En kvantitativ studie baserad på en enkätundersökning som genomfördes i Stockholms län och besvarades av 68 idrottande ungdomar, både killar och tjejer, verksamma inom idrotterna Fotboll, handboll och innebandy. Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen av ungdomars egna attityder till sitt idrottande, deras uppfattning om föräldraengagemanget inom idrotten samt deras metakognitiva antaganden om föräldrarnas attityder till deras idrottande. Resultaten visade att majoriteten av ungdomarna började idrotta av eget intresse och att föräldrarnas inflytande i deras val var relativt litet. Däremot hade föräldrarna några viktiga stödjande uppgifter, bland annat att skjutsa till och från aktiviteten. Majoriteten av ungdomarna uppskattade föräldraengagemanget även om det fanns några som tyckte tvärtom.

Syftet med studien är att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhållningssätt till att vara öppen med sin sexuella läggning inom idrotten. Ansatsen är att undersöka vad som påverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten är en särskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat Fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser används tidigare studier om homosexuella kvinnor och lesbisk existens, både inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhåller sig till sitt utanförskap.

Studien undersöker hur tre svenska tidningsmedier konstruerade nationell identitet i sin rapportering i samband med det svenska Fotbollslandslagets matcher mot Danmark och Portugal i kvalet till världsmästerskapen 2010. Tidningsartiklarna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys, närmare bestämt Faircloughs tredimensionella analysmodell. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett flertal etablerade teorier. I det teoretiska blocket ingår den kritiska diskursanalyen som teori, hur nationella identiteter konstrueras och metaforernas betydelse för människors uppfattningar om världen.Studiens resultat visar att mediernas rapportering huvudsakligen konstruerar nationell identitet på tre olika sätt. För det första skapas en distinktion mellan ?vi? och ?dom?.

Det positiva sambandet mellan stress och idrottsskador är väl dokumenterat i litteraturen. Ett ökat antal psykologiska skadeförebyggande interventioner visar att det är möjligt att förebygga idrottsskador genom kognitiv beteendeträning. Användandet av biofeedback tillsammans med kognitiv beteendeträning i skadeförebyggande syfte är dock en relativt outforskad interventionsstrategi (Johnson, 2007). Syftet med studien var att undersöka om det genom interventionsbaserad kognitiv beteendeträning i kombination med biofeedbackanvändning gick att minska antalet idrottsskador för Fotbollsspelare. Deltagare ifrån fyra idrottsgymnasier (16-19 år) delades in i en experimentgrupp (n=13) och en kontrollgrupp (n=14).

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka hur positiv feedback påverkar passningsspel inom Fotboll.Frågeställningar: -          Ökar antalet passningar i en matchsituation om spelarna får positiv feedback i samband med passningar?-          Ökar antalet mål i samband med en ökning av passningar? MetodStudien kommer vara av en kvantitativ ansats. Författaren kommer observera ett bestämt beteende som han sedan för ner till statistik. Passningsspelet samt antalet mål kommer att observeras.  Fyra lag med fem spelare i vardera lag kommer att observeras under åtta matcher för vardera lag, varav deltagarna i fyra matcher kommer erhålla positiv feedback för varje pass. Detta kommer vara en cross-over studie där två lag får positiv feedback för lyckad passning under tillfälle ett, medan de resterande två lagen får positiv feedback för lyckad passning under tillfälle två.

Ordningsstörande kring allsvensk Fotboll, främst i Stockholm har länge varit ett problem för samhället. I samband med dessa matcher begås skadegörelse, misshandel och ordningsstörningar i hög utsträckning och en allsvensk Fotbollsmatch kan kosta uppemot 600 000 kronor. Syftet med denna rapport är att belysa de skyldigheter som polisen har i fråga om den allmänna ordningen och säkerheten kring allsvenska Fotbollsmatcher i Stockholm. Vidare vill vi ta reda på om polisens utbildning är tillräcklig för att de ska klara av detta på ett bra sätt. Vi valde att intervjua yttre kommissarie Anders Sigurdsson vid Operativa avdelningen i Stockholm med anledning av att han är ansvarig för planering av insatser kring allsvenska Fotbollsmatcher i Stockholm.

