Massmedia har under en lÄng tid haft ett stort inflytande i processen att informera allmÀnheten i olika hÀlsorelaterade frÄgor. Dess förmedling av hÀlsoinformation har i det senmoderna samhÀllet dessutom visat sig öka kraftigt i takt med en kommersiell utveckling. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av massmedia som hÀlsoinformatör. För att besvara syftet anvÀndes en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer tillÀmpades som metod vid datainsamling. Urvalet utgjordes av Ätta informanter vilka var mellan 19 och 26 Är gamla.

Missbruk av alkohol Àr ett vÀxande samhÀllsproblem som orsakar stora lidanden sÄvÀl för den enskilde individen som för samhÀllet. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per Är efter att intÀkterna frÄn alkoholskatten Àr bortrÀknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden av olika skÀl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) Àr en samtalsmetod som kan anvÀndas nÀr behov av beteendeförÀndring föreligger. Metoden lÀgger vikt vid individens egen motivation till förÀndring.

HÄllbus Totte Mattsson: FramvÀxten av folkliga spelstilar pÄ gitarr, mandola och bosoki i svensk lÄtspelstradition under 1980-talet. - Uppsala: Musikvetenskap, 2000. C-uppsats (60 p).Under 1980-talet kom det fram en ny generation musikanter frÄn olika genrer som började intressera sig för spelmansmusiken och till skillnad frÄn tidigare sÄ tog man med sig sina i mÄnga fall traditionsfrÀmmande instrument. Man drevs av en ambition att lÀra sig ett spelmansmÀssigt musicerande trots att instrumentet inte var en fiol.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur folkliga spelstilar pÄ de inom spelmansmusiken delvis nya instrumenten gitarr, bosoki och mandola vuxit fram under denna period. Vad har det inneburit för strÀngmusikanterna och instrumenten att möta en musik som sÄ starkt fÀrgats av fiolen och dess unika instrumentidiomatiska möjligheter? Har speltekniken förÀndrats? Vad har mötet med ett annat tonsprÄk inneburit? I vilken form musicerar man? Och slutligen vika inspiratörer och förebilder har funnits?Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med tre av periodens mest betydelsefulla strÀngspelare och en viktig del i uppsatsen Àr att förmedla deras personliga tankar och funderingar kring frÄgorna.

Portfolio Àr ett sÀtt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar pÄ barnets framsteg. Vi vill med vÄr undersökning ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill Àven ta reda pÄ varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi tagit upp kort om förskolans historia, lÀrande, pedagogisk dokumentation och reflektion. DÀrefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehÄll.

Syftet med denna studie var att se hur den fysiska miljön i förskolan pÄverkar barns sÀtt att leka och agera, samt se om pedagogerna Àr medvetna om miljöns betydelse. Mina upplevelser om hur ointressant en förskolans miljö kan vara i fÀrgsÀttning och utformning har inspirerat mig till detta arbete. Enligt Lpfö 98 och forskare bör miljön i förskolan vara innehÄllsrik, öppen och inbjudande och stimulera fantasi, kreativitet och lÀrande. Miljön ska stÀndigt reflekteras över och utvecklas utifrÄn barnen och deras intressen och kunskaper. Barnen bör Àven vara delaktiga i utformandet av miljön, direkt eller indirekt, för att det ska bli sÄ bra som möjligt utifrÄn barnen.Studien har begrÀnsats till en avdelning eftersom en kombination av undersökningsmetoder anvÀnts och det empiriska materialet annars skulle ha blivit ohanterligt.

Hur vÀljer personer som arbetar med systemutveckling att med hjÀlpav en analogi ÄskÄdliggöra sin systemutveckling och hur förhÄller sigdenna analogi till de utvecklingsmetoder de sÀger sig anvÀnda? Dettahar undersökts med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr med fokus pÄutveckling, utvecklingsmetoder och analogier. Undersökningens syftevar att se ifall det fanns ett samband mellan de sju informanternasanalogi och den metod som de uppgav att de anvÀnde. Majoriteten avde tillfrÄgade anvÀnde sig av en analogi som hade en tydlig kopplingtill angiven metod. Vid behandling av enkÀtsvaren har vi observeratatt informanternas systemtÀnkande var att betrakta som hÄrt och attde analogier som de tillfrÄgade hört talas om var uteslutandekonstruktionsanalogier.

