Syftet med vÄr studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhÄller sig till lÀrande för hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollÀrarna har ett gemensamt förhÄllningssÀtt mot lÀrande för hÄllbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. LÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp och pedagogerna Àr överens om att det krÀvs kunskap och fortbildning för att pÄ ett konstruktivt sÀtt kunna arbeta för ett lÀrande för hÄllbar utveckling..

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur vardagen ser ut för förÀldrar som anlitar barnvakt via barnvaktsförmedling, genom att undersöka erfarenheter och attityder hos dessa förÀldrar. Varför vÀljer förÀldrar att anlita barnvakt via en barnvaktsförmedling? Hur ser familjernas vardagspussel ut med jobb, skola/förskola och aktiviteter? Genom intervjuer med sex förÀldrar som anlitar barnvakt via förmedling, har jag undersökt dessa förÀldrars erfarenheter och attityder kring företeelsen.Tidigare forskning kring barndom presenteras, nÀrliggande till Àmnet i föreliggande uppsats. Vidare presenteras Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologi som en teoretisk ram med vars hjÀlp jag analyserar familjernas situation.Analysen visar att det Àr flera olika faktorer i samhÀllet som pÄverkar förÀldrarnas beslut att anlita barnvakt via en förmedling. För fem av förÀldrarna medför exempelvis deras heltidsarbeten en tidsbrist i vardagspusslet med barnen, som har gjort att de har valt att anlita en barnvakt för att lösa situationen.

The proportion of women entrepreneurs in Sweden is, as in many countries, smaller than the proportion of men entrepreneurs. Sweden has therefore created political measures with the ambition to increase women entrepreneurship. However, knowledge about the determinants of women entrepreneurship is needed in order to enable the promotion of it and, at the same time one can question the treatment of women entrepreneurs as a homogenous group. The purpose of this thesis is to investigate the determinants of women entrepreneurship and whether these determinants fluctuate regionally. If this proves to be the case, a more spatial/individual approach should be used, when creating measures to promote entrepreneurship.

Spending a night out in the nature is away for many to experience a slowerpace of life. Refuge cabins are a typeof open-air facility sometimes provided for more far off locations, yet it is in the vicinity of cities and towns that the opportunity for getting out into the natural environment is mostly sought after. Several nature reservs exist around Stockholm with the good intention of promoting the opportunity for outdoor activities. The aim of this study is to investigate how the provision of refuge cabins can be a means of facilitating and augmenting outdoor life experience in a proposed nature reserv to the west of Stockholm.

Vi vill med vÄr studie belysa förÀldrars uppfattning om förskolans lÀroplan och visa pÄ vikten av kommunikation mellan förskola och hem. Teoridelen behandlar förskolan och lÀroplanens historia sett ur ett samhÀllsperspektiv. LikasÄ behandlas utvecklingsekologi med fokus pÄ Bronfenbrenners teorier. Kapitlet avslutas med en presentation av forskning kring förhÄllandet mellan förskolan och hemmet. I den empiriska delen har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning bland förÀldrar med barn i förskolan, samt kvalitativ metod i form av intervjuer med förÀldrar, pedagoger och rektorer.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Det har gjorts flertalet studier som bekrÀftat vegetationens betydelse i leksammanhang, men det finns ett behov av vidare studier i enskilda vÀxtval. Denna studie har gjort ett första försök i att bedöma vedartade vÀxters lÀmplighet för leksammanhang utifrÄn (A) risk, (B) slittÄlighet och (C) lek. Studien har gjorts utifrÄn vegetation i direkt anslutning till ett antal lekplatser i Halmstad kommun. Lekplatsen som stÄndort stÀller stora krav pÄ vÀxters tÄlighet för slitage, och det Àr dÀrför ett viktigt kriterium i arbetet med att vÀlja lÀmpliga vÀxter. Risker som bör undvikas i leksammanhang Àr taggar, tornar och giftiga vÀxtdelar. För bedömning av vÀxters positiva pÄverkan i leksammanhang studerades vÀxtmaterialet utifrÄn kriterierna: (1) förekomsten av löst material, (2) barns möjligheter att pÄ olika sÀtt pÄverka och anvÀnda vegetationen och (3) vÀxters potential till kojverksamhet. Studien visar att samtliga studerade vÀxter kunde bedömas som slittÄliga och att alla vÀxter uppfyllde lekkriteriet löst material.