Syftet med vår studie är att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och även arbetssättets eventuella brister. Genom vår studie vill vi få reda på vad pedagogerna på sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill även få syn på hur de medverkande barnen upplever att vistas på utomhusförskola. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssättet kan vi genom vår studie urskilja? Hur påverkar utomhuspedagogik barnets hälsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vår studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg på vägen mot hållbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas på utomhusförskola? I vår undersökning har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder.

Sett över hela världen är Fotboll den vanligaste idrotten som utövas. Skadefrekvensen inom Fotbollen i Sverige ligger på 3-7 skador per 1000 träningstimmar och 14-30 skador per 1000 matchtimmar. Det vanligaste skadeområdet hos Fotbollsspelarna är nedre extremitet där ankelstukningar är den vanligaste skadan. Orsakerna till skador inom Fotbollen är inte helt klarlagda, men sådant som kan leda till skador är inre och yttre faktorer. Svenska Fotbollförbundet håller i tränarutbildningar som baseras på tre olika nivåer: bas, avancerad och professionell.

The aim for this study was to investigate, analyze and compare the way Sweden's main five news outlets portray and frame Swedish supporter culture surrounding football. In order to do so we formulated four research questions, all with the purpose to operationalize both the questions and the theories into data and results. The questions reads as follows: 1. What are the dominant portrayals in Swedish news outlets presentation of supporter culture? 2.

Studien syfte var att beskriva Fotbollstränares verbala beteende samt analysera vilka förutsättningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmågor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) är en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av Fotbollstränarnas verbala beteende användes kvantitativ observation med inspiration från observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). Därefter analyserades vilka förutsättningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrån Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att tränarna har högst frekvens på instruktioner, lägst frekvens på reflekterande feedback och få divergenta frågor. Analysen visar att förutsättningarna för spelarna att utveckla EF är störande. Majoriteten av de verbala tränarbeteendena är störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av tränarbeteendena är stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, tränare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frågeställning, elit, Fotboll..

Syftet med studien var att undersöka seniorsFotbollsspelares personliga egenskaper, motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten gällande regelöverträdelser, fair play och sportspersonship. Vidare studerades eventuella skillnader mellan spelare på elitnivå och spelare på lägre nivå och mellan män och kvinnor gällande undersöknings-områdena, personliga egenskaper, motiv och moral i idrotten. Dessutom studerades eventuella interaktionseffekter. Avslutningsvis studerades samband mellan de olika områdena. Totalt deltog 150 Fotbollsspelare varav 67 var män och 83 var kvinnor.

Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella målsättningaranvänds inom elitFotboll. Dessutom undersöktes vilka målsättningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur användningen avolika målsättningsstrategier är relaterat till elitFotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades.

Allmänna Fotbollsstadion är ett arkitektoniskt manifest som undersöker Allmänna Idrottsklubbens roll i samhället som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet är dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltåg inom gångavstånd.  Allmänna Fotbollsstadion bevarar och förstärker kulturella värderingar och ideal genom att betona frågor som är viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgräs och betong. Allmänna Fotbollsstadion är utformad efter platsens förutsättningar och förstärker närområdet genom sin mångsidighet och breda funktion.

Skolan är en viktig arena för att främja barns långsiktiga hälsa samt att elever ska uppleva idrott och hälsa undervisningen som något positivt. Utifrån denna kunskap har syftet för studien utformats. Uppsatsens syfte var att, utifrån ett genusperspektiv, undersöka elevers upplevelse av skolämnet idrott och hälsa. Studien byggde på två fokusgruppsdiskussioner, en med pojkar och en med flickor i årskurs nio. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats med inspiration från systematisk textkondensering.

Inledning Det är bevisat att hög-intensiv intervallträning två gånger i veckan i sex till åtta veckor kan förbättra aerob kapacitet. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om sex veckors hög-intensiv intervallträning en gång i veckan i kombination med snabbhetsträning kan ge ökad prestationsförbättring hos kvinnliga Fotbollsspelare. Metod Tjugoåtta damlagsspelare från samma Fotbollslag deltog i studien varav elva fullföljde hela studien. Studien genomfördes en gång i veckan i sex veckor och innehöll hög-intensiv intervallträning i hinderbana inomhus med snabbhetsträning. Före- och eftertester utfördes i form av ett Yo-Yo intermittent återhämtningstest nivå 1 (YYIRTL1) samt ett 6 x 30 meter upprepat sprinttest.