhÀlle Àr barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hÀlsoproblem hos mÄnga unga. Vi har valt att titta pÄ hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk trÀning i skolan, och om alla barn fÄr möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill Àven se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlÀrning.Undersökningen vi har gjort bygger pÄ intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlÀrning, dÄ detta pÄverkar barnens koncentration. Resultatet visar att mÄnga pedagoger Àr medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utstrÀckning pÄ de olika skolorna..

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

?Denna uppsats undersöker TV-serien Star Treks vÀrderingar ur ett politiskt ideologiskt perspektiv. Star Trek Àr en amerikansk science fiction-serie som skapades av Gene Roddenberry i mitten av 1960-talet. FrÄgestÀllningarna behandlar om det finns politiskt relaterade vÀrderingar framstÀllda i Star Trek, vilken politisk ideologi som mest liknar vÀrderingarna i serien, och om det gÄr att tolka det som om Star Trek har en ideologisk vÀrdegrund. Med hjÀlp av dagordningsteori, kritisk medieteori och teorier om budskap diskuteras TV-bolagens makt över seriens innehÄll.