Denna studie undersöker hur SmÄland fotbollsdistriktsförbund arbetar och organiserar talangverksamheten för pojkar i SmÄland, samt att söka klarhet i hur fotbollsinstruktörers tidigare erfarenheter och definitioner av vad som Àr en bra eller mindre bra fotbollsspelare pÄverkar deras syn pÄ talangidentifikation och talangutveckling. Sex semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer pÄ alla de nivÄer som finns i förbundet. Resultatet visar att talangprocessen fungerar som en pyramidmodell dÀr chanserna att bli involverad i denna har ökat i och med de förÀndringar som gjorts under tid. Sett till hur de ser pÄ begreppet talangidentifikation visar studiens resultat pÄ att det handlar om hur respondenterna ser pÄ sin omgivning, vad de anser vara bra sett utifrÄn deras tankar om vad som krÀvs för att bli en elitfotbollsspelare. Vad gÀller deras syn pÄ talangutveckling visar resultaten pÄ att det handlar om att stötta spelarna samt hjÀlpa dem hitta de bÀsta miljöerna att utvecklas i. Enligt respondenterna Àr styrkan med förbundet att man har en samsyn vid olika urvalssituationer.

Studentförslag pÄ nybyggnad av Opera i VÀrtahamnen, Stockholm. Ca 40.000kvm, 3 scener.  .

Det hÀr examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen pÄverkat den svenska fotbollen. Det utreds Àven om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjÀlp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det rÄder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens pÄverkan pÄ svensk fotboll.

This report will discuss principle, primary and finally manufacturing structure. We were asked to produce a 3D milling to processing the prototype material that is used on the University of Halmstad. From conceptual drawings to produce components for this project have we together with a number of company take developed the right components for this project. We have calculated and analyzed the construction to get the best result for it purpose. Unfortunately have the process to produce the 3D milling has been stopped because of deficient budget and time.

This report will discuss principle, primary and finally manufacturing structure. We were asked to produce a 3D milling to processing the prototype material that is used on the University of Halmstad. From conceptual drawings to produce components for this project have we together with a number of company take developed the right components for this project. We have calculated and analyzed the construction to get the best result for it purpose. Unfortunately have the process to produce the 3D milling has been stopped because of deficient budget and time.

This report will discuss principle, primary and finally manufacturing structure. We were asked to produce a 3D milling to processing the prototype material that is used on the University of Halmstad. From conceptual drawings to produce components for this project have we together with a number of company take developed the right components for this project. We have calculated and analyzed the construction to get the best result for it purpose. Unfortunately have the process to produce the 3D milling has been stopped because of deficient budget and time.

This report will discuss principle, primary and finally manufacturing structure. We were asked to produce a 3D milling to processing the prototype material that is used on the University of Halmstad. From conceptual drawings to produce components for this project have we together with a number of company take developed the right components for this project. We have calculated and analyzed the construction to get the best result for it purpose. Unfortunately have the process to produce the 3D milling has been stopped because of deficient budget and time.

Den hÀr uppsatsen handlar om musiklÀrares syn pÄ pojkar och flickor i den enskilda musikundervisningen, och hur musiklÀrare upplever det egna förhÄllningssÀttet till pojkar och flickor vid den kommunala musik och kulturskolan.Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om musiklÀrarna upplever nÄgra skillnader i pojkar och flickors beteende, och hur musiklÀrarna upplever att de bemöter eleverna utifrÄn ett genusperspektiv i den enskilda undervisningen.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem yrkesverksamma musiklÀrare i vÀstra VÀrmland och hur de utifrÄn sina upplevelser och uppfattningar har svarat pÄ underökningens frÄgestÀllningar.Undersökningen visar att musiklÀrarna upplever vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare visar studien att musiklÀrarna Àven bemöter eleverna olika utifrÄn om eleven Àr en pojke eller flicka..

