I dag råder det brist på död ved i Sveriges skogar. Detta på grund av det intensiva skogsbruket där man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock är det viktigt med många döda träd i olika nedbrytningsstadier för många skogslevande arter. Svenska skogar har få urskogar där naturliga avdödningsprocesser av träd får ske och därför minskar den biologiska mångfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog är tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola.

Att hålla olika arter tillsammans i ett så kallat samgångshägn är vanligt på djurparker och är en ökande trend. Djuren som ingår i dessa hägn lever ofta på en större yta, och kan få en utvecklad och mer komplex social berikning som kan leda till en ökad aktivitet och högre välfärd. Dock finns risker som bör beaktas; dels för fysiska skador orsakade direkt eller indirekt av aggression mellan och inom arterna, dels stressproblem och risk för smittspridning. Ur djurparkens och dess besökares perspektiv finns också både för- och nackdelar. För djurparken kan samgång både lösa och skapa problem med oönskade beteenden av olika slag, och samgångshägn kräver generellt mer arbete både i planerings- och skötselstadiet.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Min fascination fo?r cirkus har pa?ga?tt en la?ngre tid, framfo?rallt fo?r den moderna formen nycirkus. I nycirkusfo?resta?llningar anva?nds musiken som ett viktigt element och jag har haft en la?ngtan efter att fa? spela musik som skulle kunna passa ihop med cirkusnummer. Genom att komponera melankoliska och roliga melodier skapades ett underlag att jobba med fo?r de personer som jag hittade till mitt projekt.

Det här arbetet handlar om vilka mikrobiologiska faktorer som kan påverkar snittblommors livslängd. Koncentrationen av mikroorganismer i vasvattnet har en större betydelse för livslängden, mer än vilken sort av mikroorganismer som förekommer i vasvattnet. I vasvattnet till snittblommor har man funnit bland annat Pseudomonas, Bacillus och Enterobacter. För att minska påverkan på snittblommorna av dessa arter så bör habitatet för dessa arter ändras för att missgynna dem och därmed indirekt gynna snittblommorna. Arbetet tar även upp andra faktorer som kan påverka livslängden och prydnadsvärdet, så som etylen.

Idag mår våra stadsträd inte bra. Som uppsatsämne har jag därför valt att skriva om träd i stadsmiljö och problematiken runt detta. Vad vi kan göra för att förlänga livslängden hos de träd som finns i stadsmiljö idag? Och vid nyplanteringar - finns det arter som klarar sig bättre än andra? Jag kommer att ta upp de olika problem som finns såväl över som under mark och försöker finna arter som lämpar sig bättre som stadsträd och varför. Jag har valt att göra en övergripande beskrivning av hur läget ser ut idag för stadsträd. Därefter har jag genomfört en studie av stadsträden i Uppsala.

?År 1973, kom ett antal länder överens om att handel inte får vara orsaken till att vilda djur och växter utrotas.? http://www.wwf.se/show.php?id=1122930 Idag hotas över 30,000 arter av djur och växter världen över av utrotning och en fjärdedel av jordens växter och djur befaras att utrotas inom de närmsta 50 åren. De senaste 100 åren har mer än 50 % av den tropiska regnskogen tagits ner och när miljön förändras är det flera djurarter som har svårt att anpassa sig och därmed minskar i antal. Utöver miljöhotet är handeln en viktig bidragande faktor till att arter minskar i antal. Handeln med redan hotade djurarter är ofta illegal och de ekonomiska intressena är stora då risken för upptäckt är liten och straffen är låga.

Detta är ett examensarbete som handlar om ormbunkar, där jag försöker ge en lite mer nyanserad bild av ormbunkarna som växtgrupp än den som vanligen är rådande. Dels genom att beskriva deras fascinerande historia, förökning och odling och dels genom att beskriva ett större antal arter och sorter som skulle kunna vara intressanta att använda i svenska trädgårdar och parker, samt deras olika krav på växtförhållanden. Första delen av arbetet, som bygger på litteraturstudier, belyser ormbunkarnas historia. Både i det lite längre geologiska perspektivet och i det kortare perspektivet som odlade trädgårdsväxter, genom det Viktorianska Englands ?Fern craze? fram till dagens mer begränsade användning. I ett arbete om ormbunkar kan man nästan inte undvika att gå in på deras avvikande livscykel och nämna någonting om hur man går till väga för att föröka dem.

