Detta Àr en intervjustudie vars syfte Àr att belysa Synen pÄ en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till lÀsning. En metod som förÀndrar den traditionella lÀs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden Àr ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till lÀsning finns om Àn i nÄgot annan form Àven i andra lÀnder, Arne Tragetons metod har fÄtt stor uppmÀrksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar nÀrmare pÄ tvÄ skolor inom en kommun och vad metoden Àr för aktörerna, studien baseras pÄ 16 intervjuer fördelat pÄ fem olika aktörnivÄerna skolledningen, rektorer, lÀrare, förÀldrar och elever.

I detta arbete har vi undersökt pÄ vilka sÀtt fyra olika musiklÀrare arbetar med ensemblespel inom Àmnet musik pÄ högstadiet. Syftet med undersökningen var att se hur en vÀl fungerande undervisning baserad pÄ detta arbetssÀtt kan gÄ till. För att samla in data har vi anvÀnt en metod i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet vi har kommit fram till visar att ensemblespel Àr en bra metod att bygga musikundervisningen kring och att undervisningsformen med lÀtthet kan styrkas i lÀroplan samt kursplan. Arbetet ska Àven kunna fungera som en kÀlla till idéer för den som vill arbeta med ensembleverksamhet inom högstadiet med de ramfaktorer detta innebÀr, men inte vet hur detta skulle kunna gÄ till.

UtifrÄn intervjuer med sju mödrar som har ÄtergÄtt till arbetet efter en sÄ kallad ?kort? förÀldraledighet, avser den hÀr studien att undersöka hur dessa kvinnor definierar, förhandlar med samt utmanar eller Äterskapar ideal och diskurser om moderskap respektive faderskap. Min empiri visar hur kvinnorna genomgÄende jÀmför moderskap med faderskap och hur de, i mÄnga avseenden, implicit uppfattar faderskap som bÀttre och nÄgot som de vill efterlikna. Kvinnorna definierar förvÀntningar kring moderskap som negativa och beskriver idealen som ?sunkiga? och de skildrar hur moderskap, bÄde enligt dem sjÀlva och samhÀllet, ses som nÄgot annorlunda i förhÄllande till faderskap.

Titel: Drömmen om en lÄngtradare -en kvalitativ studie om informationskanaler och gymnasieval pÄ BrÀckegymnasiets transportprogram.Författare: Klara Hall och Anna PerssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal: 50, inklusive bilagaAntal ord: 17 382Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur ungdomar vÀljer gymnasium samt hur de fÄr information om det.Metod: Kvalitativa fokusgruppsundersökningar.Material: Tre fokusgrupper om sex elever frÄn Ärskurs ett pÄ BrÀckegymnasiets transportprogram.Huvudresultat: De informationskanaler som betytt mest för den hÀr gruppens gymnasieval Àr rykten samt direktkontakt i form av gymnasiemÀssan och studie- och yrkesvÀgledare. NÄgra tog del av information frÄn broschyrer som en slags bekrÀftelse till deras befintliga val, men de flesta tyckte att de inte spelade stor roll för valet av gymnasium. Resultaten visar att de flesta inte sökt upp information om gymnasiet sjÀlva och blir dÀrför passiva informationssökare. De Àr aktiva informationsmottagare i den meningen att de sjÀlva sÄllat bland den information de mottagit för att tillfredsstÀlla sina egna intressen.

Immateriella tillgÄngar, vilket innefattar redovisning av utgifter för FoU, Àr ett av de mer komplexa omrÄdena inom redovisningsteorin. Det finns Ätminstone tvÄ vedertagna tillvÀgagÄngssÀtt vid redovisning av FoU, en direkt kostnadsredovisning eller en tillgÄngsredovisning av utvecklingsutgifterna. Syftet med studien var att beskriva och förklara hur valet att redovisa utgifter för FoU pÄverkade lönsamheten i ett företag. En kvantitativ metod anvÀndes eftersom vi ville fÄ en generell bild av fenomenet. Vi studerade totalt 16 företag som tillgÄngsredovisar utgifter för FoU.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av hur ett antal skolkuratorer arbetar med eventuellt förekommande mobbningsproblematik vid sina respektive skolor. I samband med detta hoppas vi fÄ en inblick i hur arbetet mot mobbning ser ut rent organisatoriskt, det vill sÀga pÄ vilken nivÄ beslut tas och vilka skyldigheter som ligger pÄ kuratorn. VÄr frÄgestÀllning Àr; Finns det nÄgon handlingsplan mot mobbning i skolan, och i sÄ fall, hur ser den ut? Vad Àr skolkuratorns roll i arbetsprocessen kring mobbning? Hur upplever skolkuratorerna att skolans organiserade arbete gÀllande mobbning fungerar i realiteten?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat Ätta skolkuratorer inom och utanför Göteborg. Undersökningen utgÄr frÄn ett fenomenologiskt perspektiv.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lÀrare kan arbeta med datorn vid lÀs- och skrivinlÀrning. VÄr utgÄngspunkt har varit Arne Tragetons metod som beskriver hur lÀrare kan anvÀnda datorn som ett pedagogiskt hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet har Àven varit att undersöka hur Tragetons metod skiljer sig frÄn andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder och vilka för- och nackdelar det finns med metoden. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat tre lÀrare. Utöver intervjuerna har vi utfört en observation under en dag i en Ärskurs 2 och i en förskoleklass.

