Många arter påverkas idag negativt av skogsbruket. Detta visar sig dels i ett växande antal arter på den svenska Rödlistan. I Norrbottens län är idag närmare 500 skogslevande arter rödlistade, och dessa är fördelade över flera olika organismgrupper. Det stora antalet rödlistade arter i skog innebär att det är svårt att direkt utifrån Rödlistan utforma effektiva naturvårdsåtgärder samt generell hänsyn inom skogsbruket. Genom att sammanställa och strukturera information om de rödlistade arternas krav på livsmiljö och hotsituation kan Rödlistan som verktyg utvecklas.

Den asiatiska fågelarten Prinia flaviventris (Delessert, 1840) har sju underarter: P. f. sindi-ana Ticehurst, 1920, P. f. flaviventris (Delessert, 1840), P.

Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter.I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index).

Det finns idag en mängd olika artbegrepp men inget universellt som fungerar för alla organismer. Det mest använda är det biologiska artbegreppet som innebär att en art är en population organismer som är reproduktivt isolerade från andra populationer. De evolutionära processerna som leder till bildandet av nya arter delas upp beroende på vilken geografisk skala de utspelar sig i. Den allopatriska modellen som är den mest vedertagna innebär att geografiskt isolerade populationer med tiden ackumulerar genetiska, morfologiska eller beteendemässiga differentieringar till den grad att populationerna kan betraktas som olika arter. Sympatrisk artbildning är när artbildning sker inom ett och samma geografiska område, alltså utan geografisk isolering.

Det stora alvaret är en unik biotop, där många säregna arter existerar. Stora alvaret karakteriseras som ett mosaikartat landskap bestående av blottade kalkstensplattor, gräsdominerade ytor, och buskmark. Den vedart som dominerar på stora alvaret är juniperus communis Enen (här efter betecknad som JC). Alvaret har sedan länge varit påverkat av människan, men efter 1950-talet avtog användningen. Det här ledde till att JC började överta ytan på alvaret.

Sedan trakthyggesbrukets införande har stora förändringar skett i de svenska skogarna. Viktiga negativa effekter av trakthyggesbruk på skogslevande arter är habitatförluster och habitatfragmentering. I detta sammanhang är begreppet konnektivitet viktigt. Konnektivitet beskriver i vilken utsträckning arter kan röra sig mellan lämpliga habitatfläckar i landskapet. Konnektiviteten för en art är beroende av andel lämpliga habitat och artens spridningsförmåga. Konnektivitet undersöktes för tolvtandad barkborre och lappmes vid olika spridningsavstånd.

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.

Längs Afrikas östkust från Somalia till Mozambique löper en tropisk skogsremsa som uppvisar en fantastisk variation i artsammansättning och utgör habitat för en mängd endemiska arter. Regionen är så unik att både Conservation International och WWF anser att den bör prioriteras för bevarande insatser. De kustnära skogarna erbjuder också en mängd tjänster som många människor är beroende av. Skog förhindrar jorderosion, är hem åt pollinatorer och lagrar upp koldioxid. Mangroveskogar stabiliserar kustområden och de för lokalbefolkningen heliga Kaya-skogarna i södra Kenya erbjuder ett kulturellt värde. Den stora befolkningen som lever i området gör att mänsklig påverkan utgör ett betydande hot mot regionens biologiska mångfald. Det största hotet utgör det växande jordbruket som ska försörja en allt större befolkning.

Att välja växtslag i Norrland måste främst grunda sig på att de ska vara klimatanpassade, vilket innebär att de måste invintra och starta deras vegetationsperiod vid rätt tidpunkt för att inte drabbas av höst- eller vårfrost. Detta krav innebär att utbudet av växtslag blir begränsat. Detta arbete har fokuserat på vilka arter och sorter som kan klara ett krävande stadsklimat med olika stressfaktorer, innebär att tillgången på växtslag blir ytterligare begränsat. Vid samtal med verksamma inom städerna längs norrlandskusten finns en vilja att öka variationen av växtligheten inom staden. Detta görs främst genom två sätt, den ena är att prova befintligt material som är klassificerade en zon lägre än vad som förekommer på platsen, det andra är att söka efter material som kommer från liknande klimat som det i norr för att vara säker på att växterna inte utsätts för några skador.

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.

Vattendirektivet som trädde i kraft år 2000, innebär ett helt nytt sätt att arbeta med vattenfrågorna i Sverige. Omfattande arbete pågår i Sverige för att ta fram underlag som de kommande vattenmyndigheterna kommer att behöva för att kunna arbeta enligt direktivets bestämmelser. En central del som måste utredas är hur lång den akvatiskt ekologiska återhämtningstiden är när restaureringar och efterbehandlingsåtgärder genomförts. Fem svenska efterbehandlingsprojekt med avseende på metallföroreningar har undersökts i en fallstudie. En översiktsstudie har genomförts på hur fterbehandlingssituationen för metallföroreningar ser ut i Sverige genom att personer vid samtliga av landets länsstyrelser har kontaktats.

Detta examensarbete är först och främst en skisstudie som har till syfte att lyfta fram nio utvalda träds karaktärer i avlövat tillstånd. Skisstudien ska ses som en inspirerande vägledning till trädens karaktär ur ett estetiskt perspektiv. Arbetet bygger på fältobservationer av träd som har kommit till uttryck, främst genom skisser, illustrationer och till viss mån fotografier. Texten i arbetet har poetiska inslag och finns till för att hjälpa läsaren att "läsa" bilderna. Urvalet av träd baseras på de arter som räknas till våra åtta svenska ädellövträd - bok, skogsek, ask, skogsalm, skogslönn, avenbok, skogslind och fågelbärsträd. Till dessa arter har även hästkastanj lagts till, ett hos oss vanligt förekommande träd med intressant och tydlig formspråk. Träds habitus och skulpturala uttryck skiljer sig mellan olika trädslag men även individmässigt inom arterna genom att arvsanlag och olika miljöbetingelser påverkar trädens utseende och växtsätt.