Syftet med studien var att studera lÀrares agerande gentemot elever under idrott- och hÀlsalektioner samt Àven ur ett könsperspektiv. FrÄgestÀllningen var hur lÀrare bemöter elever i form av positiv och negativ förstÀrkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation dÄ denna metod kÀndes som den mest relevanta för att fÄ sÄ riktiga svar pÄ frÄgestÀllningen som möjligt. Observationerna genomfördes pÄ totalt 5 lektioner som vardera var 45 min lÄnga. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

STC Àr ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som under hösten 1997 och vÄren/hösten 1998 utprovats i Linköpings kommun. Pilotprojektet Àr drivet av Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin. PÄ engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det Àr ett temaarbete bestÄende av 24 olika teman som ska anvÀndas i Är 1-6. Enligt LpO-94 Àr det en viktig uppgift att man i skolan skapar intresse för naturvetenskap hos bÄde pojkar och flickor.

Skolans styrdokument Àr mycket tydliga vad gÀller lÀrares uppdrag att skapa en utbildning som Àr likvÀrdig för alla elever oavsett kön. Syftet med vÄrt arbete Àr dÀrför att undersöka hur uppmÀrksamheten i klassrummet fördelas mellan flickor och pojkar. Vidare vill vi undersöka hur denna uppmÀrksamhet upplevs fördelad av eleverna, samt sÀtta in vÄra resultat i ett jÀmförande tidsperspektiv. Detta för att vi som framtida pedagoger ska fÄ en ökad förstÄelse för hur situationen och klimatet i klassrummet kan se ut och pÄ sÄ vis kunna pÄverka eventuell ojÀmstÀlldhet i rÀtt riktning. VÄrt syfte har lett fram till följande frÄgestÀllningar: ? Hur Àr uppmÀrksamheten i klassrummet fördelad mellan flickor och pojkar i den klass i skolÄr 4 som ingÄr i studien och av vilken karaktÀr Àr uppmÀrksamheten? ? Hur upplever eleverna i klassen att uppmÀrksamheten i klassrummet Àr fördelad mellan flickor och pojkar? ? Hur ser undersökningsresultaten ut i ett jÀmförande tidsperspektiv? Undersökningsmetoderna var löpande observationer samt kvalitativa intervjuer.

Är lĂ€rares bemötande likvĂ€rdigt fördelat mellan flickor och pojkar? Ges flickor och pojkar lika stor mĂ€ngd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lĂ€rare och elever under matematiklektioner har jag anvĂ€nt mig av en kvantitativ forskningsmetod dĂ€r data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i Ă„rskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelĂ€rare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrĂ„n kategorierna talutrymme, antal frĂ„gor, och antal frĂ„gor som besvarats med, respektive utan, handupprĂ€ckning samt hur ofta flickorna, respektive pojkarna, tilldelas beröm och tillsĂ€gelser. Syftet med studien var att undersöka om lĂ€rarens bemötande av eleverna pĂ„verkas av elevernas könstillhörighet.Resultaten frĂ„n studien visar att i de undersökta klasserna dominerar pojkarna som grupp vad gĂ€ller talutrymme, antalet besvarade frĂ„gor och uppmĂ€rksamhet frĂ„n lĂ€raren, bĂ„de vad gĂ€ller beröm och tillsĂ€gelser. Resultaten tyder pĂ„ att flickor och pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlĂ€ngningen tyder pĂ„ att flickor och pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rĂ„dande genussystem..

Syftet med enkÀtstudien var att undersöka skillnader mellan pojkar och flickors rökvanor och kunskaper om rökning bland ungdomar i Ärskurs 9. Ett frÄgeformulÀr delades ut till elever i Ärskurs 9 i en ort i nordöstra SkÄne. NÀr undersökningen genomfördes var 73 elever nÀrvarande och deltog frivilligt i studien. EnkÀten som eleverna fick besvara bestod av tvÄ delar, rökvanor samt kunskaper om rökningens skadeverkan. Studien visade att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor och kunskaper om rökningens skadeverkan.

Syftet med studien var att observera pedagogers verbala och icke verbala bemötande av flickor och pojkar. Vi ville ta reda om bemötandet av flickor och pojkar skiljde sig Ät utifrÄn de traditionella könsmönstren. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger pÄ observationer som har gjorts pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. I observationerna som vi genomförde lÄg huvudfokus pÄ pedagogerna. Observationerna har gjorts med videokamera och vi förde Àven anteckningar.