Syftet med arbetet Àr att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlÀtta elevers lÀrande. Fokus för denna metod ligger pÄ att anvÀnda teknologiska hjÀlpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebÀr att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna sjÀlva fÄr producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efterÄt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men ocksÄ att se om det Àr möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osÀkra, den lösningsorienterade och den reflekterande.

Syfte: Syftet var att ta reda pÄ vilken metod som Àr lÀmpligast att anvÀnda för synfÀltsundersökning vid ett körkortstest hos optiker samt vilken metod det Àr vanligast att optiker i Sverige anvÀnder idag. Dessutom var syftet att utreda varför optiker inte fÄr anvÀnda konfrontationstest dÄ det Àr den metod lÀkare ska anvÀnda för synfÀltsundersökning enligt körkortsföreskrifterna.Metod: En enkÀtundersökning med 275 deltagande optiker gjordes. De fick besvara ett fÄtal frÄgor kring vilken metod de anvÀnder nÀr de undersöker synfÀltet vid ett körkortstest samt deras kunskap och instÀllning till bestÀmmelserna kring vilken metod som skall anvÀndas utav optiker och lÀkare. EnkÀtundersökningen publicerades med web-enkÀtprogrammet Easy Survey.Resultat: EnkÀtundersökningen visade att endast 58,5 % av optiker i Sverige anvÀnder sig av den speciellt avsedda apparaturen. 34,9 % av deltagarna svarade att de anvÀnde sig av Donders konfrontationstest.

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en Äldrande befolkning har pÄ systemet. Sverige valde ett system som grundar sig pÄ ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).Eftersom en Äldrande befolkning medför utmaningar och pÄfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förÀndringar pÄverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet Àr frÀmst baserat pÄ studier av litteratur och statistik samt intervjuer.Slutsatserna visar att demografiska förÀndringar som resulterar i en Äldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan pÄ det svenska pensionssystemet, det vill sÀga att pensionerna pÄverkas negativt. Höga antaganden pÄ de tre demografiska förÀndringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt pÄ försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan dÀrmed inte var för sig motverka den Äldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle dÀremot ge en större positiv effekt pÄ försörjningsbördan.

Jag har genomfört ett examensarbete i Àmnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lÀmpliga informationskanaler att kommunicera gentemot mÄlgruppen nyinflyttade studenter, och dÀrefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nÄ ut med var att informera om sig sjÀlva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehÄllet i informationsmaterialet. Jag har anvÀnt mig av bÄde kvantitativ metod (genom en enkÀtundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar Àr internet, och pÄ andra plats direktutskick frÄn Eskilstuna Kommunfastigheter. SÄledes har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör lÀggas pÄ webben, men som ocksÄ kan anvÀndas som direktutskick till mÄlgruppen..

Bakgrund: Tidigare forskning har visat pÄ att sjuksköterskor överlag har en lÄg följsamhet till hygienrutiner. Det finns evidens att sjuksköterskor blir sÀmre pÄ att implementera forskning i sitt dagliga arbete desto lÀngre de arbetar. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka sjuksköterskors uppfattning om erfarenhetens betydelse pÄ följsamhet till hygienrutiner vid PVK-sÀttning. Metod: Studien utfördes inom slutenvÄrden pÄ ett sjukhus i södra SkÄne. Data samlades in via 10 intervjuer vilka transkriberades och analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys.

Arbetet har utförts pĂ„ Saab Bofors Dynamics AB i Linköping och dess syfte Ă€r att undersöka möjligheten att applicera teorin för prediktionsreglering, Model Predictive Control (MPC), pĂ„ guidance systemet i en missil av typen Medium Range Air-to-Air Missiles (MRAAM). Även implementering via Explicit MPC har undersökts. I tidigare studier har det visat sig att den moderna slutfasstyrningsalgoritmen Linear Quadratic Augmented Proportional Navigation (LQAPN), som Ă„terkopplar missilens acceleration och rotation, uppvisar en bĂ€ttre prestanda Ă€n de mer klassiska styrlagarna. Det frĂ€msta intresset med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka hur tillvida en styrlag baserad pĂ„ MPC kan mĂ€ata sig med dessa resultat. Fördelen med att anvĂ€nda MPC Ă€r framförallt att man kan ta hĂ€nsyn till styrsignalbegrĂ€nsningar pĂ„ ett direkt och intuitivt sĂ€tt.

Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.

Syftet med studien var att undersöka förÀldrar och barns upplevelser av deltagande i en Barnkraftsgrupp (4 förÀldrar och 5 barn). Att ta reda pÄ hur dessa familjers vÀg till gruppen sÄg ut, hur deltagarna upplevde Barnkraftsgruppen, vilken betydelse frÄgestunden hade för deltagarna, vad det innebar för deltagarna att trÀffa gelikar och se hur deltagarnas förvÀntningar pÄ framtiden sÄg ut. Genom kvalitativ metod har förÀldrarna intervjuats individuellt och barnen i fokusgrupp. Med utgÄngspunkt frÄn Grounded Theory har resultatet analyserats. Genom studien har barn och förÀldrars egen upplevelse av att deltagit i Barnkraftsgrupp kommit fram.