Föreliggande uppsats är en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya läromedlet Perspektiv på historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och läromedlet är specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nämnda läromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen förespråkar ett sådant. Diskursanalysen som används utgår från Winther Jørgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har också kombinerat denna diskursteori beträffande metod med en så kallad genustrappa, som utgår från den Edwertz och Lundström själva komponerat i deras studie, Jämställdhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras också några av förekommande bilder utifrån Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a.

Min uppsats är deskriptiv och inriktar sig på frågan om hur vetenskaplig socialpsykologisk kunskap används för att bekämpa motståndsgrupper i främmande land. Denna kunskap finns dokumenterad i Joint Publication 3-24 Counterinsurgency Operations 05 October 2009, sammanfattad av Joint Chiefs of Staff (den amerikanska militärledningen).Jag har gjort en analys av detta dokument i form av dokumentanalys med inspiration av diskursanalys, och jag låtit mig inspireras av Foucault och Fairclough. Dokumentet innehåller mycket intressant, läsvärt och tankeväckande socialpsykologiskt resonemang, som nu mera anses vara en viktig del av den amerikanska militärstrategin i lågintensiva krig mot motståndsgrupper i så kallade främmande länder. Dokumentet har till stora delar analyserats utifrån så kallade noder eller huvudbegrepp som används i diskursanalys, som exempelvis ledare, motståndsgrupp, subgrupp, emotion, kognition och kommunikation, men som också har använts för att binda samman mitt teoriunderlag eller perspektiv.I sammanfattande form vill jag hävda att jag har kommit fram till följande slutsatser; En slutsats är att militären visar hur viktigt de anser att kognition och emotion är, och hur intimt det hänger samman och är avgörande för att besegra en motståndsgrupp. En annan slutsats är hur kommunikationen påverkar ledaren och motståndsgruppens förmåga att få fram sitt budskap och få folkets stöd.

Tourism and Hospitality Management.

En diskursanalys på två av de mest frekvent använda historieböckerna på den svenska gymnasieskolan "Epos" och "Alla tiders historia A". Dessa läses med hjälp av en diskursanlys framtagen av Lennart Hellspong "Metoder för brukstextanalys". För att se om där finns spår av eurocentrism och om de motsvarar Lpf11s kursplan för ämnet historia. Resultatet visar på att de båda böckerna är allt för vinklade till Europas fördel och att de på egenhand inte motsvarar kursplanen..

Fotboll är den största sporten och engagerar människor över hela världen. Eftersom att fotbollen engagerar och involverar så många är det ett samhällsfenomen sociologiskt intressant att studera. Tidigare forskning visar att fotbollen under 1970?80-talet genomgick en ökad kommersialisering som bidrog till att fotbollen globaliserades vilket bidragit till att supporterskapet förändrats. Vidare visar forskningen hur supporterskapet historiskt sett haft en stark lokal anknytning till sin klubb, denna syn verkar dock ha förändrats.

De flesta samhällen i världen är idag påverkade av nyliberala strömningar vilka består av en önskan om en fri marknad utan ingripande från staten. I detta ingår att människan bör frigöras från alla reglerande faktorer i samhället, vilket tar sig uttryck på flera sätt. Ett av dem är ökat fokus på tillväxt och marknadsföring vilket inte bara påverkar företag utan också kommuner och regioner vilka allt mer måste konkurrera mot varandra om befolkning, företag och turister. I denna uppsats undersöks hur en region, i detta fall regionen Jämtland, använder sig av mat som ett regionalt utvecklingsverktyg. Jag har valt att undersöka ett projekt där offentliga och privata aktörer samarbetar för att utveckla Jämtland som en matregion. Uppsatsens syfte är att undersöka hur aktörerna jobbar, vilka föreställningar de har om mat samt vad de vill uppnå med detta projekt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka handlingsmöjligheter och motiv som knyts till individen i Världsnaturfonden WWF:s hemsidematerial om klimatförändringarna, samt utvärdera hinder för dessa handlingsmöjligheters förverkligande. Den huvudsakliga undersökningsmetoden består av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys i kombination med begreppen interpellation och subjektpositionering, hämtade från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Övriga teoretiska utgångspunkter utgörs av nedslag i i Ulrich Becks teori om "reflexiv modernisering", samt perspektivet "governmentality". Undersökningen visar att materialet huvudsakligen konstruerar positionerna privatperson, företagare och politiker. Privatpersonens handlingsmöjligheter består i att inkorporera en klimatrationalitet i sin vardag samt förmå politiker och företagare att agera.

