The purpose of this essay is to display the double moral that is prevailing in France concerning human rights. Immigrants and ethnic minorities are suffering from discrimination as well as racism. By looking at legislation in France concerning FGM/C and its difficulties it becomes clear that there is a correlation between the legislation and African women's situation in general. These women are denied their basic rights and are excluded from society. They are rendered invisible and vulnerable.

Syftet med studien var att undersöka hur religionskunskapslÀrare i grundskolans senare Är förhÄller sig till frÀmlingsfientlighet, samt hur religionskunskapslÀrare förhÄller sig till Àmnet religionskunskap som ett verktyg för att förebygga och motverka frÀmlingsfientlighet och rasism. Dessutom syftade studien till att undersöka vilken roll en religionskunskapslÀrare har och hur de arbetar i klassrummet för att motverka och förebygga frÀmlingsfientlighet och rasism. Undersökningsmetoden var kvalitativ och fullgjordes genom sex semistrukturerade intervjuer, det vill sÀga att samma frÄgor stÀlldes till alla respondenter, dÀr frÄgorna gav öppna svarsmöjligheter. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och detta gav oss en större förstÄelse dels för intervjupersonerna och dels för resultaten. VÄra intervjufrÄgor skrevs utifrÄn vÄra problemformuleringar och syftet med studien.

DÄ flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan Äterfinns sÄvÀl som i lÀromedel och i skolan som institution sÄ syftar detta arbete till att analysera om Àven nyproducerade lÀromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan frÄn lÀrarutbildningen, kan sÀgas bidra till att upprÀtthÄlla diskriminerande strukturer. Detta arbete Àr framförallt inriktat pÄ begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod anvÀnds en innehÄllsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot lÀromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal Àven Àr berÀttigade nÀr lÀromedel frÄn 2012 analyseras. Det Àr framförallt nÀrvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sÀgas skapa maktojÀmlikheter i lÀromedlen.

The aim was to investigate three anti-racist groups of pupils, their thoughts about respectively their work against racism. The aim was divided into the following questions: - What is, according to the groups, racism and what does the situation look like at the schools? - What does the dynamics in the group look like? - What courses of action are the groups using and how can they improve their work? - How can the groups be described according to the terms work group and basic assumption group? To answer these questions I made three group interviews, one with each group. I analysed the results partly according to earlier research and literature, partly according to the group theory of WR Bion, using the terms work group and basic assumption group. My conclusion is that the word racism seems to have been affected by inflation, since the groups include bullying as well as anti-racists.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur vÀrdegrundsbegreppen mÄngfald och tolerans implementerats i SO-Àmnenas lÀroböcker. Uppsatsens didaktiska strÀvan Àr att skapa gott innehÄll i undervisningen att motverka frÀmlingsfientlighet och rasism.De metoder som anvÀnts för att uppnÄ syftet och den didaktiska strÀvan Àr dels en kvantitativ mÀtning av vÀrdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktÀristiska framstÀllning i Natur & Kulturs lÀromedelUndersökningen av lÀroböckerna har visat att de normativa och vÀrderande formuleringarna fÄtt stÄ tillbaka till förmÄn för en deskriptiv framstÀllning av skolans vÀrdegrund samt att vÀrdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhÄllande till lÀroböckernas totala text. Undersökningen visar ocksÄ, att en didaktisk strÀvan att förbÀttra undervisningen kring vÀrdegrundsfrÄgorna faller pÄ lÀrarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och frÀmlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förstÄelse krÀvs tvÀrvetenskapliga studier.Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktÀristiska citat hÀmtade ur lÀroböckerna.

Elevers empatiska förstÄelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism Àr intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. LÀrdomar vi kan dra av Förintelsen Àr dÀrför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar pÄ samhÀllets vÀrdegrund: demokrati, mÀnskliga rÀttigheter, tolerans och tÄlamod samt opposition mot rasism och totalitÀra ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sÀtt att hantera historia och ger förslag pÄ hur Förintelseöverlevandes berÀttelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen Àr ett hermeneutiskt perspektiv pÄ den muntliga historiens anvÀndningsomrÄden, dess pÄlitlighet och betydelse som kÀlla samt vittnesmÄlens möjlighet att utveckla empatisk förstÄelse. Uppsatsen tar upp svÄrigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsÀndare och mottagare, med hÀnsyn till möjligheten att förmedla vittnesmÄl med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förstÄelse..

