Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur synsÀtt och arbetssÀtt kring matematik i förskolan förhÄller sig i en kommun dÀr det medvetet har satsats pÄ kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebÀr för lÀrarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser pÄ kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. EnkÀterna har besvarats av lÀrare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med nÄgra av dessa samt med en rektor.Resultatet visar pÄ att lÀrarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebÀr att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som Àr meningsfulla för barnen.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt Àmne Àr. Men Àven hur det Àr utformat och hur dess pedagogiska metod anvÀnds i skolan. Med hjÀlp av kvantitativa enkÀter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda pÄ elevers i Ärskurs 7-9 och lÀrares instÀllningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lÀrare Àr positivt instÀllda till Livskunskap, men att det krÀvs ett lÄngsiktigt arbete och vÀlförbereda lÀrare för att uppnÄ tillfredsstÀllande resultat. MÄnga elever svarade att Livskunskapen inte hjÀlpte till att fÄ en bÀttre arbetsmiljö, eftersom att mÄnga elever inte tar det pÄ allvar.

I det hÀlsofrÀmjande arbetet ska sjuksköterskor uppmuntra och stödja patienters egna resurser samt respektera deras autonomi till en livsstilsförÀndring. Studier visar att sjuksköterskor upplever barriÀrer och kunskapsbrister i arbetet med hÀlsofrÀmjande insatser som Motiverande samtal och att det inte prioriteras i samma utstrÀckning som det sjukdomsinriktade arbetet. Syfte: var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det Motiverande samtalet som metod inom hÀlsofrÀmjande vÄrd. Metod: En litteraturstudie utfördes med induktiv ansats för att besvara syftet. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Academic Search Elite och sammanlagt inkluderades 16 artiklar som svarade mot syftet.

2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av mĂ„len med den fördjupade översiktsplanen var att stĂ€rka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för mĂ€nniskor i alla Ă„ldrar och prĂ€glat utav mĂ„ngfald. Hallonbergsplan Ă€r ett ?busstorg? belĂ€get i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanlĂ€ggning. MĂ„let med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus pĂ„ platsens fysiska miljö och vilka förutsĂ€ttningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mĂ„l med den fördjupade översiktsplanen.

Överrapporteringen Ă€r en viktig del i arbetet som ambulanssjuksköterska.NĂ€r ambulanssjuksköterskan trĂ€ffar patienten sĂ„ gör denna en bedömning enligt ABCDE-konceptet. Överrapporteringen förbereds pĂ„ vĂ€gen in till sjukhuset. VĂ€l framme tas en kontakt med sjuksköterska pĂ„ akutmottagningen och patienten rapporteras över. Olika faktorer pĂ„verkar överrapporteringen exempelvis miljöfaktorer, hur mottagande sjuksköterska tar emot rapporten och kommunikationsproblem mellan den prehospitala och hospitala vĂ„rden. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur ambulanssjuksköterskor upplever överrapportering av patienter till akutmottagningen.En kvalitativ metod med intervjuer har anvĂ€nts för att kunna fĂ„nga upplevelsen av ett fenomen.

Introduktion: Avsikten med denna studie var att undersöka och beskriva de olika komplikationer som kan uppkomma vid och efter en bilateral sagittal split osteotomi samt faststÀlla deras incidens och pÄverkan pÄ slutresultatet. Metod: Vi har anvÀnt oss av 4 lÀroböcker för att fÄ förstÄelse för tillvÀgagÄngssÀttet vid en BSSO. VÄr artikelsökning gav totalt 49 artiklar som vi lÀste i sin helhet genom inklusions- och exklusionskriterier. Vi valde sedan ut 34 artiklar av dessa som vi sedan anvÀnde oss av i arbetet gÀllande komplikationer vid BSSO. Resultat: Direkt postoperativt hade skador pÄ nervus alverolaris inferior högsta incidens (91%) av komplikationerna. Incidens av skador pÄ nervus lingualis var 19,4%, bad splits 6,49%, blödning 1,2%, nervskador pÄ nervus facialis 0,67% samt non-union 0,47%. Av de komplikationer, som sÄgs 1 Är postoperativt, hade recidiv vid posterior flyttning högst incidens pÄ 28% och recidiv vid anterior flyttning 21%.

