Rapportens huvudsyfte är att belysa hur samarbetet mellan polisen och Fotbollsklubbarna i Stockholmsområdet fungerar i samband med allsvenska Fotbollsmatcher, vilken lagstiftning som är mest aktuell och om den har några brister. Intervjuer har genomförts med polis och säkerhetsansvariga för respektive Fotbollsklubb där de gett sin syn på samarbetet och lagstiftningen. Resultatet av intervjuerna visar på önskemål om lagändringar eller tillägg till redan befintlig lagstiftning både från polis och säkerhetsansvariga från klubbarna. Mycket finns att lära av länder med stor erfarenhet av supportervåld och den typ av lagstiftning som finns i exempelvis England. Vad samarbetet beträffat inleds det redan innan säsongen börjar vid planering av spelschemat och pågår säsongen ut samt avslutas med uppföljning och utvärdering..

The purpose with this essay is to analyze how football clubs can use Internet in sense of creating stronger relations towards their supporters and build an excellent experience before and after a specific football game. We have used the Swedish football club Kalmar FF as a role model throughout the essay. The techniques of the modern world are escalating and the World Wide Web tends to be more important in the way of creating experiences and relations. The essay is based on a qualitative research method which is based on and contains four independent interviews. The persons have been chosen by us for their knowledge in the specific subject.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att genom en tvärsnittsstudie ta reda på om det fanns asymmetrier mellan dominant och icke-dominant ben hos skadefria kvinnliga Fotbollsspelare gällande sagittal knälaxitet. Frågeställningar i studien var: Hur stor är den anteriora och posteriora knälaxiteten i dominant respektive icke-dominant ben uppmätt med KT-1000 vid belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Föreligger det någon sidoskillnad mellan dominant och icke-dominant ben gällande knälaxitet uppmätt med KT-1000 vid anteriora och posteriora belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Hur stor andel av deltagarna uppvisar en sidoskillnad av sagittal knälaxitet på ? 2 mm respektive ? 3 mm uppmätt med KT-1000 och hur är frekvensen fördelad mellan dominant och icke-dominant ben hos dessa?Metod: För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en tvärsnittsstudie där 56 kvinnliga Fotbollsspelare inom division 1-2 deltog. Samtliga deltagare var ? 18 år, skadefria och hade spelat Fotboll i minst 5 år.

Syfte: Syftet med studien är att jämföra Malmö FF:s och IFK Göteborgs Fotbollsakademier på högstadie- respektive mellanstadie-/högstadienivå. Att skapa förståelse för vad en Fotbollsakademi i Sverige kan innebära och problematisera företeelsen utifrån förhållandet mellan tidiga selekteringar och den ökande professionaliseringen. Malmö FF:s och IFK Göteborgs ungdomsverksamheter beskrivs kort och jämförs för att kunna sätta in akademiverksamheten i ett sammanhang. Frågeställning: Vad motiverar förekomsten av Fotbollsakademier? Problemområdet närmas genom att ha begreppet profession som teoretisk utgångspunkt.

I denna studie har det undersökts individers uppfattning på faktorer som utvecklar idrotter i samhället. Ekonomi, mångfald, geografi, genus och kultur är övergripande faktorer vi lagt fokus på att undersöka. Denna studie utfördes efter en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Tre respondenter har intervjuats och valdes ut eftersom de besatt mycket kunskap inom varsin idrott. Idrotterna vi har valt undersöka i studien är Fotboll, innebandy och ishockey.

SyfteSyftet med uppsatsen är att försöka få reda på ny kunskap om vad som kan vara den optimala miljön för en Fotbollsspelare på pojksidan. Tanken med studien är också att jämföra hur kulturen i Stockholm och Halmstad ser ut gällande prestige, högsta serie, selektering, specialisering, föräldrar, värdering av att vinna i ung ålder, tränarens roll, faciliteter och vad har föreningarna för möjlighet gällande träningstimmar (bilaga 4). Dessa faktorer kan vara avgörande i varje individs utveckling.FrågeställningarVad är en optimal miljö för en pojkFotbollsspelare att utvecklas i?Vad är skillnaderna och likheterna mellan miljön i Stockholm och Halmstad?MetodDetta är en kvalitativ studie bestående av intervjuer med en semistrukturell intervjuguide. Tre spelare från Stockholm och tre spelare från Halmstad har intervjuats och de svar som framkommit har analyserats och diskuterats med hjälp av tidigare forskning inom ämnena: faciliteter, familj, tränare, filosofi & kultur, skador, status i skola och nyckeln till framgång.ResultatResultaten visade på att alla individer är olika, och att det som hjälper en person att slå igenom och ta sig till landslaget kanske inte fungerar för en annan.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgångspunkt i dessa syften utvärdera lösningen man valt med att kräva ett positivt eget kapital på koncernnivå.För att uppfylla vårt syfte har vi har använt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har på så vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.Då syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stå på egna ben är det enligt oss helt rätt att mäta på koncernnivå. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. Däremot så är de dörrar man stänger helt i linje med vad man vill uppnå..

