Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse frÄn dessa regler och rutiner som ett brott som leder till nÄgon form av sanktion. NÀr det finns en allmÀn uppfattning om att det Àr acceptabelt att avvika frÄn dem Àr det ett legitimt regelbrott.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.AvgrÀnsningar: Vi kommer inte att behandla nÄgra juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror pÄ att uppsatsens genomförande har ett begrÀnsat tidsomfÄng.Metod: Med tanke pÄ att vÄrt valda ÀmnesomrÄde Àr relativt outforskat och att det dÀrför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att anvÀnda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansÄg att intervjuer skulle ge ett bÀttre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott.

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn förÀldrarnas perspektiv undersöka barns delaktighet direkt och indirekt i samband med vÄrdnadstvist utifrÄn följande frÄgestÀllningar: hur upplever förÀldrarna att familjerÀtten involverat barnen i utredningen; har förÀldrarna informerat barnen om den pÄgÄende vÄrdnadsutredningen; hur har barnen pÄverkats av vÄrdnadstvisten samt har familjerÀttens utredning bidragit till en lösning av konflikten?Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med fyra pappor och en mamma som medverkade i vÄrdnadsutredningar Är 2002-2003 vid en och samma familjerÀttsenhet.Resultatet visade att i stort sett alla barn mÄdde dÄligt innan, under och efter vÄrdnadstvisten. FörÀldrarnas information till barnen om utredningsprocessen har varit mycket varierande. Alla barn har haft enskilda/syskonsamtal med utredarna. En del förÀldrar har upplevt att under dessa samtal lyckades inte utredarna lyssna pÄ barnen.

Undersökningens syfte har varit att utveckla och pröva en metod som vi valt att kalla Att dansa historia. Hur Àmnet historia kan undervisas med dans som metod. DÀrmed vill vi skapa kunskap om hur en sÄdan undervisning med hjÀlp av dans kan se ut.Undersökningen har utförts i tvÄ delar. Den första delen med nÀmnd metod Att dansa historia, det vill sÀga dansade historialektioner. Andra delen var en intervjustudie dÀr kunskapsutveckling genom metoden diskuterades med elever och lÀrare.

Denna studie visar hur valet av metod och vÀrderarens antagande pÄverkar vÀrderingen avbyggrÀtter. Inledningsvis studeras ett antal faktiska vÀrderingar med avseende pÄ anvÀndametoder och antaganden. Vi finner att fastighetsvÀrderarna i regel anvÀnder ortsprismetodenvid vÀrdering av byggrÀtter, som komplement anvÀnds ibland en kalkylbaserad metod. Detvisas att fastighetsvÀrderarens antaganden om framtida bebyggelse i hög grad pÄverkarvÀrderingen. I mindre utstrÀckning pÄverkar valet av vÀrderingsmodell..

Bakgrund: Cirka 2/3 av alla preanalytiska fel uppkommer i den preanalytiska fasen, dÀr blandning av provrör direkt efter provtagningen Àr en av faktorerna. Studiens syfte var att jÀmföra analysresultaten för glukos, laktatdehydrogenas samt kalium i serum frÄn blandade rör med oblandade rör. Studiens syfte var Àven att undersöka hÄllbarheten pÄ dessa tre analyter i rumstemperatur (25 °C) under sju dagar.Metod: 100 blandade och 100 oblandade serumrör med gel, frÄn 100 patienter, analyserades pÄ Architect ci2800. Analysresultaten jÀmfördes statistiskt med parat t-test. Alla serumrör förvarades i rumstemperatur under sju dagar och de tre analyterna analyserades dagligen.

