Hemlock och douglasgranar är inte okända släkten i Sverige, dock är det endast få arter som finns till försäljning och som används i offentliga miljöer i landet. Det saknas en svensk sammanställning av släktenas samtliga arter så syftet med denna litteraturstudie är att beskriva arterna morfologiskt samt deras naturliga utbredning och associerade arter. Utifrån detta förs en diskussion med målet att svara på frågan om fler arter kan vara härdiga i svenskt klimat. Även odling och förökning beskrivs översiktligt och författarnas meningsskiljaktigheter angående taxonomin tas upp. Resultatet indikerar att få nya arter kan tänkas härdiga i svenskt klimat men främst att fler arter är lämpliga för användning i större utsträckning. Dock krävs provodling för att med säkerhet fastställa arternas härdighet..

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.

Allt fler främmande arter når våra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla länder har även nya spridningsvägar uppstått för främmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska områden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mångfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi åtagit oss att reglera introduktion av invasiva främmande arter, vilket omfattar såväl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltäckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva främmande arter. Det övergripande problemet synes främst bestå i svårigheten att reglera oavsiktliga introduktioner.

I takt med att konkurrensen på trädgårdsmarknaden ökar blir det allt viktigare att som odlare hela tiden hålla koll på konsumenternas efterfråga för nya arter och sorter. Att våga testa nya växer och presentera dem i sitt sortiment kan ses som en potentiell konkurrensfördel, och bör vara prioriterat hos varje odlare. I denna rapport presenterar jag 10 arter inom släktet Fragaria, ett släkte med stora potentialer att lyckas på marknaden. Jag presenterar både arter anpassade för de nordliga delarna av Sverige, odling i urbana miljöer, som prydnadsväxter och arter som skulle fungera bra för bärodling i hobbyträdgårdarna. De olika arter är anpassade för frilandsodling, ampel- och krukodling, inomhusodling och växthusodling. Genom att läsa min rapport hoppas jag att Du blir intresserad att provodla någon av de spännande arterna som finns inom släktet Fragaria!.

Denna studie syftar till att bidra till det omfattande arbete som pågår med att rädda hotade arter världen över. I Sverige sker det framförallt genom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och tillämpande av dessa ute i landets län. I den här studien ställer jag frågan hur man landskapsekologiskt kan planera för att bevara och främja hotade arter i ett aktuellt fall för Haftahedarna i västra Dalarna. För att besvara denna fråga användes tre av områdets hotade arter: mosippa(Pulsatilla vernalis), bombmurkla(Sarcosoma globosum) och silversandbi(Andrena argentata) som paraplyarter. Dessutom gjordes en naturtypsindelning för hela området och de olika arternas åtgärdsprogram studerades.

Bränning har använts av människor för bearbetning av naturen av flera anledningar, t.ex. för att bryta ny mark eller för att skapa bättre bete för boskap. Om bränningen sker under tidig vår är det mindre risk att växtligheten skadas. Det som sker när den döda biomassan bränns är att det mesta av kvävet försvinner till atmosfären, vilket gynnar hög artdiversitet.För att utreda huruvida artanatal, artsammansättning och procentandel gräs i frisk ängsmark, påverkas av bränning utsågs tre lokaler med olika bränningsfrekvens: gammalbränd (inte bränd i år, men tidigare), nybränd (bränd varje år) och obränd (aldrig bränd), vilka inventerades under sommaren 2007 varefter resultatet sammanställdes.Det fanns flest arter i kategori gammalbränd, något färre i nybränd och minst antal arter i obränd. Det visade sig även att olika arter gynnades eller missgynnades i de olika kategorierna.

Idag finns det många outforskade områden när det handlar om användandet av prydnadsgräs i Sverige, inte minst vad det gäller härdighet. Utbudet på de svenska plantskolorna är ofta litet och möjligheten att hitta information om prydnadsgräs för svenska förhållanden är begränsat och mycket svåra att hitta. Med tanke på att Poaceae är en stor familj bland växter finns det förvånansvärt få arter och sorter att välja mellan i Sverige. Med bakgrund av detta vill jag i min uppsats undersöka och diskutera möjligheten att finna nya, mindre beprövade släkten, arter, sorter och hur dessa kan användas i Sverige. .

Syftet med den här uppsatsen har varit att redogöra för utformningen av Sveriges och EU:s lagstiftning gällande införsel, odling och utsättning av främmande biologiskt material på gennivå. Målet har varit att se hur deras regleringar förhåller sig till CBD:s riktlinjer för bevarande av den biologiska mångfalden och vilka eventuella brister de respektive lagregleringarna hade genom att jämföra dem med varandra och konventionsbestämmelserna. Frihandeln inom EU gör det svårare att, genom tullrestriktioner, begränsa införselrisken av invasiva arter från ett land till ett annat inom EU. De mål som EU och Sverige satte upp i början av 2000-talet om att till exempel helt ha stoppat förlusten av biologisk mångfald till 2010 uppnåddes inte. EU:s reglering är fragmentarisk och den reglering som finns nu hanterar inte oavsiktlig införsel eller introduktion av främmande arter.

