I den hÀr uppsatsen behandlas det könsneutrala pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet frÀmst Àr etablerat i hbtq- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte Àr att nÀrmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte Àr direkt knutna till feministisk eller hbtq-relaterad verksamhet.Uppsatsens teoridel behandlar feministisk sprÄkteori och sprÄkvÄrdsteori, frÀmst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). HÀr redogörs ocksÄ för bakgrunden till ordet hen samt nÄgra av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt pronomen.I studien analyseras anvÀndningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidnings­texter, dvs. 200 belÀgg, frÄn hösten 2012 utifrÄn morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspek­tiv.

Den ökade tillgÄngen till datorer samt den ökade enkelheten att anvÀnda datorer och internet har ökat mÀngden personer över 65 Är som anvÀnder sociala nÀtverk. Tidigare forskning visar bland annat att personer över 65 kÀnner sig i större utstrÀckning mer ensamma och isolerade. Annan tidigare forskning menar att internetanvÀndarna som Àr över 55 Är ökar avsevÀrt och att detta beror pÄ den ökade tillgÀngligheten samt kunskaperna rörande datorer och internet. I studien genomfördes 15 kvalitativa intervjuer, med respondenter som rekryterades genom en kombination av ett kriteriebaserat urval samt snöbollsurval. Resultatet visade att Facebook bland annat har bidragit till ett ökat kontaktnÀt samt ett förbÀttrat informationsflöde nÀr det gÀller familj och vÀnner.

Mobbning Àr ett stort problem inom skolan. Att aktivt arbeta mot mobbning Àr dÀrför en viktig uppgift för alla som arbetar i skolan. Jag har valt att koncentrera mitt examensarbete pÄ hur man kan arbeta för att förebygga mobbning ute i skolorna. I litteraturstudien tar jag upp olika sÀtt att arbeta mot mobbning i en klass eller pÄ en skola. Det bÀsta sÀttet att motverka mobbning Àr att skapa trivsel, trygghet och gemenskap i gruppen.

I denna studie undersöks kontextuella faktorers inverkan pÄ diskursen i en standard, SS 624070, framtagen av det svenska standardiseringsorganet SIS, Swedish Standards Institute. Undersökningen gÄr igenom vilka premisser och faktorer som gör att diskursen i standarden ser ut som den gör. Undersökningen omfattar Àven hur aktörerna ser pÄ denna diskurs, och hur anvÀndandet av standarden ser ut. Materialet bestÄr av intervjuer och texter som har analyserats utifrÄn diskursanalytiska begrepp. Med hjÀlp av intertextualitet och tematisering försöker undersökningen ge svar pÄ hur kontextuella faktorer pÄverkar bÄde hur denna diskurs skapas och hur den förstÄs.

  Sammanfattning I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdÀmnet har en sprÄkutvecklande funktion hos elever som gÄr i förberedelsegruppen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Undersökningen Àr gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet Àr insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring sprÄkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar Àven att vi har vÄra teoretiska utgÄngspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vÄrt syfte, vÄra frÄgestÀllningar och den metod vi anvÀnt mer ingÄende och gÄr sedan över till att redovisa vÄra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen pÄ olika sÀtt. PÄ den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, pÄ ?Skola 2? har de istÀllet slöjd tvÄ gÄnger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur lÀrarna arbetar för att fÄ barn engagerade i höglÀsningen i bÄde förskola och skola. Vi har valt en kvalitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer samt observationer som metod. Vi har intervjuat fem lÀrare och sex förskollÀrare samt observerat under deras höglÀsningsstunder. I resultatet visade det sig att i bÄde förskolan och skolan engagerar lÀrarna barnen pÄ olika sÀtt. Medan förskollÀrarna ansÄg att höglÀsning kan vara en vilostund för barnen ansÄg lÀrarna i skolan att höglÀsning skapar gemenskap.

Introduktion/bakgrund: Artros Àr en kronisk ledsjukdom som drabbar en eller flera leder i kroppen. Vanliga symptom Àr smÀrta, stelhet, svullnad, muskelsvaghet och ledinstabilitet. TrÀning, viktnedgÄng och patientinformation Àr de tre viktigaste behandlingsrekommendationerna. Behandling bör pÄbörjas sÄ tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet för att ha bÀst effekt. PÄ flertalet hÀlsovÄrdscentraler i landet genomförs artrosbehandling i form av en artrosskola dÀr trÀning och patientinformation stÄr i fokus, dock Àr det inte infört pÄ samtliga hÀlsocentraler.

Ehlers-Danlos syndrom (EDS) Àr ett Àrftligt syndrom som innebÀr att kollagenet i bindvÀven har en nedsatt funktion dÀr vanliga symtom Àr överrörlighet i leder, smÀrta och trötthet. Studier har visat att yoga minskar smÀrta hos personer med fibromyalgi men inga tidigare studier finns som har undersökt effekten av yoga hos personer med diagnosen EDS. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva upplevelser av modifierad yoga hos patienter med diagnosen EDS med avseende pÄ symtom och funktion. Studien genomfördes enligt single-subject design samt med kvalitativ intervju.Tre personer med diagnosen EDS inkluderades i studien. TvÄ av dessa skattade sin smÀrta och trötthet utifrÄn en VAS-skala i samband med yogalektioner under en period pÄ 7 veckor.

Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgÄr ifrÄn att den identitetsskapande processen i stor utstrÀckning pÄverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. VÄra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling frÄn lÄgstadiet till gymnasiet.Den första delen i antologin innefattar barn i Äldrarna sju till Ätta Är och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lÀrare i skolmiljön. DÀrefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes Ă€r en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. MĂ„let för all diabetesbehandling hos barn Ă€r att normalisera blodsockernivĂ„n för att undvika senkomplikationer i vuxen Ă„lder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan sĂ„ behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i lĂ„g- och mellanstadiet inte fĂ„r ett tillrĂ€ckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings lĂ€ns landsting under tvĂ„ Ă„r för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angĂ„ende diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att pĂ„verka de stöd som barn med typ 1 diabetes fĂ„r i skolan.

VarumÀrkesdegeneration innebÀr att ett varumÀrke förlorar sin sÀrskiljningsförmÄga och övergÄr till att bli en produktbeteckning, en generisk term. NÀr sÀrskiljningsförmÄgan försvinner mister varumÀrket sin huvudsakliga funktion - att sÀrskilja innehavarens varor frÄn andra nÀringsidkares varor av samma slag. En ensamrÀtt till en produktbeteckning medför vidare att övriga nÀringsidkare fÄr problem att beskriva sina produkter i marknadsföring eller vid försÀljning. Ett varumÀrke som degenererat Àr sÄledes odugligt som varumÀrke och kan dÀrför inte lÀngre vara föremÄl för nÄgon varumÀrkesrÀttslig ensamrÀtt. En nÀringsidkare som lider förfÄng av ett varumÀrke som förvandlats till en generisk beteckning kan dÀrför krÀva att allmÀn domstol hÀver varumÀrkesregistreringen, varpÄ ensamrÀtten till varumÀrket upphör att gÀlla.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka mödrars upplevelse av sorg efter att ha förlorat ett barn genom dödsfall och vilken funktion bloggen utgör i sörjande mÀnniskors vardag. Studien har utgÄngspunkt i socialpsykologin och studien Àr genomförd med den hermeneutiska metodansatsen. Vi har anvÀnt oss av ett mÄlinriktat urval och bloggtexter som materialtyp. VÄr empiri utgörs av Ätta mödrars sjÀlvbiografiska bloggar, dÀr de skriver om sorgen efter deras avlidna barn. Vi har valt att stÀrka vÄr studie med tidigare forskning relaterat till syftet och ett teoretiskt ramverk för att förankra resultatet i socialpsykologiska teorier.

Intentionen med detta arbete har varit att undersöka hur musik anvÀnds som ett verktyg och en metod för lÀrande pÄ förskolor i en kommun med musikprofil. Efter avklarade intervjuer har vi samlat ihop vÄr empiri för nÀrmare analys och bearbetning och dÀrefter kategoriserat det centrala för vÄr studie. Det som framkommit i studiens resultat Àr att musik frÀmst ses som en glÀdjekÀlla, men ocksÄ som kultur- och individförstÀrkare genom individuell utveckling, sÄsom sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla enskilt och tillsammans med andra i en sociokulturell gemenskap. Musik anses vara ett bra verktyg och en bra metod för att förmedla kunskap och förstÄelse inom andra Àmnen i förskolans verksamheter, tillexempel genom temaarbeten och kunskapsförstÄelse i matematik och sprÄkinlÀrning. Slutsatsen av denna studie Àr att pedagogerna Àr medvetna om musikens utvecklingspotential i lÀrandesammanhang, att de Àven anser att de borde anvÀnda sig mer av den som ett lÀrandeverktyg i det dagliga arbetet..

Mot bakgrund av den dokumenterat goda effekt trÀning har pÄ psykisk och fysisk ohÀlsa och möjlighet till trÀning pÄ arbetstid som mÄnga arbetsgivare erbjuder sina anstÀllda, syftade denna kvalitativa studie till att fÄ förstÄelse för vad som styr anstÀlldas vilja att delta i erbjudna trÀningsmöjligheter. Datamaterialet tolkades med induktiv tematisk analys och baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex personer. Resultatet visade att attityden till trÀning var betydelsefull för intervjupersonernas beslut att delta i erbjudna aktiviteter. Attityden kunde i sin tur kopplas till personernas sjÀlvförtroende och self-efficacy. Företagets friskvÄrdspolicy och anstÀlldas tillgÄng till aktivt stöd av friskvÄrdspersonal, sÄvÀl som utbudet av trÀningsaktiviteter upplevdes ha betydelse för viljan att engagera sig i trÀning.

Denna studie Àr en magisteruppsats i socialpsykologi inom programmet personal och arbetsliv vid VÀxjö Universitet. Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀndringsprocessen frÄn manuellt till ett i huvudsak datoriserat arbete skett pÄ tvÄ arbetsplatser, samt undersöka hur personalen upplevt processen. Tidigare forskning, vilken jag tar upp i studien, visar att upplevelsen pÄverkas av faktorer sÄsom Älder och kön, motivation, social gemenskap, egenkontroll, delaktighet, förÀndringens faser, tilltro till ledningen, datorinteraktionen, datorstöd och acceptans för datasystemet.Arbetsplatserna i studien Àr FörsÀkringskassan i tvÄ lÀn, ett i södra Sverige och ett i norra Sverige. Anledningen till att jag valde just dem Àr att de samtidigt införde det nya datasystemet som innebar en övergÄng frÄn manuellt arbete till ett arbete huvudsakligen styrt av datorn. Personalens uppfattning av datasystemet i de bÄda lÀnen, skiljer sig dock Ät mycket enligt den mÀtning som genomförs tvÄ gÄnger varje Är.