The aim of this paper is to examine venture capital in football player contracts in Sweden. This is a phenomena that have existed in Sweden since 1999 when the company Djurgården Fotboll AB was founded, since then eight other companies have been started. These companies form an alliance with a football club and invest in player contracts. These contracts have high risk since it is valued by the performance of the contracted player. The venture capital firms have no formal control over their investments and they are showing negative results.

Den här studien har genomförts på uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och är en del av Riksidrottsförbundets utvärdering av Idrottslyftet. Studiens syfte är att studera miljön i två ishockeyföreningar, Rögle BK och Forshaga IF, en elit- och en breddverksamhet, och deras relation till Idrottslyftet. Vi vill även se hur förankrat Idrottslyftet är i föreningarna. Studien har sin utgångspunkt i Henriksens (2010) som behandlar framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Den här studien skiljer sig dock från Henriksen (2010) eftersom fokus ligger på god förenings- och träningsmiljö.

As a soccer coach for youths with disabilities and as active soccer players, our thoughts regarding the basic principles of sports where awakened and how it corresponds with the possibilities of disabled youths participating in club organized sports. From that thought came the idea that, with our team as the point of original we should contribute with increased knowledge regarding the experiences of disabled youths doing sports. Using ethnography and co-operative observations we have researched both including and excluding factors that contribute to the possibilities of disabled youths opportunity to do sports. We have been able to distinguish that the youths in question feel that sports can be identity-building as well as give a sense of community. The study shows that the basic principles of sports does not correspond with reality because the lack of availability is the determinant factor. .

This essay studies how and why large sports clubs from sports with a different degree of commerciality interact with their institutional surroundings in the way that they do. It compares two large Stockholm-based table tennis clubs, Ängby SK and Spårvägens BTK, with a large Stockholm-based football club, AIK Fotboll. In order to get proper data, a number of key persons within the organisations were exploratively interviewed using open and semi-structured questions, together with study of literature and other sources related to the subject. One of the key findings was that the non-profit table tennis clubs, who were expected to resemble the institution association closely, were subject to company-ization, and thus acted a lot more like the institution company than expected. The other key finding was that the football club, although driven partially like a public limited company, in many aspects placed a greater value on cultural capital than on economic capital..

The aim of this master´s thesis is to investigate how Aftonbladet/Sportbladet is describing the Swedish national men team in football during the European Championship years 1992, 2004 and 2008. Reading over 200 articles gave me an excellent overview of the differences and similarities between the three chosen periods. The theoretical framework has three key terms which circulates around the paper. The terms are discourse, stereotype and national identity. Several results are presented and discussed; some are included in this abstract.

Vår uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi värnandet om alla människors lika värde och förmågan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgått från Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har använt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgått från. Vi har sedan jämfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fått fram är en verifiering av vår hypotes.

Vårt examensarbete grundar sig på en undersökning om hur elever upplever rasten på skolgården. I vår litteratur har vi behandlat olika faktorer på skolgården som är viktiga för att eleverna ska få en rast som tillfredställer deras olika behov. Vi har jämfört två skolor som ligger i någorlunda lika områden och där eleverna har likartade kulturer och sociala bakgrunder. I vår undersökning har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer och gjort observationer. Av de elever som medverkat under intervjuerna går tio barn i en förstaklass på den ena skolan och tolv barn i en två- trea på den andra skolan.

This qualitative study examines if an interest in soccer can give the same meaningfulexperiences in a person's life as a religion would. Five soccer fans were interviewedregarding the meanings and impact of soccer in their lives. Two theories in the fields ofsport and religion were used to analyze the data: Antonovsky's sense of coherence (SOC)with its components meaningfulness, manageability and comprehensibility and Heelasand Woodheads "life-as" and "the subjective-life? derived from the concept "thesubjective turn". It was concluded that the interest in soccer affected the respondents?views of life.The respondents? personal identities were strongly associated with groupmembership, meaning that their interest in common with others was perceived to makeeveryday life meaningful and manageable.

Bakgrund: Skador inom Fotbollen är ett stort problem både fysiskt, psykiskt och ekonomiskt för samtliga involverade.Syfte: Att undersöka eventuella skadeförebyggande effekter av FIFA:s preventionsprogram The 11+ hos manliga Fotbollspelare. Studien har fokuserat på skador i nedre extremitet (fot, underben, knä, lår, ljumske och höft).Material & Metod: Randomiserad kontrollerad studie. Fyra Fotbollslag i Södertälje kommun följdes under försäsongen 2013 (januari-april). 103 manliga Fotbollspelare mellan 18-42 år deltog i studien (47 spelare i interventionsgruppen och 56 i kontrollgruppen).Resultat: Interventionsgruppen som genomförde The 11+ upp till två gånger i veckan hade signifikant färre skador i nedre extremitet jämfört med kontrollgruppen.Konklussion: The 11+ är effektivt för att förebygga skador bland manliga Fotbollspelare..

