Sökresultat:
193 Uppsatser om Främlingsfientlighet och rasism - Sida 13 av 13
Etnisk mÄngfald i arbetslivet : en studie av sju mÄngfaldsplaner
Fyrtiotalisterna i vÄr studie vill inte sitta och titta pÄ vad som hÀnder. De vill i allra högsta grad vara med dÀr det hÀnder och vara med och pÄverka sin situation. VÄra fyrtiotalister hÄller sig informerade och uppdaterade om vad som hÀnder i samhÀllet. De Àr vana att resa och de vill kunna vÀlja. Med vÄr studie som bakgrund har vi upptÀckt att fyrtiotalisterna inte villigt tar pÄ sig den roll som samhÀllet idag förvÀntar sig av en Àldre person.
Virala nyheter: Hur nyheter sprids och bemöts i sociala medier
AbstractBakgrund: NÀr mÀnniskor tar del av nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook Àrdet möjligt för andra anvÀndare i de sociala medierna att pÄverka uppfattningen av innehÄllet.Det kan exempelvis ske genom att lyfta fram, tona ned, omtolka eller omgestalta nyheterna.Hur detta sker och vad det fÄr för konsekvenser för hur mÀnniskor uppfattar nyheterna hartidigare inte undersökts. Dessutom saknas det kunskaper om vilka nyheter frÄn massmediernasom sprids i social medier, i synnerhet i Sverige.Syfte: Beskriva och jÀmföra vilka nyheter som sprids i sociala medier (Facebook och Twitter)samt undersöka de psykologiska orsakerna till varför de sprids vidare.Metod: Artiklar (N = 89 450) frÄn de tolv största svenska nyhetssajterna under tvÄ mÄnader ibörjan av 2014 undersöktes hur de spreds pÄ Facebook och Twitter med en kvantitativinnehÄllsanalys. TvÄ oberoende experiment (N = 311) undersökte effekten av kritik pÄ nyheter, inbÀddade i Twittermeddelanden, samt effekten av antalet retweets (vidarebefordringar) pÄ fortsatt vidarespridning.Resultat: Majoriteten av de mest delade artiklarna pÄ Twitter handlade om ett fÄtal Àmnen (rasism, extremism, feminism och vÀlfÀrd). 17 procent av artiklarna hade delats minst tio gÄnger pÄ Facebook eller Twitter. Artiklar delades i regel tio gÄnger mer pÄ Facebook Àn pÄ Twitter.
Den förmögenhetsrÀttsliga skadebegrÀnsningsplikten
Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.
UpphovsrÀtt till litterÀra koncept
Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.
PreliminÀra domskÀl i skiljeförfarande : en möjlighets- och lÀmplighetsbedömning
Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.
VĂ€sentlig anknytning : betydelsen av anknytningsfaktorn familj
Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.
Beviskravet för skattetillgÀgg : en frÄga om den skattskyldiges rÀttssÀkerhet
Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.
HandlÀggning av testamente : frÄn upprÀttande till skifte
Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.
Restriktioner vid hÀktning : en analys av den svenska anvÀndningen i ljuset av EuroparÄdets reglering
Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.
RÀtten till privatliv i den digitala tidsÄldern : om staters övervakning av individer pÄ internet
Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.
FörhÄllandet mellan upplysningsplikten i Àktenskapsbalken 1 kapitel 4 § andra meningen och bouppteckningsbestÀmmelserna i Àktenskapsbalken 17 kapitel 5 §
Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.
Hatbrott mot personer med afrikansk bakgrund : Intervjuer om upplevelser och erfarenheter av utsatthet för hatbrott och polisen
Det primÀra syftet med denna mindre offerstudie Àr att undersöka erfarenheter och upplevelser av utsatthet för hatbrott bland personer med afrikansk bakgrund. En del av syftet Àr Àven att undersöka deras erfarenheter och upplevelser av polisens bemötande samt fÄ en inblick i hur polisen arbetar med och hanterar hatbrott och mÄngfald. Centralt i studien Àr ocksÄ vilka konsekvenser utsattheten och bemötandet kan medföra för individer men Àven större grupper och gemenskaper. FrÄgestÀllningarna som kommer att undersökas Àr dÀrför: Vilka upplevelser och erfarenheter av utsatthet för hatbrott berÀttar personer med afrikansk bakgrund om? Vilka upplevelser och erfarenheter av polisens bemötande berÀttar personer med afrikansk bakgrund om? och Vilka arbetsinsatser mot hatbrott och mÄngfald berÀttar poliser om?Kvalitativa intervjuer har utförts med fem personer som har afrikansk bakgrund och dÀr syftet med intervjuerna var att lÄta dem berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter av hatbrott.
Barnets bÀsta i vÄrdnadstvister : Àr vetenskap och beprövad erfarenhet lÀmpliga kriterier för bedömningen?
Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.