Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spår av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas porträttering av andra människor och kulturer utanför Europa och Västerlandet.Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett kritisk hermeneutisk förhållningssätt. Kvalitativ metod har tillämpats i denna studie och i analysen av researtiklar används kritisk diskursanalys.Slutsatser: Slutresultaten visar på gemensamma drag i beskrivningar av länder utanför Europa och Västerlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet får väldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och Västerlandet. Resejournalistiken i Vagabond präglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och människorna i linje med den koloniala diskursen.

Jag har i min undersökning valt att gå in på djupet på tre konstnärer som verkar inom den dig-itala fotokonsten och som dels strävar efter att förmedla den problematik som ligger i det egna mediets förmåga att representera "verkligheten".Diskussionerna i början av min uppsats kommer bland annat behandla det förtroende man har haft och fortfarande delvis har kvar till fototekniken. Uppfattningen om att man med hjälp av denna lilla geniala fotografiapparatur skall kunna fånga "verkligheten" precis som den är, eftersom den till synes ser ut att göra det. Men istället handlar det mer om konstruktion av "verkligheten", baserad på fotografen själv eller den teknik han/hon har tillgång till.De tre konstnärerna jag har valt at utgå ifrån anser att det inte är möjligt att ge en hel och allmän bild av "verkligheten", utan snarare bara delar eller fragment ur denna.I min egen gestaltning har jag sedan utgått från konstnärernas filosofier för att kunna hitta mitt eget sätt att förmedla problematiken i mediet som representation av "verkligheten". Genom ett flertal Fotografier som jag arbetade ihop i dataprogrammet Photoshop har jag sedan skapat min egen konstruktion av "verkligheten". Jag valde miljön skogen, och försökte återskapa den så som jag länge fått den konstruerad inom mig genom alla bilder som samlats med åren från exempelvis tidningar, television, eller konstutställningar.Undersökningens syfte är att hitta en metod som man kan låta eleverna ta efter där de får en möjlighet att pröva på hur det kan vara att göra sin egen konstruktion/representation av "verk-ligheten".Samtidigt som de undersöker hur andra konstnärer jobbar med detta och sedan att de själva får pröva (learning by doing), har de en möjlighet att få merförståelse för hur "verkligheten" kan konstrueras.

Det kommer hela tiden nya rön kring barns utveckling och lärande och något som ligger i tiden är att barn lär sig nya saker och utvecklas genom samspel och i kommunikation med andra. Ett annat aktuellt ämne är att vi lever i en bildvärld och att barnen ständigt exponeras för nya bilder och synintryck. Det är därför av stor vikt att pedagogen för en dialog med barnen kring deras bilder så att de kan lära sig att tolka egna och andras bilder, samt att använda bilden som ett uttrycksmedel. I samspel med kamrater och pedagoger kan barnet få syn på sitt eget bildskapande. I denna uppsatsen undersöker vi hur man ser på barns bildskapande inom montessoripedagogiken och hur man arbetar med bildskapande med tanke på att pedagogiken är 100år.

För att få en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnå medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Tyvärr resulterar många av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat särskiljande, istället för ökad förståelse.Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sätt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrågor. Utifrån frågeställningen ?Hur kan man använda designprocessen för att skapa nya högtider och därigenom synliggöra och utmana de sätt på vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans årskurs tre?? har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioårsåldern.I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i två skolklasser, använt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa något nytt, gemensamt skulle samhörighetskänslor uppstå istället för att kulturella skillnader skulle uppmärksammas och på så sätt öka segregeringen.Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, Fotografier, fältanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet.

I Nordingrå utanför Kramfors, Ångermanland, pågår en restaurering av ett boningshus från 1890-talet. Ägarna har som mål att skapa en känsla av sekelskifte och renoveringen görs varsamt med hänsyn till ursprungliga detaljer och material. Trädgården har, sedan 1970-talet, levt sitt eget liv och förvildade perenner samsas om utrymme med gräs och ängsvegetation. För att hus och trädgård ska fungera som en enhet finns ett behov av att värna om de äldre växter som finns i trädgården. Uppsatsen syftar till att diskutera bevarande av kulturväxter och hur det kan göras i den här specifika privatträdgården.

Fram till 1994 var det förbjudet att bygga hus högre än två våningar i trä, för att trä var ett brännbart material. Plötsligt öppnar sig en ny marknad för träbyggnad i och med de nya bestämmelserna.Inom ramen för nordiska forskningsprojektet Brandsäkra trähus [1] genomfördes omfattande brandprov av träregelkonstruktioner med isolering i huvudsak av stenull men även med glasull. Densiteten hos glasullen var 20 kg/m3. Beräkningsmodellen som utvecklades och publicerades i den nordiska vägledningen ?brandsäkra trähus? [1] gäller således endast för glasull med densitet minst 20 kg/m3.

Klimatforskare menar att vi står inför en klimatförändring med fler kraftiga regn och fler översvämningar. Hur omhändertar vi dagvatten på ett hållbart sätt, hur påverkar den fluktuerande vattennivån våra växter och framförallt vilka växter klarar av att överleva med en varierad tillgång på vatten? Detta är ett kandidatarbete som har en omfattning på 15 högskolepoäng. Arbetet behandlar problematiken ur växtsynpunkt med fluktuerande vattennivåer. Tyngdpunkten är att hitta lämpligt växtmaterial som fungerar för öppna dagvattensystem.