Rasistisk "nyhetsmedia" pÄ Internet har vÀxt i samband med den alltmer framtrÀdande rasistiska politiken i Europa och de diskurser som skribenterna pÄ webbplatserna producerar berör oundvikligen mÄnga mÀnniskors vardag. Dessa webbplatser utpekas i Sverige ofta av massmedia som "de dÀr rasisterna" i en bekvÀm distansering, och mindre arbete görs för att förstÄ webbplatsernas faktiska roll i reproduceringen av strukturell och institutionell diskriminering i samhÀllet. Denna studie undersökte under en 3 mÄnaders period den rasistiska webbplatsn Avpixlats uppladdade "nyheter" samt kommentarer som medlemmar skrev pÄ dessa. Empirin analyserades utifrÄn teori om andrafiering och intersektionella perspektiv inom en kritiskt diskursanalytisk ram. Studiens resultat visade pÄ hur rasistisk "nyhetsmedia" pÄ Internet reproducerar andrafiering och diskriminerande förestÀllningar i linje med diskursiva strategier som tidigare forskning pÄvisat hos annan media.

Detta Àr en C-uppsats i Àmnet medier: Dataspelsutveckling som ska leda till min filosofie kandidatexamen. DÄ de etiska frÄgestÀllningarna, speciellt rasism, vid utvecklande av spel har vÀckt mitt intresse valde jag att skriva en C-uppsats med fokus pÄ detta Àmne.Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningarna om hur en speldesigner kan undvika stark kritik nÀr hon gör ett spel som utspelas i miljöer och kontexter dÀr det förekommer rasism eller etniska motsÀttningar samt hur en speldesigner balanserar realism och abstraktion i ett spel som utspelas i verklighetsbaserade miljöer. Teorier och texter som anvÀnts för att komma fram till ett svar pÄ frÄgestÀllningen Àr bland annat Rollings och Adams (2003) teori om den etiska dimensionen och diskuterande texter frÄn Chan (2005) och Everett och Watkins (2008) samt Williams m.fl. (2009) som behandlar rasism och rasbaserade stereotyper i spel. De spel som har analyserats nÀrmare Àr Grand Theft Auto: San Andreas (2004) och Resident Evil 5 (2009) som bÄda har fÄtt utstÄ kritik i media för att vara rasistiska eller för att föresprÄka negative stereotyper.Mitt syfte Àr att föra en diskussion om skildringar av ras och etniska grupper i spel och hur dessa skulle kunna presenteras av en speldesigner pÄ ett fördelaktigt sÀtt.Genom detta arbete kom jag fram till bland hur en speldesigner skulle kunna Àndra pÄ vissa variabler för att fÄ ett bredare accepterat spel.

I vÄr undersökning valde vi ut elva krönikor och ledare för att göra en kritisk diskursanalys av tidningsdebatten kring Bo Hanssons ?svarting?-uttalanden hösten 2012. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen var om de journalistiska texterna byggde pÄ antaganden om samhÀllsidentiteter. Vi genomförde analysen med utgÄngspunkt frÄn Norman Faircloughs metod för att studera samband mellan sprÄkliga meningsskapanden i texterna och en bredare samhÀllskontext som motsvarades av sociologen Masoud Kamalis teori om att samhÀllets utformning och praktiker Àr diskriminerande.Genom en kvalitativ textanalys som fokuserade pÄ logisk argumentation, ordval och meningsuppbyggnad kom vi fram till att skribenterna som argumenterade för antirasistiska budskap reproducerade diskriminerande sprÄkstrukturer pÄ tre sÀtt. För det första konstruerade debattörerna ett motsatsförhÄllande mellan ?rasister? och ?ickerasister? genom att Bo Hansson i debatten gestaltades som en gammal och dum man.

