I mitt examensprojekt har jag utgått ifrån hållbar utveckling och människan i rörelse samt vardagens estetik. De flesta som reser idag använder transportmedel som flyg, buss eller tåg osv. Oavsett om de olika resemetoderna skiljer sig i miljöpåverkan, så påverkas alltid miljön negativt av dessa färdsätt. Det hållbaraste sättet att resa på är därför till fots. Min målgrupp i det här projektet blev då naturligt friluftsutövare som inte använder sig av dessa miljöbelastande färdmedel.Andra miljöbelastande delar av produktutvecklingen som jag som produktdesigner har möjlighet att påverka genom produktens utformning är att göra den mer unik.

Under 2011 började MacBat AB ta fram ett elenergilager kallat Macbat Energy Storage System (MESS), vilket är uppbyggt av 360 stycken tvåvolts bly-syrabatterier inhysta i ett 20 fots container. Då bly-syrabatterier är känsliga för värme är den här studien inriktad på att utreda hur stort kylbehovet blir under olika förutsättningar där kyldistribution, drifttemperatur på batterierna, klimat, isolering och termiska tröghet är varierande parameterar. Det ska även avgöras vilken konfiguration av kyldistribution och isolering som ger lägst kylbehov för de studerade klimaten, vilka är av varmtempererad, arid och tropisk karaktär.För att besvara studiens två mål togs fyra matematiska modeller fram i SIMULINK. Två luftkylda och två vattenkylda där en av varje var isolerad med 100 mm mineralull medan den andra var oisolerad. För samtliga modeller varierades drifttemperaturen mellan 25 ? 35 °C och de studerade klimaten utgjordes av Phnom Phen, Kambodja, Djibouti, Djibouti, Bagdad, Irak samt London, England.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att a) undersöka om motionärer med Achilles tendinopati (AT) i mittportionen har nedsatt dorsalflexion i första metatarso-  falangealleden (MTP 1-leden) på affekterad sida jämfört med frisk b) undersöka om det finns sidoskillnader i naviculare position samt c) undersöka vilken metod - goniometermätning (GM) eller visuell estimation (VE) - som är att föredra vid mätning av dorsalflexionen i MTP 1-leden. Frågeställningarna var följande: Hur förhåller det sig med skillnaden för dorsalflexion i MTP 1-leden då affekterad sida jämförs med frisk hos motionärer med AT? Hur förhåller det sig med sidoskillnaden för fotvalvets höjd ? Hur förhåller det sig med sidoskillnaden för den vertikala rörligheten i mellanfoten? Hur förhåller det sig med mätvärdet för dorsalflexion i MTP 1-leden då affekterad sida jämförs med frisk vid användandet av respektive mätmetod (GM och VE)? Hur förhåller det sig med den samtidiga validiteten mellan VE och GM vid mätning av dorsalflexionen i MTP 1-leden?Metod: 28 patienter med unilateral AT (medelålder 39 år, symtomtid median 12 veckor), rekryterades konsekutivt. Patienterna diagnosticerades kliniskt, nedre extremitet screenades för rörelseinskränkningar i sagittalplanet, naviculares höjd (NH) mättes i två positioner och naviculare drop (ND) beräknades. MTP 1-leden fotograferades tre gånger i standardiserad mätposition och dorsalflexionen mättes med GM på fotografierna som randomiserats.

Uppsatsens mål är att undersöka strategier inom stadsplanering för att skapa ett större miljöengagemang och ett mer miljömedvetet beteende hos människor. Detta syftar till att ge landskapsarkitekten verktyg för att kunna påverka människor till ett större miljöintresse. Frågeställningar i arbetet är: Kan människors miljöengagemang och beteende påverkas? Hur sker sådan påverkan? Hur kan miljömedvetenhet påverkas genom stadsplanering? Varför används inte strategier för ökad miljömedvetenhet mer ofta? Resultatet undersöks genom en litteraturstudie i vilken psykologiska teorier kring miljöengagemang och hur detta engagemang kan påverkas beskrivs. Vilka strategier som används i praktiken idag tas också upp i litteraturstudien. Som ett komplement har även tre intervjuer gjorts där kommunanställda stadsplanerare beskriver metoder som används inom respektive kommun för att påverka människors miljöintresse och beteende. För att påverka människan till en mer miljövänlig livsstil kan en så kallad förändringsstrategi utformas som dels bör bygga på strategins förutsättningar och dels på de faktorer som formar människans miljömedvetenhet. De strategier som beskrivs i litteratur och intervjuer kan delas upp i två grupper, de som syftar till att påverka individens miljöengagemang och de som syftar till att påverka beteendet hos individen.

