Sökresultat:
5659 Uppsatser om Främja fysisk aktivitet - Sida 48 av 378
Upplevd transfer av utbildning om fysisk aktivitet hos anställda i försvarsmakten
Trots att organisationer satsar alltmer på utbildningsinsatser, står det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förändring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrån Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  Försvarsmaktsanställdas upplevda kunskapsinhämtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkätundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrämjande implementering samt behovsstöd från chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrämjande implementering samt kunskap förklarande faktorer.
Ungdomars identitetsskapande: i förhållande till skolidrotten
Syftet med min undersökning är att studera ungdomars identitetsskapande med fokus på skolidrotten, med hjälp av teorier om gymnastikens uppkomst, utvecklingen och synen på kroppen samt sex intervjuer med ungdomar i tredje året på gymnasiet. I början av 1900- talet var den stela och mekaniska Linggymnastiken som gällde i Sverige och som dessutom var utformad för män. Med kvinnornas inträde förändrades rörelserna till att anpassas efter kroppen med mjukhet och estetik. I och med namnbytet till idrott och hälsa skrevs det in i läroplanen att fokuset för att främja hälsa skulle lyftas fram och inte bara handla om fysisk aktivitet. Inom skolans värld är idrotten något som berör alla, antingen på ett bra eller dåligt sätt.
Det sosiale miljøets innflytelse på ungdommers aktivitetsnivå og deltagelse i idrett: en pilot studie
Flere undersøkelser har vist en generellt forverret helse blant ungdommer. Mange ungdommer slutter med idrett i 15-17 års alderen og studier har vist at mindre enn halvparten av ungdommer i den svenske grunn- og videregående skole var fysisk aktiv innen idrett og 15 % hverken aktiv innen idrett eller på annen måte. Det blir da viktig å skaffe seg kunnskaper om hvordan vi kan få igang flere barn og unge, også utenfor skolen. I barndomsårene er foreldrenes påvirkningskraft stor på flere områder, det hører da også med å undersøke hvilken rolle foreldrene spiller i ungdomsårene/tenårene. Hensikten med studien var å kartlegge ungdommer i 15-16 års alderens opplevelse av hvilken betydning ulike personer i deres omgivelser hadde for deres utøvelse av fysisk aktivitet og da spesielt hvilken rolle foreldrene spilte.
Vad gör barn på sin fritid och varför? : En kartläggning över fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen samt faktorer som påverkar detta
Introduktion/bakgrund: Att vara fysiskt aktiv är en utav de viktigaste faktorerna för att hålla sig frisk. Barn under 18 år ska vara aktiva minst 60 minuter per dag. Minskad fysisk aktivitet kan kopplas ihop med bland annat fetma och diabetes. Barn som spenderar mer än två timmar per dag vid datorn eller framför tv:n i kombination med mindre än 60 minuters daglig måttlig till intensiv fysisk aktivitet, har en mer stillasittande fritid som i sig påverkar kroppen negativt. Syfte: Att kartlägga utövandet av fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen utanför skoltid, samt identifiera de främsta faktorerna som enligt föräldrarna påverkar detta, hos svenska barn i åldern 7-12 år.
Effekter av funktionell träning på balans, benstyrka och self-efficacy hos äldre
Fysisk aktivitet kan förebygga och minska åldersrelaterade fysiologiska och psykologiska förändringar. Effekterna av funktionell träning för äldre är dåligt studerat. I Sörmland pågår ett fallpreventionsprojekt som syftar till att halvera antalet höftfrakturer till år 2012. Studiens syfte var att undersöka om äldres balans, benstyrka och self-efficacy, en persons grad av självtillit att utföra en specifik aktivitet framgångsrikt, påverkades av att göra fem uppresningar från sittande till stående två gånger om dagen under fyra veckor. En intervention genomfördes med 23 deltagare på ett servicehus/äldreboende.
Ju mer fysiskt aktiv, desto mer hälsosam? : - En studie av gymnasieelevers fysiska aktivitetsvanor och psykiska hälsa
Föreliggande studie undersöker fysiska aktivitetsvanor och psykisk hälsa hos gymnasieelever i åldrarna 18-19 år. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan karaktären och mängden av utövad fysisk aktivitet och självupplevd psykisk hälsa hos urvalsgruppen. Studien är av kvantitativ karaktär och datainsamlingsmetoden som används är en enkätundersökning som bygger på de validerade enkäterna International Physical Activity Questionaire ? Short Form (IPAQ-SF) och The 12-item General Health Questionaire (GHQ-12) samt ett antal, av undersökningsledarna, egenformulerade frågor vilka berör karaktären av den fysiska aktiviteten, biologiskt kön och boendeplats. Insamlad data bearbetas i statistikprogramet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och resultatet diskuteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån Bourdieus teori om habitus. Inga signifikanta samband mellan karaktären eller mängden av utförd fysisk aktivitet och psykisk hälsa kan konstateras i urvalsgruppen.