Svenska Fotbollförbundet är numera det specialidrottsförbund som har flest kvinnliga medlemmar. Samtidigt tycks Fotbollen förkroppsliga maskulinitetens idé, och Fotbollsspelande kvinnor benämns som okvinnliga. Föreliggande arbete behandlar konstruktionen av femininitet bland elitsatsande Fotbollstjejer i MFF: s dam utvecklingslag (DU). Frågeställningen fokuserar på tjejers tal om sig själva i en elitklubb inom en traditionell manssport.Med hjälp av kvalitativa intervjuer och observation studerar jag Fotbollstjejernas metoder för konstruktion av verkligheten ur ett etnometodologisk perspektiv. De teoribildningar som jag använder är Robert W.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk Fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av Fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i Fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av Fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Uppsatsen handlar om hur Hammarby IF:s Fotbollssupporterkultur gestaltar sig. Jag har intervjuat åtta supportrar från olika delar av Sverige. Utifrån deras erfarenheter har jag undersökt fem olika teman som beskriver olika delar av deras supporterskap. Uppsatsen handlar i grunden om hur grupptillhörigheten ser ut och uppfattas av supportrarna. De olika temana behandlar; supportens roll, klubbens betydelse för supporten, symboler, klubbens historia, gemenskap, lojalitet, status och medias roll för supporten.

Uppsatsen behandlar supportrars motivationsfaktorer när de väljer att resa till ett Fotbollsmästerskap såsom Fotbolls-VM och Fotbolls-EM. Supportrar har i alla tider besökt sportevenemang för att uppleva och ta del av evenemanget på plats. Frågan är vad som motiverar supportrar att resa många timmar och spendera pengar för att uppleva mästerskapen på en destination istället för att sitta bekvämt hemma och följa matcherna på tv. Efter en prövning av fyra möjliga motivationsfaktorer till supportrars resande har ytterligare faktorer identifierats. Med hjälp av analyser av svaren har sedan slutsatser dragits att supportrar har olika motivationer vilka lockar dem, det är därefter möjligt att sortera in motivationerna i tydliga primära och sekundära faktorer.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk Fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av Fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i Fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av Fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Bakgrund: Humankapital och intellektuellt kapital har fått en allt större betydelse de senaste decennierna. Detta har lett till att det har blivit alltmer komplicerat att redovisa en rättvisande bild av företagens tillgångar. Ett område där humankapital är extra aktuellt är inom Fotbollsvärlden, för där är spelarna klubbarnas största tillgång. För att en Fotbollsförening ska få vara verksam på högsta nivå krävs en elitlicens, den licensen ställer vissa krav på klubben.I USA styrs sporten väldigt mycket av pengar och detta gör att redovisningen här är viktigare och mer välutvecklad än i andra länder.Problemformulering: En ständigt aktuell fråga är hur spelare skall värderas och redovisas i årsredovisningen. Vilken metod är det då som ger en mest rättvisande bild av föreningars ekonomiska ställning? Det stora problemet med det sista alternativet är att det görs en uppskattning vilket innebär att det finns en risk för felvärdering.

Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet var att undersöka om Fotbollsspelare kan utveckla proprioception där visuell återkoppling systematiskt tas bort vid kontroll av bollen med fötterna.Frågeställningar:? Går det att utveckla förmågan att kontrollera bollen utan visuell återkoppling under en träningsperiod om fyra veckor och 12 träningspass? ? Hur förändras en Fotbollsspelares prestation (kontroll av bollen) med avseende på en förbättrad proprioception med hänsyn tagen till: tid (sekunder), hastighet (varv/minut) samt antal tillfällen spelaren tittar respektive tappar boll?MetodTotalt 20 deltagare från ett pojkelitlag valdes ut och matchades inför träningsperioden in i en interventions- och en kontrollgrupp för att säkerhetsställa att båda grupperna var likvärdiga. Interventionsgruppen bestod av 12 deltagare, medelålder ± standardavvikelse (± SD) var 12,2 (± 0,2) år. Kontrollgruppen bestod av 8 deltagare, medelålder 12,0 (± 0,7) år. Interventionsgruppen har under fyra veckor genomfört fyra specifikt framtagna träningsövningar innehållandes uppvärmning inkluderat dribblingar och passningar, slalom, bollkontroll i lådram och smålagsspel.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen var att ta ett första steg mot att skapa ett testbatteri, som objektivt kan mäta Fotbollspelares tekniska prestationsförmåga med boll, samt konstruera en rad övningar som innefattar viktiga Fotbolls-specifika tekniker och testa dessa övningars reliabilitet genom ?test-retest?. Syftet med studien var också att göra en jämförelse i prestation mellan varje spelares dominanta och icke-dominanta fot, från tillslagsövningar där båda fötterna används.  Metod: Tolv herrjuniorer (16-19 år) och sju damjuniorer (15-17 år) på elitnivå genomförde ett testbatteri bestående av totalt 21 övningar för mätning av de Fotbollsspecifika teknikerna nick, mottagning, driva med boll samt tillslag. Åtta av männen (16-19 år) återgenomförde testbatteriet för utvärdering av testbatteriets reliabilitet.