Detta arbete handlar om en gestaltning av omrÄdet Emmeryd 5:11, med hÀnsyn till natur-, kultur- och upplevelsevÀrden. Syftet Àr att frÀmja biologisk mÄngfald, den historiska lÀsbar-heten samt rekreationsvÀrdet i omrÄdet. ArbetsomrÄdet utgör större delen av fastigheten Emmeryd 5:11, vilken Àr belÀgen i en mindre by, Emmeryd, i Karlskorna kommun. OmrÄdet Àr en del av KvistagÄrden, som i sin tur utgör en del av ett varierat och starkt kulturpÄverkat landskap. Emmeryd 5:11 Àr karakteristiskt för den Blekingska mellanbygden. OmrÄdet bÄde ramas in och genomskÀrs av stenmurar och marken utgörs numera av igenvuxen gödslad och ogödslad Äkermark, naturbetesmark och tidigare Àngsmark samt skogsmark.

Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste Ären, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mÄngfald. I dom besluten som vi har antagit ingÄr vÄra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, jÀrv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv stÄr det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fÄngst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall ocksÄ vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, sÀrskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan dÄ Sverige som land bedriva jakt pÄ dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsÀttningar fÄr förekomma jakt pÄ dessa.

Den vÀrld vi kÀnner till stÄr inför stora förÀndringar. För första gÄngen i historien bor det fler mÀnniskor i stÀder Àn pÄ landsbygden. I dagslÀget förbrukar vi mer av jordens resurser Àn den klarar av. KlimatförÀndringarna kommer inom en snar framtid att pÄverka vÄrt sÀtt att leva. Allt fler mÀnniskor fÄr stressrelaterade sjukdomar och behöver ett nytt sÀtt att hitta kraft.

Detta examensarbete behandlar det biologiska reningssteget vid Stora Enso Fors AB kartongfabrik.Examensarbetet omfattar 20 p och ingÄr i slutskedet av Magisterutbildningen, 60 p, i Kemiteknik med inriktning industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Stora Enso Fors AB Àr en kartongfabrik som Àr lokaliserat i Fors strax nordost om Avesta.Tillverkning sker av bÄde mekanisk massa samt kartong. Fabriken har ett eget reningsverk som tar hand om avloppsvattnet frÄn processen.De biologiska anlÀggningarnas utformning har under Ärens lopp utvecklats frÀmst genom bÀttre syresÀttning i luftningsbassÀngerna samt förÀndringar i avloppsvattnets sammansÀttning. För att klara av dessa förÀndringar kan styrparametern slamhalten behöva ersÀttas med andra alternativa styrsÀtt.Examensarbetets syfte Àr just att studera möjligheten att styra det biologiska reningssteget vid Fors kartongpappersbruk efter nyckeltalet nettoslamproduktionen. Projektet innefattar Àven att undersöka hur COD-reduktionen och mikroflorans sammansÀttning pÄverkas av denna styrparameter.Litteraturstudier av reningsteknikens processer har utförts samt den befintliga reningsanlÀggningen i Fors har studerats. Det första steget i projektet var att besluta vilket mÄlvÀrde som skulle anvÀndas pÄ nettoslamproduktionen som skulle anvÀndas under en försöksperiod dÀr den biologiska reningen skulle styras efter nettoslamproduktionen.För varje dygn under tre olika tidsperioder ( period 1, period 2 och period 3) har driftsdata samlats in och sammanstÀlldes och dÀrefter berÀknades nettoslamproduktionens dygnsvÀrde.Driftsdata för period 1 och halva period 2 har anvÀnts som underlag för att kunna bestÀmma mÄlvÀrdet för nettoslamproduktionen.

FörtÀtning tillsammans med klimatförÀndringarnas effekter som Àr synliga redan i vÄr samtid stÀller krav pÄ en annan syn pÄ dagvattenhantering dÀr öppna dagvattenlösningar Àr ett komplement till ledningsnÀtet och dÀr dagvatten Àr en del i kommunens klimatanpassningsarbete. Den fysiska planeringen lÀgger grunden för en hÄllbar dagvattenhantering dÀr det frÀmst Àr genom planomrÄdets utformning som dagvattenfrÄgan kan regleras. Genom en genomtÀnkt höjdsÀttning samt olika öppna dagvattenlösningar anpassade för stadsmiljön sÄ som multifunktionella ytor kan dagvattenhanteringen ges plats Àven i den tÀta staden.Kommunernas arbete mot en hÄllbar dagvattenhantering försvÄras av de begrÀnsade möjligheterna att reglera dagvattenhanteringen. Det finns begrÀnsade möjligheter att styra med planbestÀmmelser och fÄ möjligheter att pÄverka eller ÄlÀgga fastighetsÀgarna att utföra ÄtgÀrder.Lagstiftningen kring styrmedel för dagvattenhantering Àr otydlig, det saknas nationella riktlinjer och det finns fÄ rÀttsfall att utgÄ ifrÄn vilket lÀmnar kommunerna ensamma att bedöma vilka möjligheter lagstiftningen ger att reglera dagvattenhanteringen. En av arbetets slutsatser Àr att det finns svÄrigheter att anpassa och reglera befintlig bebyggelse, att skydda omrÄden utanför planomrÄdet samt att stÀlla krav pÄ lokalt omhÀndertagande (LOD).

