Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet:(1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland?Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare.

Detta examensarbete tog sin början med att Enköpings kommun behövde ett växtgestaltningsförslag till den planerade dagvattenanläggningen Paddeborgs vattenpark. Jag blev intresserad av projektet delvis för att det verkade roligt att få jobba med ett verkligt projekt för en kommun men också för att det involverar flera intressanta frågor. Stressen och den mentala ohälsan ökar i samhället och det finns få saker som så effektivt återställer mental trötthet som naturmiljöer och andra typer av gröna platser. Värdet av parker och grönområden i städerna är alltså mycket stort. Ändå minskar andelen parkmark i takt med att städerna förtätas och naturområden exploateras. En möjlig väg att motverka denna utveckling är att kombinera parker med andra nödvändiga samhällsfunktioner som exempelvis dagvattenhantering.