Denna studie Àmnade att undersöka förhÄllandet mellan termen succession planning och idrottsvÀrlden genom att ta reda pÄ vilka mÄlsÀttningar och strategier som svenska elitfotbollsföreningar har. Tre föreningar tillhörande det högsta seriesystemet inom svensk elitfotboll har medverkat i denna studie. Metoden för att utföra denna uppsats var fallstudiemetoden. Varje förening benÀmns som ett enskilt fall, dÀr av berörs och jÀmförs tre olika fall i denna uppsats. Uppsatsens fokus ligger i utvalda föreningarnas ungdomsakademier, mer specifikt elitförberedande verksamhet för pojkar 15-19 Är. Empirin har samlats in genom intervjuer med uppgiftslÀmnare frÄn föreningarna medverkande i studien.

Konkurrensen mellan regioner har triggat det varumĂ€rkesbyggande som idag Ă€r en stor del av mĂ„nga regioners utvecklingsarbete.Turismen och resandet ökar konstant. Även det allmĂ€nna intresset för hĂ„llbar utveckling och ett mer utbrett miljöarbete tar fart. Tillsammans ses hĂ„llbar turism och ekoturism som de viktigaste faktorerna i framtidens resande. Lockandet av just turism med hjĂ€lp av destinationsutveckling blir ofta en förlĂ€ngning av ett varumĂ€rkesbyggande för en region.Halmstad Ă€r Sveriges 18:e största kommun med cirka 93 000 invĂ„nare. StrĂ€nderna och sommaren har gjort staden till en stor allmĂ€nt kĂ€nd turistort.

Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förÀndrat beteende? En etnografisk studie inom PrimÀrvÄrden Halland.Författare: Helena MorténiusUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Högskolan i Halmstad.Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.Problem: FoU-enhetens uppgift Àr att förankra forskningstÀnkandet bland primÀrvÄrdsanstÀllda i Halland. En framgÄngsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse pÄ fÀltet har en grupp av anstÀllda inte velat gÄ vidare i sin utveckling.Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv pÄ gruppnivÄ beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anstÀllda att gÄ vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer Àr grunderna till att en del av primÀrvÄrdens anstÀllda inte gÄr vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist pÄ förebilder..

Flickor och pojkar har olika förutsÀttningar i matematikundervisningen. Vi behandlar flickor och pojkar olika bara för att de Àr flickor och pojkar. Forskningen visar att vid problemlösning finns det skillnader gÀllande hur flickor och pojkar gÄr tillvÀga för att lösa problem. Syftet Àr att undersöka dessa skillnader och varför de finns. Utvalda elever har fÄtt matematiska problem som de ska lösa.

Nya siffror frÄn Skolverket visar att det aldrig tidigare gÄtt sÄ mÄnga barn i förskolan som nu. Idag Àr det nÀstan 490 000 barn inskrivna i förskolan, det Àr en ökning med 138 000 barn pÄ tio Är (Skolverket, 2014). Den genomsnittliga gruppstorleken och personaltÀtheten Àr oförÀndrad (a.a.). NÀr LÀroplanen för förskolan Lpfö 98/10 skrevs in i skollagen 1 juli 2011 stÀlldes det högre krav pÄ förskollÀraren. Med det hÀr som ingÄngsvinkel var syftet med vÄr studie att synliggöra förskollÀrarnas arbete med barn i behov av stöd. Denna studie kommer att belysa pedagogernas insatser och dÄ frÀmst hur de sjÀlva resonerar kring uppdraget och vilka förestÀllningar de har pÄ sitt arbete med barnen som befinner sig i grÄzonen. Vi har gjort en kvalitativ studie och anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollÀrare. I vÄr analys har vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs proximala utvecklingszon och det sociala samspelet. Resultatet presenteras utifrÄn tre omrÄden som hanterar: FörskollÀrare resonerar kring de ökade kraven, Miljöns betydelse för barns utveckling och Betydelsefulla verktyg och erfarenheter. Slutsatsen av vÄr studie visar att förskollÀrarna kÀnner av de ökade kraven men försöker skapa sÄ bra förutsÀttningar som möjligt för de barn som Àr i behov av stöd. Nyckelord: Fysisk miljö, förhÄllningssÀtt, sociala samspel, utvecklingsekologi.

Denna uppsats handlar om att studera fotbollssupportrarnas tankar och Ă„sikter kring det egna supporterskapet. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vad det Ă€r som fascinerar med fotboll och se hur stor betydelse gemenskap har i deras fotbollsengagemang. Att se vilken betydelse supporterskapet har för individens meningsskapande har Ă€ven varit en del av syftet. Genom att utföra sex intervjuer med supportrar till AIK och Hammarby vill vi skapa oss en bĂ€ttre bild av deras supporterskap. Ämnen rörande gemenskap, fascination för fotboll, supporterskapet som livsstil och vĂ„ld har vĂ€ckt mĂ„nga intressanta och givande tankar.

Detta Àr en uppsats som hat fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten "Om sociala problem i nya bostadsomrÄden" frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insÀndare frÄn Hallandsposten och material frÄn Halmstad Kommunarkiv bekrÀftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats frÄn 1976, utan Àven problem av annan karaktÀr, sÄsom vandalisering, otrygghet och klagomÄl pÄ barnsÀkerheten i omrÄdet..