Strukturrationaliseringen i jordbruket pÄverkar i stor utstrÀckning lantbruksmaskinernas storlek vilket gör att vi gÄr mot allt större och tyngre maskiner. Detta pÄverkar i stor utstrÀckning markpackningen. Ett sÀtt att komma förbi detta Àr att anvÀnda sig av fasta körspÄr (CTF ). Andra sÀtt Àr att vÀlja strukturförbÀttrande grödor och strukturförbÀttrande bearbetningsmetoder. Denna uppsats tar upp de tvÄ sistnÀmnda punkterna och deras effekt pÄ biodiversiteten. Arbetet har bestÄtt av tvÄ delar: en litteraturstudie och ett infiltrationsförsök.

Under de senaste Ärtiondena har insikten ökat kring betydelsen av mÀnsklig pÄverkan pÄ miljön och vikten av att i ökad utstrÀckning skydda miljön. I Sverige har det bland annat medfört en likstÀllning av produktions- och miljömÄlen inom skogsbruket. Sveriges regering har arbetat vidare för att utveckla miljöarbetet, vilket lett till ett antal konkreta miljömÄl inom olika sektorer. För skogen kallas det övergripande miljömÄlet "Levande Skogar". MÄlet Àr dÀr bland annat att bevara en hög biologisk mÄngfald i skogarna.

Skoghalls Bruk fick i juni 2005 tillstÄnd av miljödomstolen att öka kartongproduktionen frÄn 665 000 till 800 000 ton kartong per Är. Villkoren för tillstÄndet var att under en prövotidsperiod bl.a. utreda möjligheten att minska utslÀpp till omkringliggande vatten.Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga Skoghalls Bruks avloppssystem med avseende pÄ komplexbildarna EDTA (etylendiamintetraÀttiksyra) och DTPA (dietylentriaminpentaÀttiksyra), kvÀve samt fosfor.Dessutom genomfördes nedbrytningsförsök i luftade dammar i laboratorieskala.För att fÄ en klarare bild av nedbrytningen i Skoghalls Bruks luftade damm gjordes Àven en molekylviktsfraktionering pÄ inkommande och utgÄende avloppsvatten.Komplexbildare anvÀnds inom pappers- och massaindustrin för sin förmÄga att binda till sig metalljoner som kan vara skadliga i processen. Metalljoner katalyserar nedbrytningen av vÀteperoxid i blekningen och pÄskyndar bildandet av aldehyder i kartongen vilket kan leda till lukt- och smakpÄverkan.EDTA och DTPA anses vara stabila Àmnen, vilket innebÀr att de Àr biologiskt svÄrnedbrytbara. Under den litteraturstudie som genomfördes fanns motsÀgande uppgifter angÄende nedbrytningen av komplexbildare, dÀr vissa menade att de genomgÄr biologisk nedbrytning, men att det sker mycket lÄngsamt.

Skoghalls Bruk fick i juni 2005 tillstÄnd av miljödomstolen att öka kartongproduktionen frÄn 665 000 till 800 000 ton kartong per Är. Villkoren för tillstÄndet var att under en prövotidsperiod bl.a. utreda möjligheten att minska utslÀpp till omkringliggande vatten.Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga Skoghalls Bruks avloppssystem med avseende pÄ komplexbildarna EDTA (etylendiamintetraÀttiksyra) och DTPA (dietylentriaminpentaÀttiksyra), kvÀve samt fosfor.Dessutom genomfördes nedbrytningsförsök i luftade dammar i laboratorieskala.För att fÄ en klarare bild av nedbrytningen i Skoghalls Bruks luftade damm gjordes Àven en molekylviktsfraktionering pÄ inkommande och utgÄende avloppsvatten.Komplexbildare anvÀnds inom pappers- och massaindustrin för sin förmÄga att binda till sig metalljoner som kan vara skadliga i processen. Metalljoner katalyserar nedbrytningen av vÀteperoxid i blekningen och pÄskyndar bildandet av aldehyder i kartongen vilket kan leda till lukt- och smakpÄverkan.EDTA och DTPA anses vara stabila Àmnen, vilket innebÀr att de Àr biologiskt svÄrnedbrytbara. Under den litteraturstudie som genomfördes fanns motsÀgande uppgifter angÄende nedbrytningen av komplexbildare, dÀr vissa menade att de genomgÄr biologisk nedbrytning, men att det sker mycket lÄngsamt.