Kiruna grundades i slutet av 1800-talet i samband med att gruvföretaget LKAB:s verksamhet startade. För närvarande pågår en samhällsomvandling på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Kollektivtrafiken är en av många delar som kommer att beröras. I början av 1900-talet infördes kollektivtrafik i Kiruna genom att världens nordligaste spårväg anlades. I mitten av 1900-talet ersattes spårvägen med bussar likt många andra städer i Europa.

Den fysiska närmiljön är viktig för alla människor men särskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefär 20 % av vår befolkning och är en heterogen grupp med olika behov och förutsättningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rätt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begränsad. Först på 1960-talet fick barndomen ett egenvärde, som stärktes ytterligare när FN:s barnkonvention antogs år 1990.

I examensarbetet har vi i sju steg undersökt vad det innebär att genom gestaltning tillgängliggöra en naturupplevelse där skogen i Tyresta nationalpark och naturreservat fått agera exempel. Undersökningens första steg börjar med att vi uppmärksammar en trend; att med hjälp av arkitektur tillgängliggöra naturen med syftet att denna ska framstå som attraktiv, samt anpassas efter den urbana människans rekreativa önskemål. Arkitekturen fungerar här som en slags länk mellan människan och naturen, vi frågade oss om denna hjälpande hand bidrar till att vi interagerar med naturen i en större utsträckning eller om den snarare gör att distansen mellan oss och naturen ökar. Undersökningen inleds i steg 1 med en redogörelse för våra erfarenheter från en studieresa till det norska projektet Nasjonale Turistveger, ett projekt vi ansåg vara representativt för den trend vi ville fördjupa oss i. Under resan bildade vi oss med hjälp av analysverkyg en uppfattning om att naturupplevelsen ofta blev lidande när naturen gestaltats. De projekt vi besökte skapade i olika utsträckning en känsla av distans mellan oss och omgivande natur.

Den fysiska närmiljön är viktig för alla människor men särskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefär 20 % av vår befolkning och är en heterogen grupp med olika behov och förutsättningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rätt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begränsad. Först på 1960-talet fick barndomen ett egenvärde, som stärktes ytterligare när FN:s barnkonvention antogs år 1990.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana. Västerås är inte en av de städer som i dagsläget är intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.

Rapporten omfattar dels en fallstudie avseende lägesnoggrann heten på Fastighetskartans fastighetsgränser (del 1), dels en instruktion ror gränsvård (del 2). Lägesnoggrannheten har avsett två variabler: avstånd och areal. Avstånd har dock inte mätts på vanligt sätt i både x­ och y-led, utan med en GIS-analys via distansoperationer i vektordata mellan olika typer av objekt, avseende punkter och linjer. Areal grundas på en GIS-analys via överlagring i vektordata, avseende polygoner på polygoner. Kartans gränser har järnrörts med på marken utmärkta och hävdade gränser inom ett område i södra Sverige.

Syftet med denna uppsats har varit att länka en historisk förståelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana områden. Avsikten är att försöka förstå och väva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv på grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie på två kommuner för att granska deras perspektiv på grönstrukturer samt ta reda på kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gått ut på en inledande litteraturstudie där den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess inträde i svensk stadsplanering. Därpå har dagens lagar och politiska direktiv från en internationell nivå till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, Länsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bättre förstå grönstrukturens roll i våra svenska städer beskrivs de funktioner som grönstrukturen står för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i städerna så som parker, trädgårdar, kyrkogårdar samt övriga gröna områden.