Mia och Klara- karaktären Tabita Karlsson är den ideala White trash-stereotypen. Hon är en deltidisarbetslös ensamstående mamma med tre barn med tre olika män. Hon är sexuellt promiskuös, röker och dricker alkohol i tid och otid, pratar dialekt och bor på landet. Ovårdad och odisciplinerad, sedeslös, vulgär och agerar helt utan tanke på vad som anses passande av den rådande medelklassnormen. Med Tabita Karlsson som material presenteras de diskurser vilka utgör White trash-stereotypen med hjälp av diskursanalys enligt Laclau och Mouffe.

Henriksson, Christel (2007) ?oroliga barn har vi ju ganska gott om och de stör ju undervisningen? Elevkategorier som resurs i lärares tal om arbetsplanering.(?we have quite a lot of restless children and they disturb the teaching? Pupil categories as a resource in teachers talk about planning their work.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen; Malmö högskola. Syftet med följande studie är att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lärares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fältet. Arbetet visar på hur lärare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fått tillgång till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fått ett material som i avseendet kategorisering påminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgångspunkter från Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinär makt.

Studiens mål är att undersöka hur elever tänker kring historieämnet och dess syfte. Vidare syfte med uppsatsenär att undersöka elevernas historiemedvetande utifrån beskrivningar i styrdokumenten. I studien intervjuas fyrafokusgrupper med elever från årskurs sex. Materialet analyseras genom diskursanalys och fördjupas senare i etthistoriemedvetandeperspektiv och ett identitetsperspektiv. I resultatet syns det att eleverna känner att de inte fårvara med att bestämma om undervisningens innehåll och upplägg.

Denna studie fokuserar på relationen mellan migration, identitet och skrivande i en svensk-turkisk migrationskontext. Abdullah Yücel var en av de första som emigrerade till Sverige 1965 från Kulu i Turkiet och blev en nyckelperson bland kuluturkarna i Sverige, bland annat genom sina dikter. Genom en diskursanalys av Yücels poesi är studiens syfte att diskursivt analysera migrationens konsekvenser för identitetsskapandet i den svensk-turkiska migrationskontexten. Teoretisk utgångspunkt är framför allt Parks begrepp ?the marginal man?.

Begreppet arbetslinjen spelar en central roll i dagens arbetspolitiska debatt. Begreppet sägs generellt sett innebära att arbete är önskvärt och bör skapas och arbetsmarknadspolitiskt att aktiva åtgärder bör prioriteras framför passiva. Varför arbetslinjen eftersträvas är dock inte lika tydligt.Genom att analysera dagens riksdagsdebatt om arbete ur ett diskursanalytiskt perspektiv ämnar denna uppsats kartlägga diskurser om arbete och arbetslinjen och därmed öka förståelsen för vad man pratar om när man pratar om arbetslinjen. Diskursanalysen kompletteras med teorier om arbete och politik för att sätta resultaten i ett sammanhang som kan ge svar på varför arbetslinjen intar en så pass central roll.Studien visar att de olika åsikterna om arbete i debatten spelar mycket liten roll i inställningen till arbetslinjens vara; denna inställning är odelat positiv. Partier erbjuder olika förklaringar till varför arbete är önskvärt, där den mest dominerande diskursen definierar arbetet som individens möjlighet.

Mitt syfte är att undersöka hur unga män porträtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förståelser av maskulinitet och sexualitet som återfinns, skapas och återskapas i berättelserna. Det empiriska materialet består av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlägga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som påverkar unga människor idag. Jag vill också se om det skapas några motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.

Denna studie grundar sig på tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar på en gymnasieskola i Stockholmsområdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick på skolan och var 18-22 år. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad på narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som används i berusningssyfte. De frågeställningar vi arbetat efter var följande:Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat?Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhällsansvar?Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fått argumentera, definiera och motivera hur dessa gränser görs.

I uppsatsen undersöks hur personal på öppna ungdomsverksamheter, populärt kallade fritidsgårdar, talar om kön och tjejers plats inom verksamheterna. Studiens syfte är att undersöka hur kön omtalas och förstås inom ramen för öppna ungdomsverksamheter samt hur det påverkar gårdarnas jämställdhetsarbete. Vårt urval, som är målstyrt, innefattar tre olika öppna ungdomsverksamheter ifrån en och samma stadsdel i Göteborg. I varje verksamhet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med två anställda ur personalen. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av diskursanalys och sociologisk teoribildning om kön.