Syftet med denna studie har varit att studera psykosociala faktorers påverkan på skaderisken hos ungdomslandslagsspelare i Fotboll. Tvångsmässig passion är en central faktor som studerats i relation till skada. Även faktorerna antal träningstimmar per vecka, antal spelade matcher, stress, själförtroende och motivation har studerats i relation till skada. En kvantitativ design har använts där 300 svenska ungdomslandslagsspelare i Fotboll ingått som undersökningsdeltagare. Använda mätinstrument i undersökningen har varitPANAS, PSS, Grit-scale, PCLDS, Passion Scale, SCI samt SMS.

Ljumskskador tillhör en av de vanligaste skadorna inom Fotboll och håller många spelare borta från match och träning. Det finns faktorer som utsätter en spelare för ökad risk att skada sig och dessa är viktiga att känna till för att förstå orsakerna till att skada uppstår samt för att kunna förebygga skador med preventiv träning. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende riskfaktorer och prevention för ljumskskador inom Fotboll. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och AMED vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och poängsattes med PEDro-scale eller ?Bedömningsmall för riskfaktorer?.

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i Fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk Fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk Fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk Fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

Denna studie är genomförd i Argentina, ?Fotbollens land?. Den handlar om en grupp människor som möts en till två gånger per år i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fältstudier på plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan är ett så pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgå.

Fotboll är den mest populära lagsporten världen över, för närvarande med ungefär 200 miljoner spelare. Det finns drygt 200.000 licensierade spelare i Sverige idag. Skaderisken i Fotboll har i flera studier beräknats till ungefär 10-35 skador per 1000 speltimmar. Syftet med studien var att undersöka vilken medicinsk personal som manliga Fotbollsspelare har och önskar ha tillgång till genom sin klubb vid skada, samt om önskemålen skiljer sig mellan två lag på olika nivåer. Syftet var också att undersöka om spelarna sökt medicinsk hjälp vid skada under föregående säsong.

I denna studie undersöks hur lärare ser på vad de lär ut när de har Fotbollslektioner i skolan, och vad eleverna uppfattar att de lär sig. Resultaten kopplas sedan till den aktuella läroplanen (Lgr 11, skolverket). Studien är främst baserad på intervjuer som dels gjordes med två lärare inom skolan, och dels på intervjuer med fyra elever från årskurs nio. Vid studien intervjuas två pojkar och två flickor, för att på sätt också undersöka eventuella skillnader ur ett genusperspektiv. Intervjuerna transkriberades och sedan används ramfaktorteorin för att analysera resultaten.Det är intressant att resultaten visar att lärare och elever har olika uppfattningar om vad man egentligen lär sig.

Det här examensarbetet undersöker hur den engelska Fotbollen påverkat den svenska Fotbollen. Det utreds även om den svenska Fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska Fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjälp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det råder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska Fotbollens påverkan på svensk Fotboll.

Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i Fotboll och deras upplevelser och erfarenheter från denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför så många svenska ungdomsproffs återvänder till Sverige och vad det krävs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter från internationella Fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lära sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frågeställningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgått från situerat lärande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lägger fokus vid gruppen men i vår studie fann vi även individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. Allmänhetens uppfattning om vad det innebär att lyckas som ungdomsproffs stämmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning.

Den här uppsatsen är en jämförande undersökning av hur kommentatorer för Fotboll jobbar i radio respektive television (TV). Kommentator som arbetar med expertkommentator är fokuseringen i detta arbete. Metoden jag använde för att komma fram till ett svar var att jag analyserade landskampen mellan Wales och Sverige för att se skillnader och likheter hur kommentatorerna jobbar i de olika medierna. Från matchen har jag sen valt ut viktiga och intressanta situationer som jag studerat närmare. Jag har även gjort kvalitativa intervjuer med kommentatorerna Paul Zyra (Radiosporten) och Jesper Hussfelt (TV4) som arbetade med den ovannämnda matchen.

Den här fallstudien har genomförts i Husqvarna FF och studiens syfte är att beskriva och få en fördjupad förståelse om goda miljöer för talangutveckling inom Fotboll. Det som studeras är vilka faktorer, inom åldersspannet 13-19 år, som är viktiga för att vara en god idrottsmiljö för talangutveckling. Arbetet utgår från Henriksens (2010) ESF-Modell. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer.Resultatet visar att föreningen arbetar med fem av sex delar från Henriksens (2010) modell. Trots att Fotboll är en lagidrott så arbetar föreningen med individens utveckling med utgångspunkten att alla medlemmar i föreningen ska få möjligheten att få satsa på sin idrott. .

Den här studien har genomförts med avsikten att belysa spelförståelse inom Fotboll. Studien har utgått från en kvalitativ analys där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på vad spelare och tränare, med god erfarenhet och kunskap anser om spelförståelse. Syftet är att utifrån informanternas synsätt forsöka finna komponenter som kan ingå inom det här komplexa området. Komponenterna forsöker klargöras genom intervjufrågor som är baserade utifrån en teoretisk modell från Frisk & Ström (1997), som senare kommer att presenteras i studien. Detta för att på så vis kunna förtydliga vad spelförståelse innebär och vad informanterna anser om området.Resultatet visade att samtliga intervjupersonerna ansåg att spelförståelse är viktigt, till med avgörande, samtidigt som de alla ansåg att det är någonting som går att träna.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur mycket utrymme olika sporter har i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, och att söka efter förklaringar till hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvantitativ innehållsanalys och dels en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet från den kvantitativa delstudien visar att Fotboll är den sport som får absolut störst utrymme i Sportbladet. Ishockey får också mycket plats i tidningen. Övriga sporter får, jämfört med Fotboll och ishockey mycket liten plats i Sportbladet.

??Fotboll är världens största lagsport? (elev på Fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras på många saker bl.a deras bakgrund och olika påverkansfaktorer. Syftet med vår studie är att ta reda på elevernas påverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har när de börjar sin utbildning och om de förvärvar nytt kapital under utbildningens gång. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstås ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. Vår studie har vi utfört på en kommunal gymnasieskola med Fotbollsinriktning.

Through earlier research it has been established that more and more readers are turning to social media in their search for everyday news. In this report we zoom in on news concerning football and try to find out how readers reason in picking their sources, whether it is social, online or traditional media. By interviewing a group of six, all interested in football and active within social media, we have seen that allthough social media is becoming a major influence in news reporting, it does not seem to be competing with traditional online media. Instead the two are offering the readers very different things all together, and theese differences are what we try to show in this report. Our hope is that the research in sport journalism can be translated in to all kinds of areas and be an indication on how journalism and our society is evolving online..

Uppsatsen är en studie baserad på litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med svenskaFotbollssupportrar. Studien skildrar hur nyliberalismen har påverkat Fotbollens värld och desssupportrar. Hur det kommersiella racet efter framgång kan hamna i konflikt med supportrarnassträvan och upplevelser av community/gemenskap. Men också hur dessa två motpoler på enrimlig nivå kan få varandra att växa. Uppsatsen skildrar också vad som sker när den nyliberalautvecklingen gått för långt och supportrarna känner sig undanträngda.