Mobbning Àr ett relativt utbrett problem bland vÄra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens vÀlbefinnande Àr mÄnga gÄnger allvarliga. Det Àr dÀrför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men Àven att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats Àr att studera den psykosomatiska hÀlsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hÀlsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet Àr Àven att uppmÀrksamma eventuella könsskillnader kring dessa frÄgestÀllningar. Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hÀlsan bÄde i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa hÀndelser i livet. Denna uppsats utgÄngspunkt Àr att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning.

Denna uppsats Àr en komparativ studie mellan Sverige och Norge dÀr syftet har varit att utröna hur de bÄda lÀnderna har valt att reglera frÄgan kring ?samhÀllsfarliga konflikter?. DÄ stridsÄtgÀrder vidtas av parterna pÄ arbetsmarknaden under en tvist kan vÀsentliga samhÀllsintressen lida skada. Arbetskonflikterna kan komma att utgöra en fara för liv och hÀlsa eller orsaka betydande ekonomiska förluster. I uppsatsen har fokus legat pÄ de konflikter som vidtas pÄ den offentliga sektorn dÄ denna verksamhets sÀrskilda beskaffenhet gör att konflikter pÄ ett direkt sÀtt kan leda till samhÀllsfara.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner Àr att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andrasprÄk). Studien Àr kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt Àr att beskriva och analysera bÄde process och innehÄll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand pÄ kulturmöten, livsÄskÄdning och livsfrÄgeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrÄn de medverkande lÀrarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

Bakgrund och problem: Humankapitalet som motsvarar ett företags intelligens Àr en av företagens viktigaste tillgÄngar. I fotbollsklubbar Àr det bland annat spelarna som motsvarar klubbens kompetens. DÀremot i traditionella företag Àr det de anstÀllda som motsvarar intelligensen. Förutom fotbollsklubbar pÄ elitnivÄ Àr det i Sverige inget annat företag som redovisar sina anstÀllda som en tillgÄng i balansrÀkningen. NÀr ett företags intelligens till största del bestÄr av de anstÀlldas kunskap samt kompetens och det inte uppvisas i företagets finansiella rapporter kan det tyckas ge en missvisande bild av verkligheten.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden (Funktionsinriktad MusikTerapi). Jag beskriver Àven sensorisk integration och innebörden av sinnesintegrering och relaterar det till hur arbetet med FMT kan utföras. Under min praktikperiod har arbetet pÄgÄtt med flera adepter. Valter som har diagnosen Autism och Stellan som har diagnosen Down syndrom, fÄr en nÀrmare presentation hÀr. Jag undersöker ocksÄ om det gÄr att nÄ fram till dessa personer med denna ickeverbala metod, nÀr deras förutsÀttningar Àr sÄ olika. BÄda har funktionsnedsÀttningar, men av olika slag.

Bakgrund: Den 22 mars 2000 gick det ut ett pressmeddelande om att Wilh. Sonesson AB tecknat en avsiktsförklaring med Ronneby kommun om att köpa Soft Center i Ronneby. FrÄgestÀllning: Vilka Àr de empiriska data som rör affÀren? Hur ser aktörerna pÄ affÀren? Vad innebÀr aktörernas förestÀllningar för affÀren? Syfte: Syftet Àr att utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar belysa affÀren mellan Wilh. Sonesson och Ronneby kommun och dÀrmed hjÀlpa affÀrens aktörer att inse vad som krÀvs för att affÀren skall bli lyckosam. AvgrÀnsningar: Vi koncentrerar oss pÄ det abstrakta innehÄllet i affÀren ge-nom att undersöka vilka förestÀllningar om affÀren de olika aktörerna har. Metod: I denna kvalitativa undersökning har vi genomfört intervjuer med personer frÄn Wilh.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.