Föreliggande studie behandlar Àmnet barnperspektivet vid vÄrdnadstvister. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur mödrarna uppfattade att konflikten pÄverkade barnen, före, under och efter vÄrdnadstvisten och deras uppfattning av barnperspektivet vid de samhÀlleliga instanserna, familjerÀtt och domstol. Jag utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur sÄg konflikten ut vid vÄrdnadstvistens början? Hur beaktades barnperspektivet vid samarbetssamtalen? Hur beaktades barnperspektivet vid vÄrdnadsutredningen? Hur upplevde mödrarna barnperspektivet vid domstolsförfarandet? Hur uppfattade mödrarna att barnet(n) pÄverkades under vÄrdnadstvisten? Hur uppfattar mödrarna att konflikten pÄverkar barnets(ns) utveckling i dag? Skulle konflikten ha sett annorlunda ut, enligt mödrarnas utsagor, om förÀldrarna blivit erbjudna fyra veckors medling? Studien har en fenomenologisk ansats och datainsamlingen skedde genom djupintervjuer med fyra kvinnor som genomgÄtt en vÄrdnadstvist. Resultatet analyserades utifrÄn utvecklingsekologi och anknytningsteori.

Denna sociologiska uppsats behandlar frÄgor om grupperingar pÄ fÀngelseanstalt. Syftet Àr att beskriva varför och utifrÄn vilka referensgrunder de intagna pÄ anstalten i Halmstad interagerar med varandra. Uppsatsen gör ett försök till att besvara följande frÄgor:- Vilka personliga egenskaper, attribut, bakgrundsfaktorer eller anstaltsvillkor skapar grupperingar pÄ anstalten i Halmstad?- Vilka attribut och faktorer Àr statusframkallande och hierarkiskapande?- Har de före detta intagna och personalen samma syn pÄ grupperingar och statusframkallande attribut och faktorer?Uppsatsen bygger pÄ kvalitativ metod i form av intervjuer med före detta intagna samt anstÀllda pÄ anstalten i Halmstad. Resultatet av intervjuerna pÄvisar att det finns faktorer som Àr av större betydelse Àn andra, för vilka de intagna umgÄs med.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvÄrdssatsning pÄverkat den anstÀlldes hÀlsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har pÄ den enskilde individen. Unika berÀttelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. UtifrÄn bÄde en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anstÀllda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och Äsikter om friskvÄrdsbidraget. De anstÀllda inom Halmstad kommun ansÄg att deras hÀlsa förbÀttrats och dÀrmed ocksÄ deras arbetssituation samt privata sfÀr. I satsningar av det hÀr slaget Àr det viktigt att det finns en förstÄelse för varandra, organisation ? individ, dÀr alla fördelar och eventuella nackdelar belyses..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen var att genom systematisk observation undersöka hur en ungdomsfotbollstrÀnare anvÀnder sig av beteenden som Àr överensstÀmmande med Enhanced Guided Discovery (EGD) och Teaching Games for Understanding (TGfU) i sin trÀnarroll under trÀning. Syftet besvarades med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: Hur ser fördelningen ut för trÀnaren med instruktionsbeteenden, feedback och frÄgetekniker? Hur stor del av trÀningen gÄr Ät till aktiviteter i training form respektive playing form?MetodMetoden som anvÀndes var en systematisk deltagande observation. Observationen gjordes i realtid och följde en modifierad version av Coach Analysis and Intervention System (CAIS)(Cushion, Harvey, Muir & Nelson 2012, s. 201ff.; Partington & Cushion 2011).

Svensson, O. (2007), En studie av fotbollsdomarens motivation i ledarskap och hans personliga utveckling. Arbetsvetenskapliga programmet. Högskolan i Halmstad.Ur ett sociologiskt perspektiv framstÄr fotbollsdomarens roll som en konsekvens av samhÀllsutvecklingen. Fotbollen hör till den typ av riskabla aktiviteter som Goffman, enligt Svensson (2005), i artikeln ? Where the action is, menar försvinner nÀr alltmer av risktagande kringgÀrdas av förbud.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling pÄ nÄgon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger pÄ material frÄn databasen UngDOK dÀr uppgifter frÄn inskrivnings- och utskrivningsformulÀr som mottagningarna anvÀnder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanstÀllts och analyserats. FrÄgestÀllningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gÀller könstillhörighet och psykisk hÀlsa vid pÄbörjad öppenvÄrdsbehandling. En annan frÄgestÀllning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremÄl för varierade beroende pÄ kön. Resultatet visade att flickor i regel mÄr psykiskt sÀmre Àn pojkar.

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvÀrdering av i vilken grad högskolan iHalmstad lyckas med att uppfylla de mÄl och riktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen isamhÀllskunskap pÄ gymnasienivÄ. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod avfem individer som alla genomfört samhÀllslÀrarutbildningen pÄ högskolan i Halmstad.Intervjuteman var Àmneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan ochpraktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner attsamhÀllskunskapslÀrarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mÄl ochriktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen med avseende pÄ dess undervisning kring dendemokratiska skolan och dess bestÄndsdelar som till exempel vÀrdergrundsfrÄgor och allamÀnniskors vÀrde samt ifrÄga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. MÄlenoch riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gÀllerÀmneskunskaper och dess tillÀmpning i skolorna, allmÀn och Àmnesdidaktik, betygsÀttningoch bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande ochhantering av krÀnkningar och diskriminering..

Svensk fotboll bygger för framtiden. I Sveriges tre största stÀder byggs det fotbollsarenor för nÀrmare 2,5 miljarder kronor. Den största arenan byggs i Solna och blir den nya nationalarenan för Svensk fotboll. Göteborg river Gamla Ullevi och bereder plats för en ny frÀsch arena för storklubbarna. I Malmö har Malmö FF öppnat plÄnboken och bygger en ny arena.Nya arenor skapar nya möjligheter för Svensk fotboll.