Sökresultat:
304 Uppsatser om Främre regioner - Sida 3 av 21
Digital v?rd och fysiska k?er - en studie av n?tl?karkostnadernas p?verkan p? tillg?ngligheten i prim?rv?rden
Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.
Gnosjö vs Kista - En jÀmförelse av ett naturligt och ett konstruerat företagskluster
?En del tycker att den fria företagsamheten Àr en tiger som borde skjutas, andra menar att den Àr en ko som ska mjölkas, i sjÀlva verket Àr det hÀsten som drar hela lasset?. ?Den fria företagsamheten, mitt och ditt engagemang, och alla mÀnniskors engagemang Àr ju det som gör att samhÀllet utvecklas?.*Det Àr vad denna uppsats handlar om, företag och deras möjligheter att bli framgÄngsrika. Det finns inget givet recept eller sÀtt för ett företag att lyckas, utan för nÄgra gÄr det bra och för andra mindre bra.
Regionernas renÀssans : En studie över regionala utvecklingsmöjligheter
Under de tvÄ senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renÀssans. LÀnge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker pÄ de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillvÀxt har förstÄelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror pÄ förutsÀttningarna inne i en region.
Kultur- och nÀringspolitiska klusterinitiativ : En fallstudie av Filmkluster FÄrösund
Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.
Region och regional identitet i diskursen om SkÄne och VÀstra Götaland
I februari 2007 redovisade ansvarskommittén sitt slutbetÀnkande för regeringen. I sitt slutbetÀnkande föreslÄr ansvarskommittén en omstrukturering dÀr 6-9 regionkommuner kommer att ersÀtta dagens 21 landsting, samtidigt kommer 6-9 lÀn, sammanfallande med de föreslagna regionkommunerna, att ersÀtta dagens 21 lÀn. Den föreslagna omstruktureringen har fÄtt regionaliseringsdebatten att Äter blossa upp i Sverige. I debatten Àr det tydligt att kÀnslorna för den egna regionen varierar mellan olika regioner, dÄ vissa regioner vurmar mer och andra mindre för den egna regionen. Vad beror detta pÄ? Handlar det om regional identitet eller avsaknaden av densamma? Dessa frÄgor ligger till grund för denna uppsats med syfte att undersöka hur region och regional identitet konstrueras och rekonstrueras i tidningsmedia.
Matregionen JÀmtland : förestÀllningar om mat i utvecklingen av en region
De flesta samhÀllen i vÀrlden Àr idag pÄverkade av nyliberala strömningar vilka bestÄr av en önskan om en fri marknad utan ingripande frÄn staten. I detta ingÄr att mÀnniskan bör frigöras frÄn alla reglerande faktorer i samhÀllet, vilket tar sig uttryck pÄ flera sÀtt. Ett av dem Àr ökat fokus pÄ tillvÀxt och marknadsföring vilket inte bara pÄverkar företag utan ocksÄ kommuner och regioner vilka allt mer mÄste konkurrera mot varandra om befolkning, företag och turister.
I denna uppsats undersöks hur en region, i detta fall regionen JÀmtland, anvÀnder sig av mat som ett regionalt utvecklingsverktyg. Jag har valt att undersöka ett projekt dÀr offentliga och privata aktörer samarbetar för att utveckla JÀmtland som en matregion. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur aktörerna jobbar, vilka förestÀllningar de har om mat samt vad de vill uppnÄ med detta projekt.
Lean i offentlig förvaltning : En studie av leanimplementeringen inom Trafikverket
Problem, Lean Àr en arbetsmetod som blir allt vanligare inom offentliga förvaltning eftersom det förvÀntas effektivisera verksamheten. Ett krav som allt fler organisationer behöver ta stÀllning till.Inom akademiska kretsar diskuteras leans effektivitet samt vad som egentligen ingÄr i begreppet. Trafikverket har implementerat lean som arbetsmetod inom en specifik del av organisationen, vilken berör Trafikingenjörer frÄn sex olika regioner. Syftet Àr att effektivisera fyra olika arbetsgruppers Àrendehantering. En tidigare kvantitativ undersökning har visat att upplevelsen av lean och av dess implementering varierar i de olika regionerna.