FörskollÀrarna ska ge alla barn i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmÄgor och intressen, utan begrÀnsningar utifrÄn bilder och uppfattningar av könsroller. Denna studie har som syfte att undersöka en förskolas organiserade samlingar ur ett genusperspektiv. Studien beskriver hur tre förskollÀrare arbetar med genusfrÄgor samt vilket förhÄllningssÀtt de har till flickor respektive pojkar under samlingarna. För att kunna analysera förskollÀrarnas intresse för genus, har undersökningen gjorts med hjÀlp av bÄde kvalitativa intervjuer och observationer av samlingarna. Jag har intervjuat tre förskollÀrare om deras syn pÄ genus.

The purpose with this essay is to examine different roles of leadership in the working environment by interviewing ex-students that have taken their degree from Halmstad Högskola and its construction program. How do these ex-students handle to be in a position of power in their everday life and how do they handle decision making? Do they find that the education they have recieved in any way has helped them in regard for leadership or do they rather conclude that further education in the area of leadership would be beneficial? These are the questions that I set out to shed some light over in this essay. This study consists of one part theory and one empirical part. The empirical part was accomplished by interviewing ex-students from Halmstad Högskola and this part was later compiled with relevant theories on the subject which were obtained from books , internet and various databases.The results from the interviews show that the general point of view is that the subjects containing leadership in their education hasn't really helped them.

Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter frÄn denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför sÄ mÄnga svenska ungdomsproffs ÄtervÀnder till Sverige och vad det krÀvs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter frÄn internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lÀra sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgÄtt frÄn situerat lÀrande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lÀgger fokus vid gruppen men i vÄr studie fann vi Àven individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. AllmÀnhetens uppfattning om vad det innebÀr att lyckas som ungdomsproffs stÀmmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning.

Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Syftet med studien var att studera vad som motiverar pojkar i Ärskurs F-2 till att lÀsa. De frÄgestÀllningar som formulerades inför studien löd som följer: Vilka attityder har pojkar till lÀsning? Hur upplever pojkar att faktorer, som till exempel skolgÄng och tillgÄng pÄ litteratur, pÄverkar deras lÀsning? Hur upplever pojkar att faktorer utanför skolans vÀrld, som till exempel förÀldrar, pÄverkar deras lÀsning? Vilka skÀl ser pojkar till varför det Àr bra att kunna lÀsa?Genom att intervjua 18 pojkar frÄn Ärskurserna F, 1 och 2 gavs svar pÄ syftet ifrÄga om vad som motiverar pojkar till lÀsning.TvÀrtemot vad viss tidigare forskning kommit fram till som resultat, tyckte pojkar enligt studien att det var roligt och spÀnnande att lÀsa. Flera av de intervjuade uttryckte att de skulle vilja lÀsa mer. Vad som hindrade dem frÄn att lÀsa mer var dels lÀstiden i skolan och bristen pÄ tid att delge varandra bokupplevelser, dels att det kunde vara svÄrt att hitta lÀmpliga böcker.

Sammanfattning - AbstractVÄrt arbete baseras pÄ en enkÀtundersökning samt tillhörande intervjuer vilka behandlade barns kunskaper och vÀrderingar kring vatten och vattenanvÀndning. Vi undersökte om det gick att se en genusmÀssig skillnad dÄ det under vÄr utbildning ofta lyfts fram att undervisningen ÄsidosÀtter flickors behov i utbildningssammanhang. Detta sÄg vi som motsÀgelsefullt dÄ bland annat PISAs undersökningar visar att flickor idag presterar bÀttre i skolan Àn vad pojkarna gör. Denna undersökning genomfördes Àven pÄ grund av att vi ser hÄllbar utveckling som en viktig del i skolans verksamhet. Vatten Àr en viktig del inom hÄllbar utveckling och dÀrför valde vi att undersöka hur elever förhÄller sig till detta.

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrÄn kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 dÀr tvÄ specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera pÄ olika aspekter av medlemskapet. DÀrmed fördes en diskursiv kamp mellan de bÄda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebÀra för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera pÄ den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgÄngspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.