Vi tycker det hÀr Àmnet Àr viktigt och passar bra in i vÄr verksamhetsförlagda tid och i vÄr utbildning som en framtida lÀrare. Det Àr viktigt att vi redan i tidig Älder försöker informera vÄra elever att vi alla som lever i detta samhÀlle har fler likheter Àn olikheter och genom att tala kring detta sÄ kan man fÄ bort begreppen vi och de. Rasism Àr byggd pÄ fördomar, dÀrför tycker vi det Àr viktigt att man börjar tala kring religion redan tidigt i Äldrarna. Vi anser att genom att vi diskuterar olika religioner i klassrummen sÄ skapar eleverna förstÄelse till dessa religioner, denna förstÄelse kan vara vÀldig vÀsentlig för dem i deras vuxenliv. I detta arbete försöker vi fÄ fram vad elever anser om religion, vad som intresserar dem.

Uppsatsen undersöker om den rashygieniska ideologin Àven florerade i 1920-talsfilmen, med tre valda nÀrlÀsningar..

Denna uppsats syftar till att beskriva och undersöka de ÄldersbedömningarMigrationsverket gör av ensamkommande barn frÄn Somalia, som till följd avkriget i sitt hemland saknar ID-handlingar. VÄrt fokus var myndigheternasifrÄgasÀttande av barnens uppgivna Älder, samt anvÀndningen av medicinskaÄldersbedömningar dÀr barnet misstÀnks för att egentligen vara vuxet. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med handlÀggare frÄn en asylprövningsenhet förbarn, samt ensamkommande barn som genomgÄtt en medicinsk Äldersbedömningalternativt redan fÄtt sin Älder ofrivilligt justerad av Migrationsverket. Vi har efteren tematisk analys presenterat materialet relaterat till teorier omsocialkonstruktivism, institutionell diskriminering och rasism. Resultatet avundersökningen blev dels en beskrivning av hur den sociala konstruktionen avÄlder skiljer sig mellan ensamkommande barn och handlÀggare och atttolkningsföretrÀdet gÀllande Älder ges till Migrationsverket.

Vilken typ av kritik fÄr förintelseromaner i kvÀlls- och dagspress? Undersökningen syftar till att kartlÀgga hur den litterÀra kritiken ser ut mot dessa verk. Vidare undersöks hur teman som rasism och frÀmlingsfientlighet kontextualiseras i de undersökta recensionerna..

Jag har med hjÀlp av Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys bearbetat 60 mediatexter som pÄ nÄgot sÀtt berör fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic och tvÄ sÀrskilda hÀndelser under hösten 2003. Jag har redovisat teorier som diskuterar samband mellan nationalism, rasism, identitet, idrott och media, samt nÄgra klassiska sociologiska teorier om identitet och maktstrukturer. Syftet har varit att söka svar pÄ hur den mediala bilden av Zlatan Ibrahimovic tecknas och vilka egenskaper han framstÀlls som bÀrare av, pÄ om det förekommer nÄgra nationalistiska och/eller rasistiska diskurser i materialet, samt pÄ om Zlatan Ibrahimovic representeras som svensk eller som invandrare, en Annan, och vilka orsakerna skulle kunna vara till den representation materialet ger. Jag fann att texterna om Zlatan Ibrahimovic i stort konstruerar en medial bild av honom som en Annan, och att det sÀtt Zlatan Ibrahimovic omtalas kan jÀmföras med hur invandraren generellt omtalas i svenska medier. Jag har Àven funnit att det sportjournalistiska textmaterialet Àr starkt prÀglat av nationalistiska diskurser, och Àven av diskurser som flera av de refererade teoretikerna i detta arbete placerar under en övergripande rubrik av rasism.

Denna litteraturstudie syftar till att beskriva faktorer som Àr betydelsefulla för att vÄrdpersonal ska kunna utföra god omvÄrdnad i förhÄllande till utlandsfödda patienter som vÄrdas inom den svenska sjukvÄrden. Litteraturstudien har baserats pÄ Ätta nationella och internationella vetenskapliga artiklar. Artiklarna hÀmtades frÄn vÄrdvetenskapliga databaser. En beskrivande analys gjordes för att klarlÀgga de centrala kunskapsomrÄden som pÄvisades i artiklarna. Ur resultatet framkom att det föreligger bristande kunskap om transkulturell omvÄrdnad hos sjuksköterskor och att sjuksköterskor upplever svÄrigheter att bemöta kulturella skillnader inom sjukvÄrden.