Introduktion: Regionalt cancercenter (RCC) har i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) beslutat att varje patient med en cancerdiagnos ska bli tilldelad en kontaktsjuksköterska.Syfte: Att undersöka hur vÀl implementeringen av kontaktsjuksköterskan har fungerat inom den onkologiska vÄrden pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala samt om de kontaktsjuksköterskor som finns arbetar i enlighet med SKL:s definition.Metod: Kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av Ätta patienter med olika cancerdiagnos.Huvudresultat: Fem av de Ätta deltagarna blev tilldelade en kontaktsjuksköterska eller motsvarande nÀr de fick sin diagnos, antingen i direkt samband med diagnosen eller i ett senare skede. Resultaten tyder pÄ att de patienter som ingÄr i nÄgon slags forskningsstudie upplever sig ha en kontaktsjuksköterska som underlÀttar för dem och Àven deras behandling. Patienter som inte ingÄr i lÀkemedelsstudier upplever inte att kontaktsjuksköterskan har arbetat enligt SKL:s definition.Slutsats: Forskningssjuksköterskor Àr den personalkategori som arbetar nÀrmast definitionen av kontaktsjuksköterska. Brister gÀllande sjukvÄrdens tillgÀnglighet, förmÄga att ge fullgod information samt att erbjuda anhöriga stöd har uppmÀrksammats. Ytterligare forskning mÄste utföras för att resultaten ska kunna bekrÀftas.  .

SammanfattningVarannan svensk företagare Àr idag över 50 Ärs Älder. Dessa företagare utgör idag stommen i svenskt nÀringsliv. NÀr dessa personer nu börjar nÀrma sig pensionsÄlder stÄr nÀringslivet och samhÀllet inför stora förÀndringar. Diskussioner och studier kring generationsskiften börjar nu bli allt mer aktuellt. Det har redan studerats en del inom omrÄdet och dess problematik.

Koncernbidrag Àr en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jÀmna ut förluster och dÀrmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlÀmnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultatrÀkningen eller direkt i balansrÀkningen. FrÄn och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprÀtta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergÄngen till redovisning enligt IASB:s regler har pÄverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har nÄgra uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hÀnföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingÄ i redovisningen överhuvudtaget?Syftet var att kartlÀgga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgÄtt, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhÄller sig till svenska och internationella regler.

Undersökningar har visat att mÄnga elever har bristfÀlliga kunskaper i brÄkrÀkning nÀr de lÀmnar grundskolan. Eleverna har sÀrskilt stora problem med att kunna utföra korrekta multiplikationer och divisioner med brÄk inblandat. Med bakgrund av detta har jag intresserat mig för hur lÀroböckerna hanterar dessa frÄgor. Jag har dÀrför genomfört en lÀromedelsanalys av tvÄ olika lÀroboksserier som Àr aktuella i undervisningen pÄ tvÄ högstadieskolor i Karlstad.Dessa tvÄ lÀroboksserier Àr Matte Direkt Är 7-9 och Matematikboken XYZ. Jag har beskrivit och analyserat de relevanta avsnitten ur instrumentella och relationella aspekter, samt Àven gjort en jÀmförelse med Margareta Löwings förslag pÄ metod att arbeta med brÄk.

Litteraturstudien har som mÄl att reda ut vad Atopisk Dermatit hos hund (CAD) Àr för nÄgot, hur det diagnosticeras och hur sjukdomen kan förebyggas. Eftersom 10-15% av hundpopulationen Àr drabbade av sjukdomen som ofta innebÀr klÄda och lidande för hunden Àr det av stort intresse att arbeta för att förebygga förekomsten av sjukdomen samt för effektiva behandlingsmetoder. Immunförsvaret, diagnosticering, miljöexponering, genetiska faktorer och hudbarriÀren Àr omrÄden som behandlas i studien och Àr faktorer som direkt eller indirekt pÄverkar varandra samt uppkomsten av CAD. Det genetiska arbetet Àr av stor vikt för förstÄelsen kring CAD vilket Àr viktigt för att hitta bra behandlingsmetoder. Genom Genomewide association studies (GWAS) har en kandidat region pÄtrÀffats innehÄllande potentiella regulatoriska mutationer pÄ genen PKP2 som kodar för ett proteinet Plakophilin 2 som finns i desmosomer vilka associeras med utvecklingen av CAD hos svenska SchÀferhundar.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om litteratursamtalet som metod vid texttolkning utvecklade elevernas förstÄelse, om graden av sjÀlvinsikt rörande den egna utvecklingen och om intresset för skönlitterÀra texter ökade samt vad eleverna sjÀlva ansÄg om arbetsmetoden. Undersökningen gjordes i en grupp elever frÄn den kommunala vuxenutbildningen i LuleÄ som alla lÀste Svenska pÄ B-nivÄ. Metoderna som anvÀndes för att kunna dra slutsatser var tre enkÀter, observationer och fyra intervjuer. Av resultaten att döma kan vi dra slutsatserna att litteratursamtalet som metod utvecklade bÄde elevernas förstÄelse och grad av sjÀlvinsikt, att deras intresse för skönlitterÀra texter inte ökade utan lÄg kvar pÄ en relativt hög, konstant nivÄ samt att de tyckte att litteratursamtalet som metod varit givande..

