Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilan för de större barnen, vilken betydelse har den för barnen och vad anser pedagogerna att vilan har för funktion. Avsikten har ocksÄ varit att studera om barnen fÄr vara delaktiga och pÄverka sin vila med innehÄll och uppbyggnad. Bakgrunden till att vi valde att göra studien Àr för att det Àr ett Àmne som sÀllan diskuteras utan sker oftast bara pÄ rutin inom förskolan. Studiens tidigare forskning fokuserar pÄ omrÄdena barnperspektiv och barns perspektiv och delaktighet och inflytande. Genom intervjuer med bÄde pedagoger och barn samt observationer pÄ tvÄ olika förskolor har vi fÄtt en inblick i hur vilostunden anses ha för funktion för barn och pedagoger samt hur den Àr uppbyggd med innehÄll och miljö. Slutresultatet av vÄr studie Àr att vilan för det mesta Àr en rutinsituation efter lunch och innehÄllet varieras med till exempel böcker, cd-sagor och massage. Pedagogernas syn pÄ vila handlar först och frÀmst om att barnen behöver en stunds avkoppling och varva ner frÄn vardagens stress. Barnen ges möjlighet till att anvÀnda sina erfarenheter och fantasi nÀr de skapar egna bilder av böckernas och cd-sagornas innehÄll.

Gated Communities Àr en utbredd boendeform i USA och i mÄnga övriga lÀnder. Fenomenet med inhÀgnade bostadsomrÄden börjar nu Àven nÀrma sig Sverige. Denna uppsats undersöker om livsstilsboendet Victoria Park, belÀget i Malmö, kan klassas som ett Gated Community. Undersökningen Àr utav en kvalitativ metod. Sammanlagt har fyra intervjuer genomförts med personer bosatta pÄ Victoria Park.

Gated Communities Àr en utbredd boendeform i USA och i mÄnga övriga lÀnder. Fenomenet med inhÀgnade bostadsomrÄden börjar nu Àven nÀrma sig Sverige. Denna uppsats undersöker om livsstilsboendet Victoria Park, belÀget i Malmö, kan klassas som ett Gated Community. Undersökningen Àr utav en kvalitativ metod. Sammanlagt har fyra intervjuer genomförts med personer bosatta pÄ Victoria Park. En observation av omrÄdet Àr ocksÄ utförd.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Att jobba som distriktssköterska innebÀr ett mycket brett arbetsfÀlt med stort kontaktnÀt. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om distriktssköterskor upplever stress i sitt arbete med fokus pÄ hur den yttrar sig och hanteras. Resultatet av vÄr studie visar att stress som beror pÄ kÀnslor av krav och otillrÀcklighet Àr vanligt förekommande. Det tycks yttra sig bÄde fysiskt och psykiskt i huvudvÀrk, trötthet samt magproblem. Genom stöd frÄn kollegor, gemenskap med andra och motion hanteras stressen individuellt..

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀrlden och berÀknas öka i omfattning. Det Àr en irreversibel sjukdom som förvÀrras med tiden och som innebÀr att lungorna fÄr svÄrare att ta upp syre. Rökning Àr den frÀmsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste ÄtgÀrden för att begrÀnsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsÀtter mÄnga att röka efter att de har fÄtt sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL.

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur textilslöjdslÀrare beskriver sitt arbete med materiallÀra. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslÀrares undervisning i materiallÀra och vilka lÀromedel de anvÀnder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till Àmnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslÀrare. Det som framkom var att materiallÀran lÀggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom Àven att, om man gör undervisningen mer praktisk, sÄ blir eleverna mer intresserade.