Idag lever vi svenskar bekvämt och väljer att inte alltid sopsortera. Detta gäller även på större byggarbetsplatser där man slänger mycket stora mängder avfall. Mycket kan återvinnas men på grund av slarv uppstår en del oanvändbart avfall. I följande rapport studerades två fall av nybyggnation av flerbostadshus i Örebro. Detta genomfördes med hjälp av platsbesök och intervjuer med personer som har god insikt i projekten.

Under hösten har vi iscensatt ett kulturprojekt där en grupp elever i en klass fem skickat Fotografier till olika kulturutövare. Fotografierna som eleverna själva tagit med engångskameror speglade teman som representerar olika delar i ett barns liv. Kulturutövarna och eleverna som inte träffades under arbetet hade knapp kännedom av varandra. Eleverna visste att mottagarna, som vi valt att kalla dem, är professionellt verksamma inom sin genre och mottagarna visste att Fotografierna var tagna av elever i en femte klass. Kulturutövarna tolkade sedan bilderna, gestaltade dem inom sin genre och skickade tillbaka dem till eleverna.

Vi omges i vår vardag ständigt av bilder. Dessa spelar en roll för hur vi relaterar oss till omvärlden men också hur vi ser på oss själva. Idag är det enklare än någonsin att ta och dela med sig av Fotografier och detta spelar roll för skapandet av vår egen identitet.Mitt arbete ställer frågan om hur profilbilden på Facebook är en del av  identitetsskapande processer. Jag försöker svara på frågan utifrån hur man ser på sitt eget användande av profilbilden och vad man som användare kan läsa in för betydelser i andras bilder. Eftersom det finns en pågående debatt om ungas användning av sociala medier och bilder på sig själva vill jag med detta arbete nyansera denna diskussion genom att beskriva de tankar och processer som ligger bakom unga och äldre användares användande bilder av sig själva på nätet.Frågan om ungas identitetsarbete har styrt både uppsatsen och den konstnärliga gestaltningen.

Bakgrund och syfte: I studier utförda på svensk grund- och gymnasieskola framkommer att andra uttrycksformer än det skrivna och talade ordet är betydelsefulla för elever när de ska skapa, förmedla och förstå mening i läroprocessen. Få exempel finns där motsvarande upplevelse beskrivs på universitetsnivå. Frågan om hur det är möjligt att använda andra uttrycksformer än text på universitetet är utgångspunkten i studien som genom att utgå från ett självupplevt experiment att förena statistik och konstnärliga metoder syftar att beskriva den interna och externa delen av en läroprocess i praktiken. Vilka uttrycksformer används redan och vilka kan användas? Hur påverkas processen av de social inramningar som finns på universitet? Teori: Studien tar sin utgångspunkt i teorier som har ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv där fler uttrycksformer än ord anlyseras för att förstå hur lärandeprocesser skapas.

På grund av den förtätning som sker i många städer världen över finns det idag ett behov av att skapa multifunktionella grönytor som används under en så stor del av året som möjligt och som kan konkurrera om en plats i staden. För att kunna skapa dessa ytor är det viktigt att veta så mycket som möjligt om vad som gör en plats attraktiv. En av faktorerna som påverkar hur attraktiv en plats är att vistas på för människor är dess klimat, vilket styr människans perception av värme och kyla. Att sitta i lä lutad mot en fasad med solen skinande i ansiktet en kall vinterdag är till exempel mycket mysigare än att sitta på en öppen och blåsig gräsyta samma kalla vinterdag. För att forma mikroklimatet på en plats kan man använda sig av vegetation och för att få en uppskattning av hur vegetationen kommer att påverka en plats kan man göra olika typer av klimatmodelleringar. I dessa klimatmodelleringar förs olika värden in och ett sådant värde är hur pass täta trädkronorna är.

I traditionella fältförsök har den vanligaste metoden för att bestämma biomassa ochkvävemängd varit att klippa prover i den växande grödan. Denna bestämning blirtidskrävande och på så sätt dyr, vilket gör den svår att utföra flera gånger under enväxtsäsong. Efterfrågan har därför vuxit efter en tillförlitlig metod som är effektiv och somdärmed gör det möjligt att mäta med tätare intervaller, men som ändå inte är oskäligt dyr.Detta examensarbete har inriktat sig till att undersöka om grödors reflektans som mäts meden hyperspektral sensor kan vara användbar för att bestämma biomassa, kvävemängd ochkvävehalt och på så vis vara användbar i försöksverksamheten. Dessutom har metodenbildanalys jämförts med sensormätningar.Försöket startade 2010-04-16 och pågick med löpande mätningar till 2010-06-30 i sjujordbearbetningsförsök. För att mäta reflektansen har Yara?s handburna sensor använts,vilken mäter grödreflektansen mellan 400 och 1000 nm.

Denna designpedagogiska undersökning baseras på ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rätten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fältet. Syftet är att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som är en förort till Stockholm, har undersökningen ägt rum i form av en workshop, en aktion och en utställning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "målade med tråd" på duk och bestämde sedan platser där den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet.

Svenska Kraftnäts (SvK) uppdrag är att förvalta och driva stamnätet för el i Sverige. Anläggningsbeståndet består av ca 16 500 km 400 kV och 220 kV ledningar, ca 170 st stationer samt ca 6 000 km telekommunikationsnät. De äldsta stamnätsanläggningarna byggdes under 1930-talet.Merparten av anläggningarna är byggda långt innan datorstöd användes vid dokumentationen, därför är det mestadels fysiska original i arkivet. Digitala original har levererats med nya anläggningar sedan mitten av 1990-talet. I dagsläget motsvarar de digitala originalen uppskattningsvis 10-20 % av totala antalet dokument.Underhåll av SvK:s anläggningar utförs på entreprenad.