Vid arbete med systemutveckling Àr det vanligt att arbeta efter en metod. Det som styr valet av metod kan vara erfarenhet, krav som finns frÄn organisationsledningen eller politiska krav för att följa en given standard. Det Àr inte alltid lÀtt att vÀlja en metod som Àr lÀmplig och som uppfyller de krav och behov som finns inom organisationen. För att vÀlja en lÀmplig metod Àr anvÀndning av ett ramverk ett bra hjÀlpmedel. Ramverket anvÀnds bland annat för att försÀkra och kontrollera att den metod som utvÀrderas uppfyller de krav som stÀlls pÄ systemet och att de olika komponenter som ingÄr i systemet behandlas med hjÀlp av metoden.

Man hör mycket om missbruk och missbrukare, men desto mindre om de som indirekt blir drabbade, det vill sÀga exempelvis familjemedlemmar. Det Àr dem vi har valt att belysa i vÄr uppsats. Under 1900- talet har det forskats inom Àmnet alkoholmissbruk, dock har större delen av forskningen Àgnats Ät alkoholisten. Det har gjort att man har försummat deras familjer. Vi har dÀrför valt att inrikta oss pÄ vuxna som i sin barndom farit illa genom att de har haft missbrukande förÀldrar, vars barndom alltsÄ varit lÄngt ifrÄn ?normal?.Syftet var att undersöka hur deras uppvÀxt har sett ut och hur den har pÄverkat deras liv idag.

Abstrakt Studiens fokus ligger pÄ att beskriva hur och varför sprÄklÀrare i engelska, svenska samt svenska som andra sprÄk pÄ grundskole- och gymnasienivÄ anvÀnder pedagogiskt drama som metod i sprÄkundervisningen. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur sprÄklÀrare kopplar drama som metod i sprÄkundervisningen till lÀroplanen. Resultatet av undersökningen visar att sprÄklÀrarna anvÀnder metoder som grundövningar, samarbetsövningar, rollspel, improvisationer samt dramatisk gestaltning. Vidare visar undersökningen  att  sprÄklÀrarna anvÀnder dramametoder i sprÄkundervisningen för att det engagerar och utvecklar deras elever pÄ ett djupare plan och för att kunskap, förstÄelse och insikt för sprÄklÀrandet nÄs genom aktiv handling och konkreta erfarenheter. SprÄklÀrarna anvÀnder drama som metod i sprÄkundervisningen vid socialisering av grupper, stÀrkande av identiteter och fördjupad kommunikation elever emellan.

Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka och försöka utröna, huruvida fornborgarna under jÀrnÄldern kunde skydda de direkt/indirekt nÀrliggande bybildningarna/handelsplatserna ur sÀkerhetsaspekt vid fara. Genom att vÀlja fem fornborgar inom ett regionalt omrÄde med gemensamma nÀmnare och med hjÀlp av den komparativa metoden, jÀmför jag fornborgarna och deras omgivande miljöer med varandra, för att försöka besvara arbetets frÄgestÀllningar. Fornborgarna som ingÄr i analysen ligger samtliga i Botkyrka socken, strax söder om Stockholm. Fornborgarna Àr; Botkyrka 1:1, 105:1, 110:1, 127:1 samt 195:1. Viktiga aspekter med urvalet Àr att fornborgarna ej tidigare skall ha figurerat i nÄgra större undersökningar.