Min ambition med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att pĂ„visa att fotboll kan ha samma effekt och samma funktion som kyrkan, nĂ€r det gĂ€ller att bearbeta sorg. Jag har Ă€ven som syfte att framhĂ„lla likheter gemensamma nĂ€mnare och samarbete mellan fotboll och religion.Jag tycker att jag har fĂ„tt svar pĂ„ min frĂ„ga: Om fotboll och religion kan fylla samma funktioner? Mitt svar Ă€r helt klart ja. Allt frĂ„n att man hĂ€nger sig till nĂ„gon gud/spelare till att dra nytta av kyrkan/fotbollen vid ett sorgearbete, för att bearbeta kĂ€nslor. Även nĂ€r man jĂ€mför kyrkans funktion nĂ€r det gĂ€ller sorgearbete med det jag har fĂ„tt fram, sĂ„ ser jag ingen större skillnad.

Detta examensarbete behandlar Àmnet dramapedagogik och vilken funktion, position och status Àmnet har haft i de lÀroplaner som utgivits frÄn och med LÀroplan för grundskolan 1962 (Lgr62). Materialet som undersökts Àr framför allt kapitlet Svenska i samtliga lÀroplaner, men Àven den allmÀnna delen och ett antal debattartiklar om Àmnet drama i skolundervisning. Den tidigare forskningen som gjorts inom samma omrÄde Àr inte omfattande och berör inte Àmnet ur vÄr vinkling, vilket gör vÄrt examensarbete relevant och spÀnnande. Tidigare forskning visar att dramapedagogik i skolundervisning generellt har haft en lÄg position, bÄde över tid och utanför Sverige. Samtidigt visar forskning hur gynnsamt drama i undervisning Àr för lÀrandet och att estetiska skolÀmnen fyller en funktion i dagens informationstÀta samhÀlle, som stöd för att tolka och bearbeta all information som omvÀrlden ger oss.Som grund för arbetet har vi anvÀnt lÀroplansteori, eftersom det ger en förstÄelse över hur vÄra forskningsobjekt, lÀroplanstexterna, Àr uppbyggda.

Ett miljötÀnkande har uppkommit under de senaste decennierna, detta har gjort att byar med mÄl att vara helt ekologiska har arbetats fram, ekobyar. Efter teori- och empiristudier i Àmnena ekologiskt byggande, och ekobyar har en specifik ekoby, föreslagits. Studierna har skett i en begrÀnsad del av ekologiskt byggande, de delar som tas upp i examensarbetet HÄllbar utveckling? ekologisk bebyggelse Àr, Kretslopp, Byggnadsmaterial, Platsens förutsÀttningar, Gemenskap, Förnybar vÀrme respektive Mat och odling. .

Vi har funnit att den sociala identiteten har förÀndrats pÄ Banverket Projektering i och med organisationsförÀndringen, och att coaching haft inverkan pÄ detta. Vidare har framkommit att det förekommer grÄzoner inom coachingverksamheten. GrÄzonerna kan motverkas genom social identitetscoaching. Social identitetscoaching bygger pÄ utvidgad och koncentrerad gemenskap, utbyte av Äsikter och trygghet för de anstÀllda..

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

MÄnga mÀnniskor gÄr in och ut ur olika missbruksprogram utan att bli fria frÄn sitt missbruk pÄ sikt. Frivilligsektorn har alternativa hjÀlpinsatser att erbjuda men frÄgan Àr vad dessa hjÀlpinstanser, som AA och frikyrkan, gör som individerna sjÀlva upplever vara till hjÀlp. Tidigare forskning har inte svarat pÄ frÄgan varför individer vÀljer att söka sig till hjÀlpinstanser som dessa nÀr det finns missbruksvÄrd inom offentlig sektor att tillgÄ. Syftet med denna studie var att undersöka mÀnniskor med bakomliggande missbruksproblematiks upplevelser av hjÀlp frÄn Anonyma Alkoholister (AA), frikyrkan eller missbruksvÄrden inom offentlig sektor, för att fÄ en uppfattning om vad som faktiskt har fungerat för dessa mÀnniskor. Studien Àr kvalitativ, hermeneutisk och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfÀltet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare pÄ omrÄdet. I studien ingÄr tvÄ förskolor som inte har nÄgon musikinriktning. PÄ dessa förskolor utfördes kvalitativa intervjuer, en gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn pÄ förskolor och pedagoger Àr fingerade.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2012:08.