Som en följd av samhÀllets utveckling vÀljer företag idag att periodvis hyra in personal frÄn bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som stÀlls. Syftet med denna studie var att jÀmföra det psykiska vÀlbefinnandet hos arbetstagare i tvÄ olika anstÀllningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkÀt som delades ut till tvÄ olika grupper av arbetstagare som arbetade pÄ samma företag dock med olika förutsÀttningar. HÀlften var inhyrda medan den andra hÀlften var direkt anstÀllda av företaget. Totalt delades 78 enkÀter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.

Corporate Social Responsibility, CSR, Àr idén om att företag ska ta samhÀllsansvar. Sambandet mellan CSR och företags eventuella lönsamhet Àr omdiskuterat. MÄnga anser att CSR Àr nödvÀndigt för företag som vill vara kvar pÄ en förÀnderlig marknad dÀr konsumenter stÀller andra krav pÄ företag Àn att de enbart ska erbjuda produkter. Företag satsar mycket pÄ CSR och vi vill anta att det tagits strategiska beslut bakom dessa investeringar. Strategier bör innehÄlla företagens mÄl för CSR-arbetet.

Om inget görs, berÀknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% pÄ global nivÄ de kommande 10 Ären samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fÄtal kommuner Àgnar sig Ät ett systematiskt folkhÀlsoarbete och det finns en osÀkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnÄs. Endast med hÀnsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet i hÀlsosystem och hÀlsointerventioner Àr det möjligt att hitta hÄllbara modeller för hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 Är anvÀnds hÀlsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hÀlsofrÀmjande arbete. Ger verktyget tillrÀcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande pÄ en strategisk nivÄ? ?Five-Level Framework? (fem-nivÄ modellen) Àr en modell för strategisk planering i komplexa system som kan ge svar pÄ den frÄgan. Syftet med studien var att analysera pÄ vilket sÀtt hÀlsokonsekvensbedömning som metod har utgÄngspunkter i ett strategiskt folkhÀlsoarbete i kommuner utifrÄn ?Five-Level Framework?. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Detta projekt drevs pÄ uppdrag av Flex Datasystem som behövde en vidareutveckling av deras aktuella hemsida. HÀr finns bland annat möjlighet att direkt ladda ner uppdateringar för kundernas program. Problemet var att hemsidan inte innehöll nÄgon information om uppdateringarna. Kunderna mÄste dÄ vÀnda sig direkt till supporten för att fÄ information om vad som har ÄtgÀrdats. Det hÀr projektet gick ut pÄ att utveckla en funktionalitet som, med automatik, publicerar information om varje uppdatering.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka variabler som pÄverkar olika frÄgor gÀllande pension. De frÄgorna angÄende pensionen som undersöks Àr:Vilka mÀnniskor?? har tÀnk pÄ sin pension?? har ett privat pensionssparande?? tÀnker jobba och ta ut pension samtidigt?? planerar att gÄ i pension tidigt respektive sent?Metod: Undersökningen utförs med en kvantitativ metod. EnkÀtundersökningen som analyseras kommer frÄn en tidigare undersökning gjord av Finseraas och Jakobsson (2013). Uppsatsen följer en induktiv metod.Slutsats: Studien visar att variablerna som ingick i grundmodellen, vilka Àr kön, Älder, utbildningsnivÄ, civilstÄnd och inkomst, alla var signifikanta i en eller fler av frÄgorna som undersöks.

GÀrningsmannaprofilering (GMP) Àr en polisiÀr metod som anvÀnds vid svÄrlösta utredningar. I Sverige praktiseras metoden av en central grupp vid Rikskriminalpolisen, den sÄkallade GMP-gruppen. Studiens övergripande syfte Àr att förstÄ och förklara GMP som polisiÀr metod, samt undersöka metodens effektivitet, korrekthet och vetenskaplighet. Ett sÀrskilt syfte Àr att testa inlÀrningsteorin och rutinaktivitetsteorin gentemot GMP-metoden för diskutera eventuella samband. Studien Àr kvalitativt orienterad och bygger pÄ den hermeneutiska teorin om tolkning av kÀllor.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa ett teoretiskt kunskapsbidrag dÀr vi identifierar och kartlÀgger hur de olika litteraturomrÄdena sammanfaller och samverkar i avseendet vÀrdebildande aspekter inom ett industriellt nÀtverk. Studiens syfte Àr Àven att bringa klarhet i huruvida Sölvesborgsregionens fiskoljeprojekt Àr möjligt att genomföra samt att definiera eventuella hinder. Uppsatsen har tvÄ separata frÄgestÀllningar. För att besvara dessa har vi angripit den första frÄgestÀllningen, avseende de teoretiska litteraturomrÄdena, utifrÄn en deduktiv ansats. Den andra frÄgestÀllningen, gÀllande fiskoljeprojektets genomförbarhet, har vi angripit utifrÄn en induktiv ansats.

