Rävsta naturreservat omfattar ett fragmenterat landskap som är mycket variationsrikt. När en skötselplan ska upprättas i ett sådant område är det viktigt att se till de hot som frag-menteringen medför som till exempel: för små habitat med för liten tillgång till resurser, avklippta spridningsvägar och kanteffekter. En ny skötselplan ska upprättas för reservatet under 2010 och det här arbetet syftar till att föreslå en modell som inriktar sig på att mot-verka de negativa effekterna som fragmentering har på den biologiska mångfalden. För att hitta de naturvärden som finns i området i nuläget har inventeringsdata från olika källor gåtts igenom. Data på arter som antingen är rödlistade eller indikerar höga naturvärden sammanställdes i olika grupper beroende på vilken naturtyp de är knutna till.

Dagvattnet i stadsmiljö har länge varit något som ska ledas under marken i rör. När vattnet rinner på gator, genom industriområden och villakvarter samlar det på sig en mängd förore-ningar från dessa ytor. När sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det når ut till sjöar och hav. Genom att istället anlägga öppna dag-vattensystem i form av dammar eller våtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. Sådana anläggningar utgör också en varierad karaktär i staden.

Mjölksyrabakterier tillhörande släkten Lactobacillus och Bifidobacterium har nyligen upptäckts hos bin och i honungen de producerar och innefattar 13 nya arter[1]. Forskarna arbetar med att ta fram nya snabba och mer pålitliga identifierings metoder för att karakterisera dessa bakterier. I detta projekt undersöktes möjligheten att identifiera dessa bakterier med en ny metod som heter denaturing high performance liquid chromatography (DHPLC). Metoden bygger på separation av PCR (polymerase chain reaction) amplifierade 16S rDNA fragment i DHPLC [8]. Vid identifiering av bakterier amplifierades olika variabla regioner från 16S rRNA genen, som påvisade efter sekvensering störst genetisk variation mellan dessa bakterier [1]. Separationen utfördes med ion-pair reverse-phase high presure liquid chromatoghaphy (IP RP HPLC) med delvis denaturering av DNA molekylen.

Miljonprogrammens trädbestånd präglades generellt vid anläggning av ett ensidigt artval. Tidigare forskning tyder på att trädbestånden på flertalet miljonprogramsområden till stor del präglats av en bristande hänsyn till vegetationens utveckling över tid. Ett snävt antal arter med snabb tillväxt och förmåga att klara av de störda markförhållanden som uppstått i och med det mekaniserade byggandet har på många platser överanvänts och skapat monotona utemiljöer . Tidsperspektivet ger oss idag möjlighet att utvärdera trädbestånden inom rekordårens bostadsgårdar ur ett hållbarhetsperspektiv och uppsatsen utreder huvudsakligen vilka riktlinjer som kan vara aktuella för att, utifrån olika överväganden, styra och forma trädbeståndet inom det specifika fallstudieområdet tillika miljonprogramsområdet Vilbergen i syfte att skapa ett mer långsiktigt hållbart trädbestånd. Uppsatsen är huvudsakligen indelad i tre delar. I den teoretiska bakgrunden undersöks i litteraturen hållbara trädbestånd utifrån aspekterna träd i dynamik, artval, växtteknik och rotutrymme.

I det äldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mångfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hävda betesmarker och slåtterängar med gammaldags metoder. Men är åtgärderna effektiva och uppfyller de sitt ändamål? Syftet med denna studie var att återinventera 10 stycken provytor från 2002 på gården Brofallet, för att se hur artsammansättningen hos kärlväxter hade påverkats av nio säsongers återupptagen hävd. Gården ligger helt omgiven av skog, isolerad från annan jordbruksmark.

Parasitangrepp är en av de vanligaste och allvarligaste orsakerna till produktionsbortfall hos får och nöt. Akut sjukdom till följd av parasitangrepp uppstår ofta plötsligt och med hög mortalitet. Kroniska parasitangrepp kan vara svåra att upptäcka, då djuren inte alltid uppvisar symptom, men dessa angrepp kan ge följder över en längre tidsperiod med bl.a. nedsatt produktion av mjölk och ull samt sämre tillväxt av lamm och kalvar. Inom modern djurproduktion idag är den primära nematodkontrollen att begränsa antalet infektiösa larver på betet genom strategisk användning av anthelmintikum kombinerat med beteshygien.

Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.

Död ved är mycket viktigt för skogens ekosystem. Minskningen av död ved i dagens produktionsskogar har skapat ett stort problem för flertalet vedlevande arter. Denna studie gjordes för att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som spelar in när det gäller förekomst och utbredning av de två vedlevande arterna Anastrophyllum hellerianum och Dicranum flagellare. Täckningsgraden av de två arterna undersöktes på lågor, tillsammans med faktorerna: art, diameter, nedbrytningsgrad, antal lågor i närheten, solexponering, markkontakt och fuktighet i mark. Tre typer av skogar inventerades.

Däggdjur diar sina ungar under den första tiden efter förlossningen men hos många arter består moderskapet av mer än att bara erbjuda mat. Många däggdjur som hålls i fångenskap har separerats från sina mödrar långt tidigare än vad som sker i naturen och separationen sker ofta abrupt utan möjlighet för ungarna att successivt vänja sig vid de nya förutsättningarna som separationen innebär. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vad som är viktigt i moder-unge-relationen, för att sedan titta på hur däggdjurs beteende påverkas av att förlora sin mamma tidigt i livet, och hur problemen kan undvikas med exempel från häst, får, nötkreatur, gris, gnagare, mink och primat. Det sociala bandet som bildas mellan moder och unge strax efter födseln är viktigt för att de ska känna igen varandra och hos vissa arter är det livsviktigt för ungarnas näringsintag och överlevnad. Hos de flesta arter verkar dock moderns närvaro och omvårdnad vara minst lika viktig, om inte viktigare för ungarnas utveckling och välbefinnande.

Fler och fler nya växtsjukdomar och skadegörare etablerar sig i Sverige. Det gör att ersättning av sjukdomsdrabbade träd kommer att bli allt viktigare i framtiden. Syftet med arbetet var därför att med utgångspunkt från Robinsons samt Sjöman och Slagstedts urvalsmetoder för växter undersöka alternativa arter till en sjukdomsdrabbad trädart. Arbetet fokuserar på skogsalm eftersom den förut var ett välanvänt stadsträd, men som i och med almsjukan, inte längre är aktuell för nyplantering. Därför är det av stor vikt att ta fram möjliga ersättningsarter och frågan var därför: Vilka trädarter är lämpliga för att ersätta skogsalmarna i allén utmed Fyrisån i Uppsala Stadsträdgårds befintliga parkmiljö? För att ta reda på information om min utvalda plats samt möjliga ersättningsarter gjorde jag en platsinventering respektive litteraturstudie där Stadsträd från A-Z av Rune Bengts-son var viktig litteratur.

Trots att pollenhalterna är högre på landsbygden har allergikerna ändå ökat mest i stadsmiljöer. 85 % av Sveriges befolkning bor i tätorter och allergierna kan kosta samhällen miljarder i form av sjukskrivningar och läkarkostnader. I och med att pollen kan spridas så långa vägar med hjälp av vinden medför det att man vid landskapsprojekteringar inte lägger så stor vikt kring pollen och gör inget heller för att förhindra besvären som uppstår. Syftet med studien är att undersöka om man vid projektering kan göra något för att underlätta för pollenallergiker i de urbana miljöerna. Målet är att ta reda på om man kan påverka pollenhalten på en viss plats genom förebyggande åtgärder. Resultatet har baserats på en litteraturstudie samt två intervjuer. Pollenkornen som sprids i stora mängder med vinden kan göra det mer eller mindre omöjligt att skydda sig.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.

Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.

Rikkärr är en naturtyp med hög artrikedom, som återfinns i kalkrika våtmarker. Kända rikkärr upptar idag 2-3 % av myrarealen i Sverige (Sjörs & Gunnarsson 2002). Med snabbare och effektivare inventeringsmetoder skulle med all sannolikhet fler rikkärr återfinnas. Rikkärrens många arter har under lång tid anpassat sig till de speciella förhållandena men är idag starkt hotade då biotopen rikkärr minskar. Tillbakagången är ett resultat av dikning, upphörd hävd, övergödning, försurning och skogsbruk.