Under det senaste årshundradet har de svenska skogarna genomgått en omfattande förvandling, från mer eller mindre naturligt dynamiska till hårt brukade skogar bestående av monokulturer av tall eller gran. Denna förändring har lett till en minskning av den biologiska mångfalden, att många arter som är beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att främja variation, biologisk mångfald i allmänhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvårdshänsyn i brukade skogar. I den här studien utvärderas den påverkan som kalavverkning har och den betydelse hänsynsträd har på artsammansättningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 åren efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA från jordprover tagna på kalavverkade ytor, nära hänsynsträd och i gammal skog i ett begränsat geografiskt område i norra Sverige.

Ett ökande problem inom Europa och Sverige är invasiva skadegörare på vedartad material av släktet Phytophthora. Dessa introducerade patogener har samevolverat med värdväxter i sin ursprungliga miljö. När dessa skadegörare sprids i andra ekosystem kan de orsaka ett epidemiskt sjukdomsförlopp på flertalet olika växter i sin nya miljö. Phytophthora alni subsp. uniformis är en typisk sådan skadegörare, vars geografiska ursprung är oklart men troligtvis är den en hybrid mellan två arter av Phytophthora som med hjälp av plantskolehandeln möts.

Perenner är vanliga prydnadsväxter i våra hemträdgårdar. Vi odlar dem för deras blommor och/eller bladverks skull och skadegörare som minskar prydnadsvärdet är därför inte uppskattade. Fluglarver som minerar bladen är en av flera sådana skadegörare som dock inte är särskilt uppmärksammade inom växtskyddsområdet, bara ett fåtal arter beskrivs inomsvensk litteratur.Denna litteraturstudie beskriver ett urval av 10 minerande flugarter förekommande i Sverige med värdväxt, utbredning i Sverige och Norra Europa, biologi samt skadebild. De flesta arter är ganska monofaga och angriper ett fåtal släkten, medan vissa är väldigt polyfaga med brett värdväxtregister. Runt 100 perennsläkten som är vanligt förekommande i Sverige är registrerade som värdväxter för minerarflugor och drygt 100 arter av minerande flugarter på dessa perennsläkten finns i landet.

Denna litteraturstudie syftar till att utreda om Treponema-arter är tänkbara etiologiska agens till öronnekros hos gris. Sjukdomen drabbar främst unga djur och då framförallt efter avvänjning. Symptomen yttrar sig som ytliga lesioner eller nekroser på ytterörat och det är vanligt att många djur drabbas vid samma tidpunkt. Sjukdomen anses vara ett djurvälfärdsproblem men är inte associerad med några produktionsnedgångar. Vid bakteriologiska undersökningar finner man framförallt spiroketer, kockoida och kockobacillära bakterier.

Biologisk mångfald i urban miljö har visats sig ha stor betydelse för människansrekreation och fysiska och psykiska hälsa. Samtidigt förbättras stadens hälsa genom debullerdämpande, luftrenande och klimatförbättrande egenskaper som vegetationen har.Syftet med denna undersökning är att utföra en temporal och rumslig analysmed avseende på antal och utbredning av rödlistade kärlväxter i Göteborgs innerstad under1900-talet. Utgångsmaterialet är Göteborgs artdataarkiv, ADA, en databas framtagen avGöteborgs miljöförvaltning som innehåller observationer av rödlistade och andra skyddsvärdaväxt- och djurarter. Då databasen är en sammanställning av olika inventeringar över lång tidär skillnaderna från ett material baserat på en systematisk inventering stora. Vagalokalangivelser och okänd observationsfrekvensen i ett område är faktorer som påverkarsäkerheten i materialet men det kompenseras genom ett stort antal observationer undermycket lång tid.Den temporala analysen av antalet rödlistade kärlväxter i Göteborgs innerstadvisar på en tydlig nedgång i rapporterade arter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska städers arbete för en större variation av gatuträd ser ut. I första hand är det ett allt varmare stadsklimat i kombination med hotet från trädsjukdomar som motiverar strävan efter en större artvariation. Ett allt för likriktat trädbestånd utgör en risk som måste hanteras på ett framsynt sätt. Arbetets fokus ligger på hur man i Malmö och Stockholm arbetar med denna fråga, såväl praktiskt som i kommunal planering. Undersökningen gjordes genom att granska trädplaner och samtala med trädexperter i respektive stad.

Storvuxna musslor i sötvatten (stormusslor) kan ha drabbats av en allvarlig tillbakagång i såväl Sverige som hela världen. Tidigare undersökningar i Sverige och andra delar av världen visar på en kraftig tillbakagång och brist på en fungerande föryngring hos arterna flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och tjockskalig målarmussla (Unio crassus). I tidigare undersökningar i Sverige har fokus främst varit att försöka kartera arternas förekomst och utbredning, men inte dess föryngring. Syftet med denna studie är att undersöka föryngringen av samtliga arter stormusslor i vattensystemen Tidan, Lidan och Mariedalsån i Västra Götalands län. Sju lokaler valdes selektivt ut för att representera några av de bästa i de tre vattensystemen.