Detta examensarbete handlar om faktorer hos skolbarn i Ärskurs tre som ger hög status/popularitet i den egna klassen. Syftet Àr att skapa en bild av hur elever ser pÄ popularitet och status samt belysa vad som gör att vissa elever anses ha högre status bland klasskamraterna Àn andra. I syftet ingÄr ocksÄ att ta reda pÄ om det finns skillnader mellan pojkars och flickors syn pÄ hög status. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad eller vilka faktorer ger elever hög status/popularitet i skolklassen? Finns det skillnader mellan vad som ger pojkar respektive flickor hög status/popularitet och i sÄ fall vilka Àr dÄ dessa skillnader? Undersökningen Àr genomförd i tvÄ klasser i Ärskurs tre.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrÄn unga kvinnors syn. Vi vill Àven undersöka diverse strategier som anvÀnds för att hantera situationer som kÀnns mindre trygga. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr Ätta unga kvinnor i Äldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad Àr en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvÀllstider utan sÀllskap. De unga kvinnorna anvÀnde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n observationer och manliga elevers erfarenheter undersöka hur maskulinitet skapas i idrottsundervisningen. I bakgrunden har anvĂ€ndandet av litteratur om maskluninitet, genus och idrott funnits med. Även kursplanen och lĂ€roplanen för det obligatoriska skolvĂ€sendet 94 har anvĂ€nts i bakgrunden. Observationer har gjort enligt ett strukturerat observationsschema. Klasser bestĂ„ende av pojkar och flickor i Ă„rskurs 6-9 har varit mĂ„l för vĂ„r studie, dĂ€r vi observerat pojkar i dessa klasser.

En kvalitativ intervjustudie har genomförts pÄ fem vÄrdcentraler i Stockholms lÀn dÀr syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förÀndrats sedan införandet av VÄrdval Stockholm. Jag ville ocksÄ undersöka hur de i sÄdana fall upplevde att det har förÀndrats, om det fanns skillnader i denna upplevelse beroende pÄ i vilket socioekonomiskt omrÄde de arbetar inom samt hur förÀndringarna skiljer sig frÄn effekter av tidigare vÄrdreformer. Eftersom VÄrdvalsreformen infördes i Ärsskiftet 2007/2008 finns det knappt nÄgon forskning om denna reform och dÀrför skulle den hÀr studien kunna bidra med intressanta resultat. Teorier och tidigare forskning behandlar psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöns utveckling under 1990-talet inom vÀlfÀrdstjÀnsteomrÄdet samt effekter av ett New Public Management-inspirerat styrsystem pÄ sjukvÄrdens arbetsmiljö. Resultaten av den hÀr studien visar att pÄ alla vÄrdenheter upplever respondenterna en förÀndring i den psykosociala arbetsmiljön efter införandet av VÄrdval Stockholm som ofta uttrycks som en utveckling Ät det sÀmre, men förÀndringen Àr olika stor pÄ de olika vÄrdenheterna.

The purpose of the study was to learn how social structures can enable accessibility, by asking persons with visual impairment about their experiences of accessibility in the public environment in the city of Stockholm. Eleven adults with visual impairments, living in the city of Stockholm, were interviewed using two separate focus groups. The study was carried out with the objective to allow for the participants to be involved in the research process. The resulting data was analyzed on the basis of Nancy Fraser?s theory on social justice, focusing on the conceptions; needs, politicised needs, redistribution, recognition and misrecognition.

FisksÀtra has a historical background that goes back to the battle between Russia and Sweden that took place in 1719. This battle is known as "Slaget vid StÀket". Today there are plans to develop FisksÀtra as a tourist destination where focus lays on the historic factor of the battlefield that took place there. As of this a project called the HAMN project has started to try to develop a new experience park at this destination unlike any other.The aim of this essay has been to study how much potential this experience park has to become a popular tourist destination in the future, while looking at the potential interest of the foreign tourists. This essay is written as an assignment for Göran Andersson, who is in charge of the tourism department at Södertörns Högskola.

Studiens syfte Àr att studera de bakomliggande sociala faktorerna som kan bidra till utvecklingen av datorspelsberoende. Studien genomfördes kvalitativt genom att intervjua fem personer som sjÀlva ansett sig vara datorspelsberoende. Tidigare forskning som berört detta Àmne har handlat om hur anvÀndare pÄverkas av spelet, och inte vad som lett fram tillatt det intensiva spelandet pÄbörjades. Som teoretisk utgÄngspunkt för studien valdes den utvecklingsekologiska modellen som anvÀndes för att studera individen utifrÄn ett mikro-,meso-, exo-, makroperspektiv. VÄra data visar resultat frÀmst pÄ en mikronivÄ dÀr vi fann att en problematik pÄ denna nivÄ fanns genomgÄende för samtliga informanter.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om vilka betydelser som skrivs fram i yngre elevers narrativa texter. Hur pojkar och flickor förhÄller sig till genus nÀr de skriver berÀttelser och hur deras berÀttelser kan förstÄs i förhÄllande till den systemiskt funktionella grammatiken Àr denna studies huvudfokus. Genom institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier fick vi ta del av redan insamlat material. Data för vÄr studie utgjordes av 18 texter skrivna av elever i Ärskurs 2 vid ett enskilt tillfÀlle. Med systemisk funktionell grammatik som teoretisk bas utfördes en transitivitetsanalys och en ergativitetsanalys, för att besvara följande frÄgestÀllningar: Med vilka processtyper realiseras mening i de olika elevtexterna? Hur skrivs agentivitet och pÄverkanskraft (ergativitet) fram i processerna? Hur samspelar agentivitet och genusidentitet i texterna med skribenternas kön? Vi fann att relationella och materiella processer Àr vanligast förekommande i bÄde pojkar och flickors texter.