Detta är ett arbete om Salix och skapandet av ett salicetum där det redogörs för projekteringen och den beskrivande processen från ide till genomförande. I arbetet berättas även om företeelsen växtsamlingar samt ges en beskrivning av Salix släktet, dess historia, genus och användningsområden. Där beskrivs två andra arboreta vilka i diskussionen jämförs med Alnarps salicetum. Arbetet innehåller också växtlistor med förekomst, storlek och användning av ca 70 arter som är nyplanterade på salicetumet. Det finns även en förteckning över andra arter i släktet som finns planterade på SLU, Alnarps område.

Denna litteraturstudie syftar till att utreda om Treponema-arter är tänkbara etiologiska agens till öronnekros hos gris. Sjukdomen drabbar främst unga djur och då framförallt efter avvänjning. Symptomen yttrar sig som ytliga lesioner eller nekroser på ytterörat och det är vanligt att många djur drabbas vid samma tidpunkt. Sjukdomen anses vara ett djurvälfärdsproblem men är inte associerad med några produktionsnedgångar. Vid bakteriologiska undersökningar finner man framförallt spiroketer, kockoida och kockobacillära bakterier.

I den urbana miljön finns det inte alltid rum för alla träd, många arter blir för stora för att kunna få plats. De täcker fönster, skuggar samt konkurrerar med fasader och ledningar om utrymmet. Att forma träd i Sverige idag är något som jag har hört kostar mer än vad det smakar, varför är det så? För att ta reda på hur olika städer arbetar med formade träd tog jag kontakt med Göteborg, Helsingborg, Malmö och Stockholm. Med dem hörde jag mig för om kostnader och vilka arter de använder sig utav.

Kryptosporidier är globalt förekommande protozoer med förmåga att framkalla diarré och andra symptom hos ett infekterat värddjur. I dagsläget känner man till ett tjugotal arter av kryptosporidier, varav flertalet är zoonotiska. Människor drabbas främst av Cryptosporidium hominis, en humanspecifik art, samt av den zoonotiska arten C. parvum som är vanligt förekommande hos kalvar. Andra arter som smittar mellan djur och människor, men mer sällan, är t.ex.

Man har förr trott att fågelpar inom många arter, t ex albatrosser och kungspingviner, är varandra trogna livet ut. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på om det finns något vetenskapligt stöd för sexuell eller genetisk monogami hos någon fågelart. Uttrycket ?monogami? kan ha flera betydelser. Social monogami är att en individ lever i ett parförhållande med endast en partner åt gången. Sexuell monogami innebär att ett par kopulerar bara med varandra, och detta baseras på observationer.

Högarp ligger i östra kanten av Jönköpings län. I den här undersökningen har en inventeringav kärlväxterna i de tre ängarna i byn gjorts och jämförts med en inventering från 1979.Bortsett från en period under mitten av 1900-talet, har ängarna förmodligen hävdats på ettliknande sätt under en mycket lång tid. Därför har också en väldigt rik ängsflora utvecklats.Syftet med undersökningen, var att se vilka förändringar som skett i florasammansättningenunder åren som gått mellan de två inventeringarna. Påverkansfaktorer som kvävenedfall,försurning, metoder för hävd och några olika ängsväxters habitatskrav är aspekter sombehandlas. Analysen utgår också från de metoder för hävd som beskrivs i kulturreservatetsskötselplan och som redovisats i intervjuer.Eftersom ängarnas gränser utvidgats något sedan 1979 har det inte gått att avgöra ifall nyaarter tillkommit på grund av större arealer i den senare inventeringen.

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.