Sök:

Sökresultat:

304 Uppsatser om Främre regioner - Sida 5 av 21

Om Negativ Kausal Relata

NÀr vi sÀger att en entitet orsakar en annan, antas ett kausalt förhÄllande föreligga mellan de bÄda. Diskussionen gÀllande specificeringen av dessa entiteter, allmÀnt kallade kausala relata, har i mÄngt och mycket begrÀnsats till debatten om vilken typ av entiteter de mÄste vara. Den vanligaste uppfattningen Àr att kausalitet Àr en relation mellan olika hÀndelser, dÀr dessa antas vara partikulÀra entiteter som upptar spatiotemporala regioner. Vi kannotera, till exempel, David Lewis och Helen Beebee som representanter fördenna syn.2 Konkurrerande teorier placerar istÀllet sÄdant som fakta eller egenskapsinstansieringar i de kausala relationerna..

Prisskillnader pÄ asfalt frÄn Mellan- till Sydsverige

5 till 7 miljoner ton asfalt har tillverkats och lagts ut under de senaste Ären i Sverige och anlÀggningsbranschens Ärliga omsÀttning ligger pÄ ca 4 mljarder kronor per Är. Samtidigt har asfaltmarknadsbranschens upphandlingsmetoder varit ett diskutabelt Àmne runt om i vÀrlden.Examensarbetet bestÄr av en geografisk prisjÀmförelse av asfalt och studera de ingÄende faktorer som pÄverkar priset. Intervjuer har gjorts med belÀggningsentreprenörer frÄn olika företag i Mellan- till Sydsverige. Resultatet pÄverkas av att reliabiliteten Àr lÄg eftersom relativt fÄ aktörer har svarat pÄ frÄgeformulÀret, men visar pÄ kraftiga prisskillnader mellan olika regioner. Totalkostnaden för belÀggning, emulsion, bergmaterial, transport, maskin och hantverk skilde nÀstan 50 % mellan den med lÀgst och den med högst pris.

Geografi börjar med SkÄne i 3:an - av tradition!

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ vad lÀrare vÀljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lÀrare och vad som ingÄr i geografiÀmnet. Dessa svar har vi fÄtt genom enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisar i geografi. VÄra resultat har visat pÄ liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehÄll som lÀrarna vÀljer att ta med i sin geografiundervisning har frÀmst riktat sig mot regionalgeografi, det vill sÀga studier av landskap, regioner och lÀnder, studerade som en egen enhet. FrÀmst pekar vÄra resultat pÄ att traditioner styr lÀrarnas val av innehÄll i geografiundervisningen.

Geografi börjar med SkÄne i 3:an- av tradition!

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ vad lÀrare vÀljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lÀrare och vad som ingÄr i geografiÀmnet. Dessa svar har vi fÄtt genom enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisar i geografi. VÄra resultat har visat pÄ liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehÄll som lÀrarna vÀljer att ta med i sin geografiundervisning har frÀmst riktat sig mot regionalgeografi, det vill sÀga studier av landskap, regioner och lÀnder, studerade som en egen enhet. FrÀmst pekar vÄra resultat pÄ att traditioner styr lÀrarnas val av innehÄll i geografiundervisningen.

Chefskap i förÀndring- en studie om VÄrdval Halland

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur chefskapet förÀndras för verksamhetschefer i primÀrsjukvÄrden i och med införandet av kundval. Vi vill Àven se hur man kan förbereda och utveckla verksamhetschefer i de landsting och regioner dÀr man ska införa kundval. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllning har vi anvÀnt oss av olika teorier om chefskap och ledarskap, Kotters teori om misstag och förberedelser vid en organisationsförÀndring samt Hirschmans teori om exit, voice och loyalty. Uppsatsens empiri bestÄr av intervjuer med avgÄngna verksamhetschefer inom primÀrsjukvÄrden i Landsting Halland, en personalstrateg samt en sakkunnig person inom Àmnet kundval. Empirin bestÄr Àven av en beskrivning av modellen VÄrdval Halland..