Studien har sin utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers instÀllning till bildÀmnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjÀlp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som anvÀnds i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och sjÀlvkategoriseringsteori.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur studenter pĂ„ ?nya lĂ€rarutbildningen? med inriktning pĂ„ historia upplever sin Ă€mnesutbildning i allmĂ€nhet och sin Ă€mnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhĂ„ller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera Ă€mnesdidaktiska frĂ„gor. För att svara pĂ„ detta genomfördes tvĂ„ gruppintervjuer med tio lĂ€rarstudenter som har lĂ€st minst 40 poĂ€ng av kursen Historia för lĂ€rare, pĂ„ högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjĂ€lp av den hermeneutiska metoden. Som teori anvĂ€nds Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt SchĂŒllerqvists teori om Ă€mnesdidaktik i den ?nya lĂ€rarutbildningen?.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i Ă€mnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya lĂ€roplanen för gymnasiet, kan endast sĂ„ kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnĂ„ studiens syfte anvĂ€nds en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

Uppsatsen undersöker hur samtal om omsorg och lÀrande fördelas under förskolans hÀmtningssituation. Syftet Àr att analysera hur det kan förstÄs konstruera barn och barndom. LÀrande och omsorg ses som separerade begrepp för att synliggöra omsorg i en övrigt dominant diskurs om lÀrande. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr socialkonstruktivistisk och delvis kopplad till barndomsforskning. För att uppnÄ syftet har hÀmtningar observerats pÄ tvÄ kommunala förskolor under fyra eftermiddagar i Stockholm under mars-april 2013.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera de uppfattningar som pedagoger pÄ resurskola/skoldaghem har betrÀffande deras arbetssÀtt och förhÄllningssÀtt i mötet med sju- till tolvÄriga flickor respektive pojkar. Vi har Àven ett delsyfte, dÀr vi vill undersöka hur delar av respektive organisation ser ut samt vad denna kan innebÀra för pedagogerna och eleverna. Vi intervjuade sex pedagoger frÄn tre olika resursskolor samt fyra förÀldrar. Sammanfattningsvis visar vÄrt resultat att det enligt bÄde pedagoger och förÀldrar, skett en positiv utveckling för de fyra elever/barn som ingÄtt i vÄr studie. I det stora hela arbetade och förhöll sig pedagogerna lika mot bÄde pojkar och flickor.

Sustainable urban development is a concept that has become increasingly important as the urbanization continues and more and more challenges are focused to the cities.  The Swedish government and authorities regulates and sets goals for how a sustainable urban development is to be achieved. These laws and goals are vaguely defined, which leads to disputes between the actors about how the term should be interpreted. By examining VÀstermalms Strand, an urban development project in Stockholm, this study strives to describe how involved actors interpret the concept of sustainable urban development and what the consequences of this are for urban development in Stockholm from an ecological, social and economic perspective. A case study has been carried out where a document study and interviews have been conducted. The interviews were conducted with four key actors from the private and public sector.

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra pojkar i femÄrsÄlderns fria lek i förskolan samt de kvinnliga pedagogerna i verksamhetens syn pÄ denna. De teoretiska utgÄngspunkterna i föreliggande studie Àr tidigare forskning inom Àmnet som fokuserar pÄ bland annat pedagogens roll i lekens vÀrld, pojkars lek, lekens förutsÀttningar samt olika sorters lek. Birgitta Knutsdotter Olofsson Àr en av de forskare vars teorier och forskningsresultat ligger till grund för uppsatsens teoretiska bakgrund. Metoderna som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningar och syfte Àr observationer av pojkarnas lek samt intervjuer med pedagoger för att fÄ omrÄdet belyst frÄn olika hÄll. Sammanfattningsvis kan man sÀga att resultatet av min undersökning visar pÄ att pojkar i sin fria lek ofta leker fysiska lekar samt att pojkars fria lek i viss utstrÀckning avbryts eller styrs av verksamma pedagoger samt att pedagoger upplever att pojkars fria lek inte sÀllan urartar och Àr i behov av en viss kontroll..

AbstractSyfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan pojkar och flickor i Ärskurs 4 med avseende pÄ fonologisk och ortografisk förmÄga.Metod: 107 pojkar och 100 flickor i Ärskurs 4 fördelade pÄ 14 olika skolor har genomfört en screening med avseende att mÀta fonologisk och ortografisk förmÄga. Av dessa valdes de elever som hamnade en standardavvikelse över respektive under genomsnittet ut för en fördjupad studie. De 84 eleverna fick enskilt utföra ytterligare fem lÀs- och skrivtest.Resultat: Den enda signifikanta skillnaden som kunde utlÀsas i sÄvÀl den lÄgpresterande som den högpresterande gruppen var i deltestet som mÀter ordigenkÀnning, dÀr flickorna uppvisade högre resultat. I den lÄgpresterande gruppen var pojkarnas resultat likvÀrdiga eller nÄgot högre Àn flickornas pÄ de övriga deltesten. I den högpresterande gruppen var dÀremot flickornas resultat likvÀrdiga eller nÄgot högre Àn pojkarnas.

Suggestion for a new operahouse in stockholm, förslag pÄ nytt operahus i stockholm. Stockholmsoperan..