Den ökade tillgÄngen till datorer samt den ökade enkelheten att anvÀnda datorer och internet har ökat mÀngden personer över 65 Är som anvÀnder sociala nÀtverk. Tidigare forskning visar bland annat att personer över 65 kÀnner sig i större utstrÀckning mer ensamma och isolerade. Annan tidigare forskning menar att internetanvÀndarna som Àr över 55 Är ökar avsevÀrt och att detta beror pÄ den ökade tillgÀngligheten samt kunskaperna rörande datorer och internet. I studien genomfördes 15 kvalitativa intervjuer, med respondenter som rekryterades genom en kombination av ett kriteriebaserat urval samt snöbollsurval. Resultatet visade att Facebook bland annat har bidragit till ett ökat kontaktnÀt samt ett förbÀttrat informationsflöde nÀr det gÀller familj och vÀnner.

Uppsatsen handlar om hur Hammarby IF:s fotbollssupporterkultur gestaltar sig. Jag har intervjuat Ätta supportrar frÄn olika delar av Sverige. UtifrÄn deras erfarenheter har jag undersökt fem olika teman som beskriver olika delar av deras supporterskap. Uppsatsen handlar i grunden om hur grupptillhörigheten ser ut och uppfattas av supportrarna. De olika temana behandlar; supportens roll, klubbens betydelse för supporten, symboler, klubbens historia, gemenskap, lojalitet, status och medias roll för supporten.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Uppsatsen behandlar supportrars motivationsfaktorer nÀr de vÀljer att resa till ett fotbollsmÀsterskap sÄsom fotbolls-VM och fotbolls-EM. Supportrar har i alla tider besökt sportevenemang för att uppleva och ta del av evenemanget pÄ plats. FrÄgan Àr vad som motiverar supportrar att resa mÄnga timmar och spendera pengar för att uppleva mÀsterskapen pÄ en destination istÀllet för att sitta bekvÀmt hemma och följa matcherna pÄ tv. Efter en prövning av fyra möjliga motivationsfaktorer till supportrars resande har ytterligare faktorer identifierats. Med hjÀlp av analyser av svaren har sedan slutsatser dragits att supportrar har olika motivationer vilka lockar dem, det Àr dÀrefter möjligt att sortera in motivationerna i tydliga primÀra och sekundÀra faktorer.

Syftet med studien Àr att beskriva hur nÄgra pedagoger i sitt arbete upplever dramats och dansens inverkan pÄ barns utveckling och lÀrande i förskolan. UtifrÄn detta syfte stÀlls en forskningsfrÄga sÄ att en djupare förstÄelse för undersökningen kan bildas. För att besvara forskningsfrÄgan gjordes kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger som var insatta i Àmnet. VÄr studies teoretiska utgÄngspunkt Àr Lev Vygotskijs sociokulturella teori pÄ lÀrande som grundar sig pÄ att att allt lÀrande sker i gemenskap med andra. Studiens resultat visar att pedagogerna sÄg mÄnga fördelar i arbetet med drama och dans, till exempel gynnar dessa uttrycksformer barns sjÀlvkÀnsla vilket Àr viktigt för att kreativiteten ska vÀxa och detta Àr en förutsÀttning för barns utveckling och lÀrande..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring lÀxans funktion och nytta i kÀrnÀmnena. Detta Àr av intresse dÄ debatten kring lÀxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lÀrare, politiker och förÀldrar, utan att man tillfrÄgar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick frÄn 6 frÄgestÀllningar, rörande; elevers uppfattningar om lÀxors för- och nackdelar för deras lÀrande, genomgÄng av studieteknik, tid spenderad pÄ lÀxor, lÀxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende pÄ gymnasieprogram, kÀrnÀmne och kön. Avslutningsvis tillfrÄgades eleverna om vad de tror att lÀrare har för intentioner med att ge lÀxor. Deltagarna var 84 mÀn och kvinnor frÄn tre gymnasieskolor, fördelade pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Studien undersöker hur studenter pÄ fristÄende kurser formar sin akademiska identitet. För att kunna komma fram till det kommer jag att studera vilka deltagarroller dessa studenter tar i den akademiska gemenskapen, och vad det Àr som motiverar dem att delta eller att inte delta i densamma. Jag kommer ocksÄ att undersöka hur de anser sig bli bemötta av andra mÀnniskor som Àr involverade i den akademiska vÀrlden samt av personer utanför den akademiska vÀrlden, för att undersöka hur detta skiljer sig beroende pÄ vilken omgivning som kursstudenten befinner sig i. Studien genomfördes med hjÀlp av sju stycken ostrukturerade intervjuer med kursstudenter pÄ tvÄ lÀrosÀten i Sverige. Det empiriska materialet analyserades sedan enligt fyra stycken vetenskapliga begrepp: Rationalitet, identitetskonstruktion, förestÀllningsvÀrld och deltagande i sociala praktiker..