En fallstudie om expansion pÄ Gavle Marknadskommunikation
Syfte:Denna studie fokuserar pÄ ett företag, Gavle Marknadskommunikation. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur och varför företaget expanderade till flera nya regioner. DÄ företaget senare gick i konkurs och dÀrefter nybildades sÄ Àmnar jag undersöka om expansionen hade nÄgonting med konkursen att göra. Detta för att kunna utreda vilka risker som togs i samband med expansionen, samt ge exempel pÄ vad man bör tÀnka pÄ nÀr man skall expandera sin verksamhet. Dessutom skall jag utreda vad som kunde ha gjorts för att förhindra konkursen..
En regions platsvarumÀrke och diversifierade identitet : En fallstudie av varumÀrket VÀsterbotten
PlatsvarumÀrkesbyggande Àr ett vÀxande omrÄde inom platsmarknadsföring som handlar om att etablera varumÀrken för geografiskt avgrÀnsade omrÄden. Tidigare forskning inom detta omrÄde studerar frÀmst lÀnder och stÀder, och det finns en del outforskade omrÄden. Vi vill dÀrför undersöka hur en diversifierad region kan skapa ett effektivt varumÀrke genom att finna svar pÄ vÄr problemformulering som lyder:Hur kan en varumÀrkesidentitet konstrueras för en diversifierad region och vilken roll bör varumÀrket ha för att vara till nytta för dess intressenter?VÄrt syfte med studien Àr dÀrmed att ta reda pÄ hur en region bör hantera en diversifierad miljö med mÄnga inblandade intressenter för att kunna bygga ett effektivt varumÀrke. Vi hade ocksÄ som mÄl att utveckla en modell som kan ge rekommendationer för hur en diversifierad region kan arbeta med och förbÀttra sitt varumÀrke.Med en kvalitativ metod utför vi en fallstudie av varumÀrket VÀsterbotten, som innefattar flera underliggande platsvarumÀrken som orter och mindre regioner.
Konsten att gömma ilska med ett leende. : En kvalitativstudie om det emotionella arbetet hos kassaanstÀllda.
Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur ett begrÀnsat antal kassaanstÀllda pÄverkas av och hantera det emotionella arbete som de stÀlls inför. Jag ville se vad informanterna kunde berÀtta om kollegor hjÀlper varandra eller om emotionell hantering Àr nÄgot som den anstÀllde stÀlls inför ensam. Genom en kvalitativ intervjustudie har jag med fem halvstrukturerade intervjuer utfört insamlingen av min empiri. Uppsatsens centrala begrepp grundas pÄ Hochschilds begrepp emotionellt arbete, Collins begrepp interaktionsritualer och Goffmans dramaturgiska perspektiv med fokus pÄ aktörs skap och regioner. Utöver dessa begrepp har jag Àven grundat min undersökning pÄ forskning som mer specifikt behandlar emotionellt arbete bland serviceanstÀllda. Min studie visar att de emotionella kraven pÄ kassaanstÀlld servicepersonal Àr höga, arbetsgivaren kontrollerar i hög grad de anstÀlldas kÀnslouppvisning.
Miljökonsekvenser av svensk avfallspolitik : fallstudie i tvÄ regioner
Svensk avfallshantering har förÀndrats mycket sedan början pÄ 1990-talet. AndelenhushÄllsavfall som deponerats har minskat medan förbrÀnning, biologisk avfallshantering ochmaterialÄtervinning har ökat sina andelar. Samtidigt har den totala mÀngden hushÄllsavfallökat. För att kunna nÄ en hÄllbar och miljömÀssigt bra förÀndring i avfallssystemet kan detvara intressant att utvÀrdera vilka miljöeffekter som uppnÄtts genom utvecklingen inomavfallsomrÄdet.Syftet med examensarbetet har varit att titta pÄ hur tvÄ olika regioner har utvecklat sinavfallshantering och studera hur utvecklingen har pÄverkat miljöpÄverkanskategorierna;vÀxthuseffekten, försurning, eutrofiering samt fotooxidantbildning. Olika scenarier för 1994,2004 och framtiden, 2014, har formulerats utifrÄn uppsatta politiska mÄl och styrmedel samtefter de studerade avfallsbolagens planer för respektives avfallshantering i framtiden.Resultaten i form av miljöpÄverkan frÄn respektive scenario fÄs och utvÀrderas med hjÀlp av Excel-applikationen WAMPS, som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och somutvecklats under arbetes gÄng.Resultaten visar att svensk avfallspolitik har styrt avfallshanteringen mot minskad pÄverkanpÄ miljön för i stort sett alla aktuella pÄverkanskategorier för de bÄda studerade regionerna,fram till 2004.