Studiens mål var att undersöka vilka fågelarter som hittas i Dalafjällen, i vilken miljö man hittar dem samt ifall det fanns en separation mellan arter i val av häckningsplats. Undersökningsytan kom att bli Drevfjällens naturreservat och koncentrerade sig kring högsta fjälltoppen Härjehågna. Sedan flera år tillbaka har detta område inventerats av Länsstyrelsen i Dalarna som en del i deras miljöövervakningsarbete. Data ifrån 2011-2013 års inventeringar användes till denna rapport. Fältstudierna bestod av två rutter där två inventeringsmetoder kombinerades: punkttaxering och linjetaxering.

I dag råder det brist på död ved i Sveriges skogar. Detta på grund av det intensiva skogsbruket där man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock är det viktigt med många döda träd i olika nedbrytningsstadier för många skogslevande arter. Svenska skogar har få urskogar där naturliga avdödningsprocesser av träd får ske och därför minskar den biologiska mångfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog är tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola.

Öring (Salmo trutta) och stensimpa (Cottus gobio) är två vanligt förekommande arter i Sverige. En fråga som lyfts allt mer frekvent i olika artiklar och publikationer är hur dessa två arter påverkar varandra och vilka faktorer som påverkar denna interaktion. (Gabler & Amundsen 1999, Holmen et al. 2003, Elliot 2006, Hesthagen et al. 2010).

Grönytor är en mycket viktig beståndsdel i utemiljön. Gräsmattan har en stor praktisk användning för människor i och med att den kan fungera som en vistelseyta och ge rekreation. Däremot har den inte samma biologiska och estetiska värden som ängen har. Detta arbete undersöker om växter med en blomning, som hos ängen, kan klara den användning som man har av en bruksgräsmatta. En bruksgräsmatta eller en lågväxande örtmatta behöver bestå av arter och sorter som tål konkurrens, vinter, klippning och i vissa fall slitage från tramp. Två andra faktorer som är mer knutna till platsens läge och funktion som salt och översvämningstolerans kan även vara viktiga för växtvalen. Klippning innebär att växtdelar tas bort från plantor och att de får snittytor där de kapats av.

Kejsarlinden, Tilia x europaea ?Pallida? som är en sort av parklind Tilia x europaea, visar många tecken på att vara en överanvänd art. Användningsområden sprider sig från alléträd vid landsvägar till gatuträd och parkträd inne i städer, användningsområden som inte alltid ställer sig överens med de egenskaper som kejsarlinden besitter.I arbetet har biologiska egenskaper och estetiska kännetecken undersökts för att kunna hitta de viktiga orsakerna till varför kejsarlinden används och efter dessa har alternativa arter undersökts. Arter som skulle kunna användas för att öka artvariationen på platser där enbart kejsarlind idag används.Efter litteraturstudien kunde det konstateras att biologiska egenskaper som beskärning, frosttolerans, föroreningar, jord/markförhållanden, ljusförhållanden, mark pH, salttolerans, sjukdomsresistens, vindtolerans och ålder var värdefulla i den kommande jämförelsen. Av de estetiska kännetecknen var bladform, blomning, bredd, färg på bladverk, höjd, kronans täthet och växtsätt/habitus framträdande.

Uppsatsen analyserar det rättsliga ramverket för artskydd. Utifrån målsättningen om en hållbar utveckling och bevarandet av biologisk mångfald hanterar miljörätten, både på internationell och på nationell nivå, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras även viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framställningen har därför varit att undersöka hur rättsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med skogsbruk.

Skogens biologiska mångfald hotas främst genom den påverkan som människan har på naturen. Skogsbruk och bekämpning av skogsbränder leder bland annat till att landskap och habitat fragmenteras samt att mängden död ved minskar i skogen. Naturvårdsverket och länsstyrelser arbetar inom ramen för de nationella miljömålen med åtgärdsprogram för hotade arter. Detta som ett led i arbetet med bevarandet av den biologiska mångfalden. Många hotade arter har en dålig spridningsförmåga, därför krävs planering utifrån ett landskapsperspektiv där stora sammanhängande områden sätts av och restaureras.

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen är skriven på 30 högskolepoäng vid lärosätet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa på hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trädval längs vägarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hållbart i förhållande till det framtida förändrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssätt och kommunerna har använts som jämförelse. Enligt regeringen (2007) måste transportinfrastrukturen anpassas till ett förändrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta måste avsättas. Det är också av yttersta vikt att områden som riskerar att drabbas kartläggs så att åtgärder redan nu kan påbörjas. För att kunna avgöra om ett växtval är hållbart eller inte behövs aktivt arbete gällande värnandet av den biologiska mångfalden, utförliga växtlistor med vilka arter det är som har planterats, i vilken utsträckning de har planterats samt ett långsiktigt klimatarbete gällande växtval.