Twin-City: en komparation mellan Wien?Bratislava- och Öresundsregionen

Globaliseringen stĂ€ller nya krav pĂ„ regionernas konkurrenskraft. GrĂ€nsregioner som Wien-Bratislava-regionen och Öresundsregionen försöker öka sin konkurrens bl.a. genom integration och samarbete. Dessa tvĂ„ grĂ€nsregioner har likheter som gör dem intressanta för jĂ€mförelser exempelvis jĂ€rnridĂ„ns fall och Öresundsbrons tillkomst som i grunden förĂ€ndrat integrationsmöjligheterna. DĂ€rtill har de ungefĂ€r lika stort invĂ„nareantal.

LuleÄ vs VÀxjö: en studie om regionalt företagsklimat

Synen pÄ företagande har under senare Är förÀndrats. Storföretagen som traditionellt sett haft en mycket stor roll i lÀnders utveckling och tillvÀxt spelar idag en mindre roll i sammanhanget. IstÀllet har lokal ekonomi och regioners tillvÀxt hamnat i fokus. SmÄ och medelstora företag fÄr dÀrmed en viktigare roll och faktorer sÄsom entreprenörskap, sociala nÀtverk, innovation och faktorflexibilitet blir allt mer centrala i diskussionen gÀllande hur tillvÀxt skapas. För att skapa tillvÀxt i regioner krÀvs en nÀringspolitik som stimulerar till nyföretagande och utveckling av existerande företag.

Tryggt och vackert? Hur behandlar kommunala belysningsprogram estetik och trygghet?

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utstrÀckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur vÀljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgÄng av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att fÄ en överblick i hur vanligt förekommande det Àr att kommuner upprÀttar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram frÄn AlingsÄs kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och dÀrefter en analys och diskussion av dessa.

Kulturentreprenörers personliga nÀtverk: karaktÀr och
vÀrdeutbyten

Idag satsar mÄnga nationer resurser pÄ att utveckla kulturella och kreativa nÀringar. Med en ökad kulturkonsumtion och ett skifte frÄn traditionell tillverkningsindustri till kunskapsekonomi, anser man att det Àr en viktig nÀring dÀr insatser kan skapa stora vÀrden. I Sverige finns myndigheter sÄ som TillvÀxtanalys, TillvÀxtverket och Vinnova, som har uppdraget att ge ett nationellt stöd till utveckling av dessa nÀringar. Enskilda regioner arbetar Àven med att utveckla nÀringarna regionalt. En god förutsÀttning för innovationer och tillvÀxt i regioner, Àr samverkan mellan olika omrÄden.

DÀr barn inte fÄr vara barn ? Barnsexturismens spridning i tid och rum Where children are not allowed to be children

Sammanfattning:Denna uppsats handlar om barnsexturism och hur spridningen ser ut vÀrlden över. Uppsatsen tar upp ett kÀnsligt Àmne, barnsexhandel dÀr barnsexturism ingÄr. Barnsexturism innefattar nÀr en person reser frÄn ett land till ett annat för att begÄ övergrepp mot barn mot ersÀttning som gÄr till barnen sjÀlva eller till nÄgon annan. Barnsexturister kallas de personer som begÄr dessa brott mot barn och en barnsexturist kan vara vem som helst. En barnsexturist kan innan resan ha som syfte att ha sex med en minderÄrig.

Att motverka korruption i landstingen : En regelstudie

Undersökningen Àmnar att belysa ett omrÄde som inte Àgnats mycket tidigare uppmÀrksamhet, medborgerligt förtroende pÄ regional nivÄ. Syftet med uppsatsen Àr att genom en teoretisk bakgrund kring kopplingar mellan korruption, förtroende och legitimitet formulera ett samlingsbegrepp dÀr korruption förstÄs i relation till förtroende och legitimitet och inte endast utifrÄn lagstiftning. Detta för att sedan utifrÄn detta begrepp undersöka förekomsten av samt vilka regelverk svenska landsting har att förhÄlla sig till för att motverka korrupt beteende.Undersökningens slutsatser Àr att det samlade regelverken som landstingen har att förhÄlla sig till Àr att anse som klart formulerade. En ovÀntad slutsats visade sig Àven. Ett stort antal av svenska landsting och regioner uppvisade stora brister i kommunikationsförmÄga..