Anpassning av en produktion
Teknologin har gjort det lÀttare att nÄ ut till lÀnder och regioner över hela vÀrlden. Det har resulterat i att media har kunnat lÀmna det lokala planet och nÄ ut till en större marknad Àn nÄgonsin. I den hÀr uppsatsen kommer vi att granska hur mediebolagens produktioner Àndras nÀr de nÄr ut till frÀmmande omrÄden för att fungera pÄ den nya marknaden.Uppsatsen tittar ocksÄ pÄ hur nyhetsbolag bevakar olika hÀndelser beroende pÄ om den utspelar sig pÄ ett lokalt eller globalt plan.Resultatet pekar pÄ att de frÀmsta anpassningarna görs pÄ grund av respekt mot gamla traditioner som religion. Vid nyhetsbevakningen hos mediebolagen Àr det tydligt att mallar för nyhetsvÀrdeinger stÀmmer vÀl överrens med hur bevakningen görs..
LÄna Dig Rik : om en marknadsföringskampanj för folkbiblioteken i tre regioner och dess mottagande i lokalpressen
The marketing campaign ?LÄna dig rik? [Get rich by lending] involved 25 public libraries in three regions; Kronoberg, Kalmar and Blekinge. This paper examines 28 news-articles concerning this campaign, found in eight publications in the responding regions. The purpose of this is to determine to what extent the description of the campaign found therein responded to the intents of its founders and to what extent the public had a say in these articles. The result found indicates that the overall image of the campaign presented in the news-articles was well in correspondence with the intents of the campaign itself but that the public views where arguably absent..
CirkulÀr ekonomi - möjligheter och utmaningar : En kvantitativ studie över potentialen för en cirkulÀr affÀrsmodell inom möbelindustrin
Syftet med studien Àr att undersöka potentialen för en cirkulÀr affÀrsmodell inom möbelindustrin. Genom en enkÀtundersökning har landsting/regioner, kommuner och myndigheter tagit stÀllning till frÄgor som utgÄr frÄn konceptet cirkulÀr ekonomi. Resultatet av studien visar att det finns en mycket lÄg efterfrÄgan för en cirkulÀr affÀrsmodell inom den offentliga sektorn. Det marknadshinder/barriÀr som framförallt anses begrÀnsa införandet av en cirkulÀr ekonomi Àr det juridiska ramverket, lagen om offentlig upphandling (LOU)..
DagsvÀdrets effekt pÄ sjukskrivningar : En undersökning av temperatur, nederbörd och sol Ären 1987-1990
Denna uppsats behandlar daglig vÀderpÄverkan pÄ anmÀlda respektive avslutade sjukskrivningar i tolv svenska regioner under perioden 1987-1990. VÀderdata frÄn SMHI bestÄr av soltid, temperatur och nederbörd. Sjukskrivningsdata Àr kopplade till vÀderstationsdata. Undersökningarna Àr differentierade för tre dimensioner: pÄbörjade/avslutade sjukskrivningar, sommar-/vinterhalvÄr samt kvinnor/mÀn. Vi har funnit att sol har en signifikant dÀmpande effekt för anmÀlda sjukskrivningar under sommarhalvÄret.Kvinnor reagerar dessutom till skillnad mot mÀn pÄ vÀderomslag i soltid över vinterhalvÄren nÀr det gÀller att avsluta sjukskrivningar..