Mitt examensarbete behandlar förskolepedagogers syn pÄ den fria leken. Problemet Àr ofta vad pedagogerna ska lÀgga i ordet fritt. Jag har dock kommit fram till att de flesta förskolepedagoger Àr relativt samstÀmmiga vad gÀller friheten kontra de regler som behövs i den fria leken, men att det finns oenigheter om t.ex. var man ska dra grÀnsen nÀr barn leker krig och hur tillÄtande man ska vara nÀr det gÀller de mer fysiska lekarna, som att springa och jaga varandra, brottas och nÀr barnen, enligt pedagogerna, Àr högljudda. Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer som metod i mitt examensarbete och spelade in intervjuerna, med sex förskolepedagoger, pÄ min Iphone 5, för att sen skriva ner dem ordagrant och efter det övergÄ till att sammanstÀlla resultat och analysera intervjuerna. Jag har analyserat intervjuerna utifrÄn mina frÄgestÀllningar: > Vad innebÀr fri lek i förskolan, enligt pedagogerna? > Vad anser pedagogerna att syftet Àr med den fria leken? > Vilka regleringar finns kring fri lek och vad kan dessa innebÀra? I mina teoretiska utgÄngspunkter vid analysen har jag anvÀnt mig av sÄvÀl Vygotskij och Dewey, som av moderna forskare som Pramling Samuelsson och Knutsdotter Olofsson. Efter att ha gjort detta arbete har jag kommit fram till att samtliga pedagoger ser den fria leken som det viktigaste pÄ förskolan.

Denna studies huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledarnas yrkesutövning och kompensatoriska arbete pÄverkas av den kommunala styrningen i tre olika kommuner. FrÄgor som belyses Àr hur kommunernas policydokument lyfter fram vÀgledningens betydelse för kompensatorisk vÀgledning och hur vÀgledarna uppfattar styrningens pÄverkan. Metod som anvÀnts Àr tredelad, datainsamling frÄn kommunernas styrningsdokument, enkÀter till vÀgledare pÄ gymnasier och grundskolor och intervjuer med tvÄ vÀgledare i respektive kommun. Resultatet visar att skillnader förekommer mellan kommuner, att studie- och yrkesvÀgledningen inte behandlas specifikt i kommunala policydokument och att styrningen ger en stark pÄverkan av vÀgledarnas möjligheter att arbeta kompensatoriskt. I tvÄ av studiens tre kommuner har steg tagits för organisatoriska Àndringar och visade pÄ ökad fokus pÄ vÀgledningen.

Historiskt sett har djur haft stor betydelse och anses fortfarande vara viktiga för mÀnniskan. Djurens roll som sÀllskapsdjur i dagens samhÀlle har varit som familjemedlem, kamrat och sÀllskap. SÀllskapsdjuren har ocksÄ flera positiva effekter pÄ mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande. Redan i början av 1960-talet fann forskare att hundar hade en unik inverkan pÄ mÀnniskor i svÄra situationer och pÄ mÀnniskor med sÀrskilda behov. SÀllskapsdjur uppfattades som icke-fördömande, tillgivna samt kÀrleksfulla och dÀrför har djur anvÀnts inom vÄrd och rehabilitering. En vÀxande mÀngd internationella forskningsstudier indikerar att djur kan ha vÀrdefulla effekter pÄ mÀnniskan och frÀmjar individens hÀlsa och vÀlbefinnande, fysiologiskt och psykologiskt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vikten av leken som pedagogiskt verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlÀrningsmiljö samt beskriva pedagogers syn pÄ lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna: I vilken funktion anvÀnds lek som pedagogisk verktyg i grundskolan? Vilken syn har pedagogen pÄ lekens funktion i lÀrandet? Hur kan lek anvÀndas i undervisningen för att utveckla lÀrande? Studien Àr utförd pÄ tvÄ skilda skolor i Norrbotten dÀr kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i Ärskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade pÄ pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. Resultatet visar att betoningen pÄ barns lek i lÀrarutbildningen har varierat genom Ären, men frÄn 1980-talet och framÄt fÄtt en större plats i svensk pedagogik.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

Mitt arbete behandlar hur tre lÀrare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svÄrigheter sÄsom talÀngslan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ lÀrare som undervisar i bild och en lÀrare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal Àr ocksÄ en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever mÄste fÄ en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlÀrarna menar att tysta elever har lÀttare för att prata kring en bild Àn vid den"vanliga"undervisningen.

Mobbning bland flickor En examensuppsats av Genet Göransson 2013-05-29 Denna uppsats handlar om mobbning bland flickor, syftet Àr att ur ett genusperspektiv, nÀrmare bestÀmt feministiskt konstruktivistiskt, tillÀgna mig och dela ny kunskap i frÄga om flickors mobbning. Metoden för denna uppsats Àr kvalitativ med fördjupning och förankring i den senaste forskningen om flickors mobbning. Jag har studerat, tolkat och reflekterat kring detta fenomen. LÀnge har forskare haft fokus pÄ hur pojkar mobbar och forskarsamhÀllet har antagit att flickor inte mobbar alls. De flickor som gjort det har setts som avvikande och ibland ocksÄ abnorma, dÄ de mobbat pÄ pojkars vis, alltsÄ mer öppet, provocerande och vÄldsamt.

Bakgrund: Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lever med lÄngvarig smÀrta Àr vanlig dÄ det berör ca 20 % av Sveriges befolkning. Eftersom familjen kan ses som en helhet kan detta innebÀra bÄde sociala och psykologiska konsekvenser Àven hos de nÀrstÄende som dÄ löper ökad risk att drabbas av ohÀlsa. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lever med lÄngvarig smÀrta. Metod: Litteraturöversikt sammanstÀlld av kvalitativa artiklar och analyserad enligt Friberg. Resultat: Vardagen för de nÀrstÄende förÀndras och begrÀnsas genom att de kÀnner att de mÄste anpassa sig, det sociala nÀtverket minskar, rollerna och relationerna förÀndras.