Sammanfattning: Liljebaggen, Lilioceris lilii (Scopoli) Ă€r den största skadegöraren pĂ„ liljor tillhörande slĂ€ktena Lilium och Fritillaria, och Ă€r ett problem i Sverige liksom i övriga Europa, Nord-Amerika och Asien. Skadan orsakas frĂ€mst av larverna, men Ă€ven av fullvuxna baggar, som Ă€ter pĂ„ plantans blad, knoppar och blommor (Ernst, 2005). De kan orsaka allvarliga skador genom att Ă€ta upp alla blad pĂ„ plantan (Gold et al., 2001; LeSage and Elliott, 2003). Biologisk bekĂ€mpning i Sverige verkar möjlig sen man har upptĂ€ckt parasitsteklar som attackerar liljebaggens Ă€gg och larver i Europa. I de centrala delarna av Europa har Haye och Kenis (2004) funnit fyra arter av parasitsteklar som parasiterar liljebaggens larver, ichnemoniderna Lemophagus pulcher, Lemophagus errabundus, Diaparsis jucunda, och eulopiden Tetrastichus setifer. En Ă€ggparasit, mymariden Anaphes har ocksĂ„ upptĂ€ckts, liksom hyperparasiten Mesochorus lilioceriphilus, en ichneumonid, som ofta parasiterar Lemophagus arterna. För att undersöka förekomsten av dessa steklar i Sverige gjordes insamlingar av liljebaggslarver under sommaren 2006 pĂ„ olika platser i tre regioner, södra (SkĂ„ne), sydöstra (SmĂ„land och Öland) och mellersta (Stockholm) Sverige.

I Dalarna finns en komplicerad Àgostruktur med mÄnga Àgare och smala skiften i bÄde odlings- och skogsmarker. Bakgrunden till det Àr att marken i Dalarna historiskt inte gÄtt i arv till den Àldste sonen utan har delats mellan alla arvingarna, inklusive döttrarna. I dessa omrÄden har det inte genomförts nÄgot laga skifte. Sedan 1972 har man genomfört omarronderingar i Dalarna. En omarrondering Àr en övergripande fastighetsförÀndring av fastighetsstrukturen, vilket ska skapa möjlighet till ett mer rationellt jord- och i form av större brukningsbara ytor.

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Att rena vatten Àr kostsamt, frÄn bÄde en ekonomisk och miljömÀssig synpunkt, dÄ behovet av fÀllningskemikalier, kolkÀllor och energi Àr stort. Det Àr dÀrför önskvÀrt att titta pÄ alternativa lösningar som möjliggör reningsverk att bli mer sjÀlvförsörjande och kretsloppsanpassande.Hammarby Sjöstadverket Àr en pilotanlÀggning för avloppsvattenrening belÀgen i Stockholms sydöstra stadsdel i Henriksdal och Àgs av IVL, Svenska Miljöinstitutet samt KTH. Sedan pilotanlÀggning byggdes Är 2002, har flera olika reningstekniker utvÀrderats dÀr fokus ligger pÄ att strÀva efter miljövÀnliga och kretsloppsanpassade system. Bland annat har en förfÀllningsteknik, sÄ kallad trepunktsfÀllning utvÀrderats. TrepunktsfÀllningen innebÀr att ett metallsalt följt av tvÄ olika polymer tillsÀtts i flockningskammaren i inbördes ordning för att pÄ sÄ sÀtt kunna reducera en högre halt av det organiska materialet.

Syftet med denna uppsats har varit att lÀnka en historisk förstÄelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana omrÄden. Avsikten Àr att försöka förstÄ och vÀva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv pÄ grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie pÄ tvÄ kommuner för att granska deras perspektiv pÄ grönstrukturer samt ta reda pÄ kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gÄtt ut pÄ en inledande litteraturstudie dÀr den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess intrÀde i svensk stadsplanering. DÀrpÄ har dagens lagar och politiska direktiv frÄn en internationell nivÄ till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, LÀnsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bÀttre förstÄ grönstrukturens roll i vÄra svenska stÀder beskrivs de funktioner som grönstrukturen stÄr för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i stÀderna sÄ som parker, trÀdgÄrdar, kyrkogÄrdar samt övriga gröna omrÄden.