Underbestånd förekommer i olika typer av naturliga ekskogar och lövblandskogar med inslag av ek. De är viktiga för den biologiska mångfalden. I produktionsskog där målet är att producera högkvalitativt ektimmer är underbeståndet också mycket viktig då det har kvalitetsdanande egenskaper. Dessvärre är underbestånden ofta dåligt utvecklade i svenska ekskogar. Ekbestånd som anlagts på före detta jordbruksmark saknar i princip fröbank och rotsystem från de olika underbeståndsarter som naturligt förekommer i ekskogar.

Branden brukade vara en naturlig del av den boreala skogens dynamik men frekvensen av bränder har minskat kraftigt i Sveriges skogar sedanbörjan av 1900-talet. Detta har lett till svårigheter för flera arter som är beroende av bränder för att överleva. För att se hur stor påverkan brandfrekvensen har på pyrofila insekter samlades ett stort antal arter in efter en brand i Alaska 1999. Man valde Alaska just för att brandfrekvensen där har varit nära ?naturlig? även under 1900-talet.

Jag har i denna uppsats utrett det rättsliga skyddet mot det hot som införsel av sällskapsdjur samt utsättning av dessa kan utgöra mot den biologiska mångfalden. Jag har fokuserat på icke inhemska gnagare eftersom det är en djurart som införs till Sverige för att hållas som sällskapsdjur. Det finns bestämmelser för hur införsel av sällskapsdjur inom EU och från tredje land får ske men dessa reglerar till största del införseln av de vanligaste sällskapsdjuren, till exempel hundar och katter. Bestämmelserna har som huvudsakligt syfte att skapa ett djurskydd, inte ett skydd för den biologiska mångfalden. Trots att icke inhemska gnagare kan innebära ett stort hot mot den biologiskamångfalden om de introduceras i vår naturmiljö, medger bestämmelserna i princip fri införsel av upp till fem gnagare.

De dynglevande skalbaggarna är en stor tillgång för naturen och för människan. Dyngbaggarna lever både i skogen och på öppna marker och bryter ner spillning från såväl vilda som tama djur. En stor del av de dynglevande skalbaggarna tillhör gruppen bladhorningar (Scarabaeidae) och hela 29 arter av totalt 61 är med på den svenska rödlistan. För att ta reda på hur dyngbaggefaunan ser ut på en ekologisk gård i Tämta, Västra Götalands län, gjordes inventeringar vid tre tidpunkter under sommaren 2009. Varje inventeringstidpunkt bestod av två delinventeringar, en på öppen betesmark och en på betesmark i skog, detta för att se om det fanns några skillnader i artantal och om det var samma arter på de olika habitaten.

Släktet Rosa, rosor, är en mycket populär kulturväxt med en lång historia av växtförädling. Tyvärr uppskattas de inte bara utav oss människor, utan även utav flera olika skadegörare. Ordningen steklar, Hymenoptera, innehåller flera arter som angriper rosor. Denna litteraturstudie beskriver de stekelarter som finns i Sverige, deras utbredningsområde, utseende och skadebild samt även om de angriper vissa specifika arter eller sorter utav rosor. Bekämpning utav dessa skadegörare beskrivs.

AbstraktI denna studie har 104 utsorterade prover av brokparasitsteklar (Ichneumonidae) från Svenska Malaisefälleprojektet bearbetats. I 26 av dessa prover påträffades sammanlagt 68 exemplar av hängbensteklar (Anomaloninae) tillhörande tolv olika arter. Minst nio nya landskapsfynd redovisas. Typiska karaktärer beskrivs för de sju släkten och tolv arterna. En sammanställning över vilka arter som påträffades samt gamla och nya landskapsfynd presenteras i tabellform.2008:Bi3.

Salt används i stor utsträckning på våra gator och vägar i syfte att bekämpa halka. Detta salt påverkar ofrånkomligen intilliggande lignoser och därmed är det intressant att veta hur de påverkas och vilka som kan anses vara mer salttoleranta än andra. Detta för att underlätta vid utformningen av vägnätsmiljön och urbana miljöer. Olika forskarrapporter skriver om ämnet. Detta kandidatarbete gör en sammanställning av elva sådana rapporter för att kartlägga eventuella mönster. Tre frågor ställs: Finns det något gemensamt bland de lignosarter som nämns i litteraturen som toleranta för saltpåverkan? Vilka lignoser beskrivs i litteraturen avseende salttolerans respektive saltkänsliga? Hur är respektive forskning kring lignoser och saltpåverkan utförd och hur presenteras den i litteraturen? Litteraturstudien visar att det inte finns några gemensamma faktorer utan de består av flera delfaktorer hos olika arter: - Skyddande knopphölje och knoppdvalans början och slut. - Möjligheten till bättre ljusabsorbering vid ökad salthalt. - Effektiv vattenhantering. - Hantering av saltjoner i växten. - Åldern hos lignosarterna. För att identifiera fler lignoser som salttoleranta kan det vara av intresse att undersöka dessa faktorer på fler arter. Vidare har en uppdaterad sammanställning utförts för arter som i facklitteratur och forskningsrapporter beskrivs som toleranta, måttligt toleranta eller känsliga för saltpåverkan.