Afrika, webben och den digitala skiljelinjen

Internet Àr för mÄnga en sjÀlvklarhet, men för andra Àr det ett helt outforskat omrÄde. Fenomenet som kallas den digitala skiljelinjen innebÀr att det finns stora skillnader av kunskap och infrastruktur kring internet mellan olika regioner i vÀrlden. Att hela vÀrlden inte kan ta del av de möjligheter internet bidrar med Àr problematiskt pÄ flera sÀtt, inte minst att webben, som Àr ett otroligt verktyg för att sprida kunskap som inte finns tillgÀnglig i samma grad överallt. Finns det nÄgonting webbutvecklare kan göra för att trotsa den digitala skiljelinjen och leverera en stabil och anvÀndbar upplevelse? Detta kandidatarbete undersöker vad som kan göras för att lösa mÄnga av de svÄrigheter som den digitala skiljelinjen innebÀr för en webbapplikation.

Afrika, webben och den digitala skiljelinjen

Internet Àr för mÄnga en sjÀlvklarhet, men för andra Àr det ett helt outforskat omrÄde. Fenomenet som kallas den digitala skiljelinjen innebÀr att det finns stora skillnader av kunskap och infrastruktur kring internet mellan olika regioner i vÀrlden. Att hela vÀrlden inte kan ta del av de möjligheter internet bidrar med Àr problematiskt pÄ flera sÀtt, inte minst att webben, som Àr ett otroligt verktyg för att sprida kunskap som inte finns tillgÀnglig i samma grad överallt. Finns det nÄgonting webbutvecklare kan göra för att trotsa den digitala skiljelinjen och leverera en stabil och anvÀndbar upplevelse? Detta kandidatarbete undersöker vad som kan göras för att lösa mÄnga av de svÄrigheter som den digitala skiljelinjen innebÀr för en webbapplikation.

Syns du inte, finns du inte : En studie av VĂ€rmlands image och profil

Det blir allt viktigare för kommuner, regioner och lÀnder att positionera sig i kampen om presumtiva invÄnare och investerare. För att konkurrera mÄste platsens fördelar lyftas fram för mÄlgruppen och det Àr av största vikt att finnas dÀr mÄlgruppen finns. Sociala medier har utmanat de traditionella marknadsföringsmetoderna och gjort detta möjligt. Mer Àn hÀlften av Sveriges befolkning anvÀnder det sociala mediet Facebook och i november 2012 anvÀnder 74 procent av Sveriges kommuner och regioner mediet. Det har blivit en sjÀlvklarhet att anvÀnda Facebook som ett verktyg i marknadsföringen men det saknas kunskap om hur man pÄ bÀsta sÀtt ska marknadsföra sig och kommunicera med sina mÄlgrupper.Denna studie syftar till att undersöka hur kommunikatörer arbetar med platsmarknadsföring via Facebook för att skapa en attraktiv bild av en region.

Kvinnliga Parlamentariker = Ekonomisk tillvÀxt?: En ekonometrisk studie baserad pÄ paneldata frÄn 66 lÀnder mellan Ären 1997-2013

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka huruvida andelen kvinnor i fattiga lÀnders parlament inverkar pÄ landets ekonomiska tillvÀxt och om detta skiljer sig Ät beroende pÄ var i vÀrlden lÀnderna Àr placerade. En ekonometrisk analys baserad pÄ paneldata gjordes. Datan omfattade 66 lÀnder mellan Ären 1997 och 2013. Resultatet visade inget signifikant samband mellan andel kvinnor i parlamentet och ekonomisk tillvÀxt. Undantag frÄn detta sÄgs dock i Latinamerika och Karibien dÀr ett positivt samband fanns.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->