Uppsatsen syftar till att pĂ„ ett kvalitativt sĂ€tt undersöka hur kommun, skola och fritidsgĂ„rd arbetar och samarbetar för att öka kĂ€nslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, frĂ€mst frĂ„n forna Jugoslavien. I uppsatsen fĂ„r lĂ€rare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det omrĂ„de de Ă€r verksamma. För att fĂ„ kunskap kring Ă€mnet, vĂ€ljer man att arbeta utifrĂ„n en kvalitativ metod som bygger pĂ„ intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fĂ€lt och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhĂ€llet och social integration prĂ€glar i huvudsak uppsatsens perspektiv..

I denna uppsats granskas hur nattande av barn gÄr till. Studiens huvudfokus ligger pÄ vad en vaggvisa Àr, att kategorisera vaggviserepertoaren samt hur vaggvisan kan anvÀndas. Det kan handla om vad som pÄverkar vÄr tradering och vilka olika funktioner vaggvisan kan ha. Studien bestÄr av tre stycken parintervjuer. Resultatet visar pÄ att samtliga informanter har en vaggviserepertoar som de kan anvÀnda.

Studiens huvudsyfte Àr att analysera hur man i bildkonst och skulptur frÄn medeltiden fram till vÄra dagar beskrivit  hjÀrtat som centralt organ för sÄvÀl tillfÀlliga affekttillstÄnd som stabila personlighetsdrag. För att pÄ ett djupare sÀtt förstÄ dessa förestÀllningar jÀmförs hÀr ett urval  konstnÀrligt visuella uttryck inom bildkonst och skulptur med respektive epoks kunskaper och förestÀllningar  om hjÀrtats funktion som fysiskt organ.  Studien sÀtts dessutom in i ett större idéhistoriskt perspektiv genom en sammanfattning av de förestÀllningar om hjÀrtat som fun-nits i de antika kulturkretsarna. I uppsatsen diskuteras ocksÄ de metodproblem som har att göra med hur man i realtid skall förstÄ hur de bildmÀssiga och skulpturala uttrycken för kÀnslomÀssig affekt i bilder och skulp-turer tolkats av tidigare generationer. FrÄgestÀllningarna kommenteras utifrÄn Poppers och Gadamers syn pÄ ?förförstÄelse?, ?Kuhns paradigmteori?, ?New Historicism?, ?Foucaults dis-kursbegrepp? och ?New Cultural History?. ProblemstÀllningarna berörs för att betona att det givetvis finns alternativa sÀtt att förhÄlla sig till Àmnet.

I denna uppsats undersöks om lÀroböcker i historia för gymnasiet gestaltar en koppling mellan vÀrden och historia, och hur den kopplingen i sÄ fall ser ut. LÀroböckerna som undersöks Àr Alla tiders historia A, Perspektiv pÄ historien A och Perspektiv pÄ historien 50p, och dessa undersöks utifrÄn tre olika tendenser som Äterfinns i avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska lÀroböcker under hundra Är. UtifrÄn den första tendensen, historia som vÀrdeskapande gemenskap, undersöks huruvida lÀroböckerna tar avstÄnd frÄn förintelsen. Via den andra tendensen, historien i vÀrden, undersöks hur böckerna framstÀller demokrati och dess framvÀxt. Den tredje tendensen, vÀrden i historien, handlar om att kunna pÄverka lÀsaren, att skapa förstÄelse och empati, dÀrför undersöks det om lÀroboksförfattarens röst lyser igenom texten..

Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med tre medelÄlders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag pÄ vilket sÀtt informanterna besöker en marknad och hur deras syn pÄ shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar nÀr de besöker en marknad, hur de ser pÄ service och hur detta pÄverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie Àr kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar pÄ tre skilda sÀtt. De definierar och uppskattar service pÄ olika sÀtt och handlar olika typer av varor.

I forced-attention dichotic listening paradigmet (Hughdahl & Andersson, 1986) lyssnar individer pÄ olika stavelseljud i bÄda öronen samtidigt. Detta genomförs utifrÄn tre olika betingelser. Instruktionen Àr att rapportera det som hörs (Non-forced, NF) eller att rapportera det som hörs i ett specifikt öra (Fored-right, FR och Forced-left, FL). NF anvÀnds för att studera dominansförhÄllandet mellan hemisfÀrerna vad gÀller att inhÀmta auditiv information. FR och FL kan anvÀndas för att studera förmÄga att medvetet rikta uppmÀrksamheten.

VÄr uppfattning Àr att det inom management florerar en mÀngd stÄende uttryck,metaforer, som ledarna gÀrna anvÀnder sig av nÀr de ombeds att beskriva sin verksamhetoch ledarstil. Att samma uttryck tenderade att Äterkomma gÄng pÄ gÄng under de samtalvi har haft med olika ledare under vÄr studietid pÄ Högskolan i BorÄs, gjorde att vi intelÀngre sÄg dem som uttryck utan för oss framstod de istÀllet som klyschor. Det hÀr har isin tur vÀckt nya funderingar hos oss betrÀffande om ledarna verkligen tÀnker igenom sittval eller om det kanske finns vissa uttryck som det faktiskt förvÀntas vÀlja. SamtidigtmisstÀnkte vi att uttrycken mÄste fylla en funktion eftersom samtliga ledare mer ellermindre valde att anvÀnda sig av dem. Det Àr dÀrmed detta omrÄde som den hÀr uppsatsenkommer att beröra.I ett försök att finna klyschornas funktion har vi valt att tillÀmpa en abduktiv metod.

Bakgrund: TillgĂ€nglighet till service och resurser i nĂ€rmiljön har betydelse för mĂ€nniskors hĂ€lsa och livskvalitet. Äldre mĂ€nniskor Ă€r sĂ€rskilt beroende av god tillgĂ€nglighet i nĂ€romrĂ„det dĂ„ det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för mĂ„nga Ă€ldre, samtidigt som Ă„ldrandet ofta medför en försĂ€mrad rörelseförmĂ„ga. Begreppet tillgĂ€nglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstĂ„nd och antal faciliteter som finns inom ett visst omrĂ„de, hur bekvĂ€mt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utstrĂ€ckning faciliteterna uppfyller invĂ„narnas behov. God tillgĂ€nglighet till faciliteter i nĂ€rmiljön som frĂ€mjar Ă€ldres hĂ€lsa och höjer deras livskvalitet förbĂ€ttrar möjligheterna att uppnĂ„ ett gott Ă„ldrande.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgĂ€ngligheten i nĂ€rmiljön för Ă€ldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgĂ€nglighet i olika nĂ€romrĂ„den. Studien belyste sĂ€rskilt tillgĂ€ngligheten till grönomrĂ„den, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för Ă€ldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt pĂ„ faktorer relaterade till ?de fyra hörnpelarna för ett gott Ă„ldrande?, d v s fysisk aktivitet, god kosthĂ„llning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet.Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i GĂ€vle kommun, tvĂ„ belĂ€gna i centrala GĂ€vle och tvĂ„ lokaliserade i perifera stadsdelar.