Förskolans arbete med barns fysiska hälsa : En enkätundersökning av tre förskolors arbete med barns fysiska hälsa
AbstraktBoija, L & Stark Isaksson, M. (2013) Förskolans arbete med barns fysiska hälsa ? En enkätundersökning om tre förskolors arbete med barns fysiska hälsa. Examensarbete i pedagogik 15hp. Lärarprogrammet, akademin för utbildning och ekonomi.
Sociala skillnader inom idrott : En enkätstudie om gymnasieungdomars fysiska aktivitet
Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva.
Fysisk aktivitet på recept : En kvalitativ studie ur ett patientperspektiv
BACKGROUND: Exercise on Prescription (EoP) means that a doctor writes out a customized form of exercise to the patient instead of medicine, or in combination with medication. The activity becomes a part of the treatment. Since many today do not follow recommendations for physical activity occurs in the long term a number of public health diseases. EoP promotes health and prevents disease. AIM: The aim of this paper is toexamine whether EoP from a patient perspective perceived to be an efficient and effective method of treatment.
Innovativa mötesplatser för barn och unga - Processutvärdering av Jämjö GoIFs framtidsgrupper
Det är viktigt att utvärdera hälsofrämjande arbete. Utvärdering är en formell
värdering av nyttan av någonting. Utvärderingar delas in i tre kategorier:
Formativ utvärdering, Processutvärderingen samt Resultatutvärdering.
Idrottsföreningen Jämjö GoIF driver sedan 2012 ett projekt som heter ?Nya
mötesplatser för unga människor på landsbygd?. En del av projektet är
mötesplatser för barn på idrottsplatsen som kallas framtidsgrupper.
Stressupplevelse hos studenter : Relationen mellan stressupplevelse, kontrolluppfattning, socialt stöd och fysisk aktivitet
Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhället. Tidigare forskning har påvisat att en lägre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgång till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frågeställning gällde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkät-undersökning mätte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos studenter.
MS408 : Voynich Manuskript - Ett sällskapsspel
Jag har skapat en plats för eftertanke i kontorslandskapets strikta miljö. Ett bord med taktila kvalitéter som har för avsikt att bidra till avslappnande fysisk aktivitet och meditativt lugn. Med inspiration från naturliga strukturer och mönster har jag jobbat med sinnesintryck som främjar lugn och reflektion.Vi rör oss idag i strikta, geometriska miljöer. Skapade miljöer, som inte alltför sällan känns lika självklara som vår naturliga miljö. I en ständig jakt på effektivitet följer vi ett givet mönster.
 Hinder och problem med metoden FaR inom Primärvården. :  En intervjustudie.
Metoden fysisk aktivitet på recept började användas 2001 inom primärvården, med avsikten att öka fysisk aktivitet bland befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva förskrivarnas upplevelser av hinder och problem, med att använda metoden FaR inom primärvården. Kvalitativ metod valdes och 12 intervjuer genomfördes. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; metoden, förskrivarna och samverkan.
Fysisk aktivitet under graviditeten : En deskriptiv studie av gravida kvinnor i en storstadskommun
Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka gravida kvinnors aktivitetsvanor under respektive trimester samt barnens födelsevikt. Därför undersöktes moderns fysiska aktivitetsnivå och om den påverkade barnets födelsevikt samt huruvida moderns ålder hade betydelse för vilken form av fysisk aktivitet som utfördes. I studien granskades även om det förelåg någon skillnad beträffande barnets medelfödelsevikt mellan mödrarnas åldersgrupper.Frågeställningarna var:1. Gravida kvinnors fysiska aktivitetsvanor- Antal dagar i veckan- Aktiviteter som utfördes- Anledning till inaktivitet2. Fanns det någon skillnad mellan fysisk aktiva och inaktiva mödrar gällande barnets medelfödelsevikt?- Den fysiska aktivitetsnivåns påverkan på barnets födelsevikt.3.
Universitetsstudenters uppfattningar av begreppet aktivitet
Då aktivitet är ett unikt begrepp inom arbetsterapi och det är
betydelsefullt för arbetsterapeuter att skapa en förståelse för vad
aktivitet innebär för individer, hade denna studie som syfte att beskriva
hur begreppet aktivitet uppfattades av universitetsstudenter från tre olika
program. Deltagarna var 15 universitetsstudenter från ett universitet i
norra Sverige, fem från vardera sjuksköterske-, lärar- respektive
civilingenjörsprogrammet. Studien genomfördes med inspiration av
fenomenografi som belyser kollektiva variationer i uppfattningar av ett
fenomen. Författarna tillämpade en kvalitativ ostrukturerad intervju med en
huvudfråga där universitetsstudenterna ombads berätta om sina uppfattningar
av begreppet aktivitet. Analysen av studien resulterade i två teman, som
belyste likheter och skillnader i universitetsstudenternas uppfattningar.