Syftet med studien är att belysa hur unga Fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott. - Vad vill unga Fotbollstjejer att träningarna och verksamheten ska innehålla och hur ska den organiseras för att de ska upprätthålla sitt intresse och stanna kvar?- Vad är viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas?Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-års lag i fyra fokusgruppintervjuer.Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten är att spela matcher och åka på cuper. De tycker att det är viktigt att vinna, men har de spelat bra och fått visa upp vad de lärt sig så kan de ta en förlust. Kompisarna är en viktig faktor och att ha roligt tillsammans är det som gör att de vill fortsätta att spela Fotboll. De tycker att träningarna ska innehålla blandade övningar och att de även där får spela matcher i många olika varianter.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och jämföra motivationen hos amatör- och elitFotbollsspelare mot bakgrund av ålder, prestationsnivå och attribuering. Följande frågeställningar har besvarats: (1) Skiljer sig motivationen åt mellan elitidrottare och amatöridrottare? (2) Attribuerar elitidrottare och amatöridrottare olika? (3) Påverkar ålder motivationen? Försökspersoner (n=32) i ett amatörlag (n=16) och ett elitlag (n=16) fick fylla i en enkät, uppbyggd av Sport Motivation Scale och Attribution Theory. Ett oberoende t-test och ett korrelationstest utfördes. En signifikant skillnad upptäcktes mellan amatör och elit på kategorierna Inre Motivation och Amotivation.

Syftet med undersökningen var att studera huruvida psykologiska faktorer påverkar skaderisken för elitFotbollsspelande damer. Detta inkluderade också att undersöka sambandet mellan dagliga stressorer och uppkomsten av idrottsskador. Totalt deltog 42 kvinnliga Fotbollsspelare i åldrarna 16-25 år. Via en prospektiv design inkluderades en förmätning med hjälp av enkäterna LESCA, SSP, Fotball Worry Scale samt Brief COPE. I tretton veckor fyllde sedan deltagarna i enkäten Daily Hassle Scale.

SammanfattningTitel: ?Tyngdlösa Fotbollsklubbar - En studie om Immateriella tillgångar i Fotbolls AB?Seminariedatum: Tisdagen 22 Januari 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 pFörfattare: Olle Alexandersson, Peter SandénHandledare: Per NordströmNyckelord: Immateriella tillgångar, Fotboll, IAS 38, RR 15Bakgrund: Den moderna Fotbollens kommersiella utveckling innebär att Fotbollsklubbar idag i allt större utsträckning drivs som företag. Det är i skrivande stund fyra allsvenska Fotbollsklubbar som bedriver delar av verksamheten i AB. Utvecklingen i dagens företaga är att de är alltmer kunskapsinriktade. Den finansiella styrkan sitter inte längre nödvändigtvis i fysiska tillgångar, såsom maskiner och inventarier, utan består allt oftare av icke-fysiska tillgångar som patent, kontrakt och andra legala rättigheter.

Det som skapar ett intresse bland människor i dagens samhälle utnyttjas som ett affärstillfälleoch blir därför mål för kommersialisering. Svensk ishockey och Fotboll på elitnivå väcker ett stort intresse hos många människor och utnyttjas därför som affärstillfällen. Sedan slopandetav amatörreglerna i slutet av 60-talet och professionalismens intåg i idrotten har behovet av ökade intäkter blivit ett centralt inslag för de föreningar som vill bedriva en professionellverksamhet. Med detta som bakgrund så har elitföreningar inom svensk ishockey och Fotbollgenomgått en förändring i form av en ökad kommersialisering och professionalisering.Elitidrotterna har utvecklats till miljardindustrier och organisationerna drivs allt mer affärsmässigt. Trots en mer affärsmässig hantering av organisationernas aktiviteter så harelitklubbarnas ekonomiska situation de senaste åren präglats av en ostadighet.Trots att både elitFotbollen och elitishockeyn i Sverige har utvecklats till miljardindustrier harfå studier av denna förändring genomförts.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i gymnasieelevers attityder till A-kursen idrott och hälsa. Vi vill även se om och hur kursplanen följs och vilket innehåll A-kursen har på en gymnasieskola.Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning för att genomföra denna undersökning. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i nordöstra Skåne. Eleverna som deltog i enkätundersökningen läste andra året i A-kursen i ämnet idrott och hälsa. Totalt besvarade 98 elever ur årskurs 2 på enkäten.