Ofri luftvÀg kan uppstÄ pÄ grund av bakÄtfallen tunga hos den medvetslösa patienten eller om luftvÀgen blir tilltÀppt av sekret, blod, maginnehÄll eller frÀmmande kropp. Att kunna sÀkerstÀlla fri luftvÀg hos den medvetandesÀnkta patienten Àr en kompetens som varje anestesisjuksköterska mÄste behÀrska för att kunna sÀkerstÀlla adekvat ventilation. Syftet med studien var att beskriva om larynxmask (LMA) Àr en patientsÀker metod för att skapa fri luftvÀg och upprÀtthÄlla adekvat ventilation. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 19 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet av de granskade artiklarna gav följande fem teman; LMA Àr en sÀker metod för att skapa fri luftvÀg, LMA Àr en sÀker metod för att upprÀtthÄlla adekvat ventilation, personalens kompetens vid anvÀndning av LMA, aspirationsrisk vid anvÀndning av LMA med undertema LMA vid övervikt samt LMA vid elektiva- och akuta situationer.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Studien Àmnar undersöka den ideologiska grunden för tvÄ organisationers arbete mot barnvÄld och frÀmjande för barns rÀttigheter i Guatemala. Organisationerna Àr IM, Individuell mÀnniskohjÀlp och Unicef Sverige. Studiens frÄgestÀllning Àr Àven huruvida dessa idéer gÄr att relatera till ett rÀttighetsperspektiv inom utveckling. Den tvÄdelade frÄgestÀllningen syftar till att se undersöka hur synen pÄ rÀttigheternas roll betonas av det svenska utvecklingssamarbetet och dÀrmed Àven pÄverkar synen pÄ organisationernas barnpolitik. Som ett resultat av detta undersöks Àven pÄ vilket sÀtt rÀttighetsperspektivet ser frÀmjandet av barns mÀnskliga rÀttigheter inverkar pÄ utveckling som helhet.

Vi har en uppfattning om att rÀttning har en funktion som metod inom skrivprocessen och som formativ bedömning. RÀtt utförd rÀttning kan fylla flera funktioner i undervisningen. Denna studies syfte Àr att se pÄ rÀttningens olika funktioner. Ett annat syfte med studien Àr att se pÄ förhÄllandet mellan rÀttning och bedömning. Vi har valt att avgrÀnsa oss till svensklÀrare som arbetar inom skolÄr 7-9, pÄ gymnasiet samt pÄ komvux eftersom att det Àr dÀr man finner ÀmneslÀrarna.

Arbetet syftar till att undersöka hur felsökning inom programmering anvÀnds i undervisningen pÄ gymnasiet och vilket stöd som finns i styrdokument och kurslitteratur. En stor del av elevernas tid gÄr Ät till felsökning, ÀndÄ tycks det inte angripas som ett eget moment i undervisningen. Undersökningen grundar sig pÄ tvÄ intervjuer med vardera tvÄ gymnasielÀrare och har bearbetats utifrÄn en kvalitativ metod samt studier av kurslitteratur och styrdokument. Under den andra intervjun presenterades ett förslag pÄ en metod för felsökning. Resultatet av undersökningen blev att mycket lite stöd finns i kurslitteraturen trots att det finns som mÄl i kursplanerna.

Bakgrund: I dagens samhĂ€lle Ă€r fetma ett vĂ€lkĂ€nt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvĂ„rden har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvĂ„rd och det kommer att bli större inom nĂ€rliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas krĂ€nkande eller fördomsfullt. Den individuella mĂ€nniskosynen pĂ„verkar det professionella bemötandet inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden.

Uppsatsen undersöker innehĂ„llet i Ă€mnet svenska i de individuella utvecklingsplanerna och hur de Ă€r skrivna. Är de skrivna enligt Skolverkets allmĂ€nna rĂ„d, med nulĂ€gesbeskrivning, nya mĂ„l och metod för att nĂ„ mĂ„let? Den andra frĂ„gan i undersökningen gĂ€ller om hypotesen att det som kommenteras mest i utvecklingsplanerna i Ă€mnet svenska handlar om att skriva.Undersökningen Ă€r kvantitativ och baseras pĂ„ individuella utvecklingsplaner frĂ„n en grundskola med elever frĂ„n Ă„r ett till Ă„r sex.Resultatet visar att det Ă€r fĂ„ utvecklingsplaner som Ă€r skrivna med nulĂ€ge, mĂ„l och metod för att nĂ„ mĂ„let. De flesta utvecklingsplanerna innehöll endast nulĂ€gesbeskrivning.Hypotesen som stĂ€lldes visade sig stĂ€mma. Flertalet av kommentarerna handlade om skrivning, men det fanns Ă€ven mĂ„nga som handlade om lĂ€sning..

Bakgrund och syfte: Animal-Assisted Therapy (AAT) stÄr för en direkt och mÄlinriktad intervention dÀr hunden stimulerar till en fysisk, social, emotionell och/eller kognitiv funktionsutveckling hos patienten. Det Àr en dokumenterad och utvÀrderad process i USA som anvÀnds av mÄnga professioner. Syftet med studien Àr att undersöka vad hunden kan tillföra den sjukgymnastiska rehabiliteringen i Sverige. Metod: En enkÀt med öppna frÄgor skickades ut till tvÄ sjukgymnaster, en rekreationsterapeut och en omsorgspedagog för att undersöka hur de anvÀnder hunden i aktivitet med rehabilitering av patienter. Resultat: Inom AAT brukas hunden frÀmst som en motivations höjande faktor inom geriatrik, barnhabilitering, neurologiska sjukdomar samt vid traumatiska hjÀrnskador.

I ambulansyrket hamnar sjukvÄrdspersonalen i situationer dÀr de möter kritiska patienter. DÄ Àr det Àr viktigt att de fattar snabba beslut. Den hÀr studien har undersökt i hur stor utstrÀckning ambulanspersonal fÄr intuitiva kÀnslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lÀgen. Studien har ocksÄ undersökt i vilken utstrÀckning ambulanspersonal förlitar sig pÄ magkÀnslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte dÀr patienten Àr i ett kritiskt tillstÄnd.